Gå till innehållet
Laddar…

Näringsliv och civilsamhälle måste kraftsamla för att nå de globala målen

För att skapa verkliga förändringar för barn och nå de globala målen krävs samarbete mellan företag och organisationer. Hur bygger vi de långsiktiga partnerskapen som gör störst skillnad? Helene Brinkenfeldt, UNICEF Sveriges chef för företagssamarbeten och filantropi, berättar om framgångsfaktorer och vår nya arbetsmodell.

Förra veckan hade jag förmånen att tala vid branschorganisationen Giva Sveriges insamlingsforum. Det slog mig att vi alla var eniga om att det är tillsammans med näringslivet vi kan göra störst skillnad och att vi måste hjälpas åt. Frågan är hur? 

Tidigare har företagssamarbeten framför allt handlat om sponsorskap eller sponsorsamarbeten. Ett samarbete kunde då innebära att företagets anställda eller kunder fick biljetter till olika arrangemang eller aktiviteter. Pengarna var en gåva och saknade krav på motprestation. Det fanns ofta inte någon strategi bakom samarbetet. 

Från bidrag till affärsnytta

Under de senaste åren har kraven på ideella organisationer och civilsamhället ökat, vilket är sunt. Det innebär att vi som organisation behöver vara “på tå” och göra oss relevanta. Vad är det i vår verksamhet som kan vara av intresse för företagen att investera i, så att deras affär växer samtidigt som det bidrar till att skapa varaktig förändring för barn runt om i världen och att vi når de globala hållbarhetsmålen?

Vi som organisation behöver, på ett annat sätt än tidigare, förstå företagets affär för att kunna bidra till affärsnytta. Vi behöver vara relevanta i de sammanhang där företaget har sin verksamhet och kunna visa på effekten av ett samarbete, något som framkom i UNICEFs partnerundersökning hösten 2019. 

Näringsliv och civilsamhälle måste kraftsamla för att nå de globala målen. Barn är allas business.

Aktivt samarbete – en framgångsfaktor

På UNICEF Sverige har vi under de senaste åren utvecklat en arbetsmodell där vi tillsammans med varje företagspartner enas om vilka effekter vi vill nå med samarbetet, hur företaget kan bidra med sin expertis och hur vi ska mäta detta, det vill säga vilka indikatorer eller KPI:er vi ska följa. Det har visat sig vara en viktig framgångsfaktor för att knyta långsiktiga samarbeten.

Ett exempel är vårt samarbete med Ericsson, som omfattar både ett finansiellt stöd, uppkopplingsdata och teknisk expertis. Det ställer större krav på oss som organisation och innebär en viss utmaning i och med att företagets expertis ska vävas samman med vår egen expertis, men vinsterna med samarbetet gör att det är väl värt ansträngningen. Företags- och organisationskulturer fungerar olika – vi behöver lära känna varandra och förstå varandras behov och sätt att arbeta.

Vårt mål är att varje samarbete ska resultera i affärs­nytta för före­taget kombi­nerat med social nytta genom UNICEFs program­verksamhet för barn.

Vi har också sett ett skifte hos flera företag som vill göra skillnad i Sverige. Tidigare har det internationella perspektivet varit i fokus. Det är en spännande utveckling som öppnar upp för nya och kreativa sam­arbeten och idéer. För att möta några av dessa önskemål har vi lanserat konceptet “UNICEF älskar SPORT”, som ger företag möjlighet att bidra till att idrottsföreningar, förbund och distrikt får utbildning i barnkonventionen.   

Oavsett om ett företag vill göra skillnad på lokal, nationell eller internationell nivå, så skapas den mest hållbara utvecklingen i samarbete med civilsamhället. Vi måste kraftsamla för att kunna förändra barns liv och nå de globala målen.

Helene Brinkenfeldt
Chef för företagssamarbeten och filantropi

Samarbeta med UNICEF

Ny handbok från UNICEF ska stärka barns del­aktig­het

Alla barn har rätt till inflytande och del­aktig­het i beslut som påverkar deras liv. Men trots att barn­konven­tionen nu är svensk lag får Sverige kritik av FN:s barn­rätts­kommitté för att inte göra till­räckligt inom det området. För att göra det lättare för vuxna att inkludera barn, har UNICEF Sverige nu tagit fram en handbok.

Handboken är framtagen av UNICEF Sverige med syfte att delge teori och praktik för nyfikna läsare som vill lära sig mer om värdet av barnets perspektiv. 

Rätten till delaktighet handlar inte om att barn ska “bestämma”. Det är vuxna som har det yttersta ansvaret och därmed också beslutanderätten. Men genom att ta in barnets perspektiv och göra barnet delaktigt i beslut som rör barnets liv, blir både verksamheter och beslut som rör barn bättre, mer effektiva och mer träffsäkra. 

Bättre förståelse och ökat engagemang

Beslut kring vårdnadstvister eller placeringar blir lättare att förstå och acceptera för barn som varit delaktiga i processen och upplever att deras röst har blivit hörd. Barn som får inflytande får också ett större engagemang. Genom att göra barn delaktiga i undervisningen ökar motivationen och inlärningen. Och när barn får möjlighet att påverka fritidsutbudet i en kommun minskar skadegörelse, missbruk och kriminalitet. Den som även frågar barnen får ett bättre och mer heltäckande beslutsunderlag.

Handbok för barns delaktighet och inflytande vänder sig till vuxna som arbetar med barn, men är också en tankeställare för den som är nyfiken och vill lära sig mer om värdet av att inkludera barnets perspektiv.

Teoretiskt ramverk och konkreta tips

Handboken ger ett teoretiskt ramverk kring värdet av att göra barn delaktiga och belyser de utmaningar det kan innebära. Den ger också konkreta tips på hur barn kan göras delaktiga, lyfter fram riktlinjer och förhållningssätt kring val av metod samt hur genomförandet kan göras på ett tryggt och inkluderande sätt.

Ladda ner handboken:

Handbok om barns delaktighet

Du kan också beställa handboken från Unicefbutiken.

Swisha din lunch – för alla barn

Vid den här tiden för ett år sedan kom meddelandet: alla som kan bör sitta hemma och arbeta. Med anledning av att det nu gått ett år av hemarbete, uppmanar vi alla som känner igen sig att swisha priset av en lunch till förmån för alla barn.

Swisha en lunch

Tillsammans har vi det senaste året följt råden för att minska smittan av covid-19, pandemin som tagit världen i sitt grepp. Vi som har haft möjlighet har suttit hemma och jobbat – vid skrivbord, matbord och vardags­rums­bord. Vi har druckit kaffe, haft digitala möten, och ätit lunch. Vi har gjort allt som vi brukar syssel­sätta oss med under vår arbetstid, fast i hemmet.

Missade uteluncher kan bli livsviktig näring till utsatta barn

Runtom i landet har det säkerligen sparats in en slant på biljetter till kollektivtrafiken, och uteluncherna med kollegorna har lyst med sin frånvaro. Med anledning av ett år av hemarbete, uppmanar vi nu alla som känner igen sig, att swisha priset av en lunch till förmån för alla barn.

Pandemin och dess konsekvenser har bland annat lett till att livsviktiga näringsprogram för undernärda barn har satts på paus, och att miljontals barn går miste om näringsrika skolmåltider när skolor håller stängt. Genom att swisha din lunch kan du vara med och rädda barns liv.

Amani, 1 år, från Jemen, får näringsrik nötkräm mot undernäring.

Visste du att…
En lunch för 100 kronor räcker exempelvis till 29 påsar nötkräm mot undernäring. Endast tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.

Gör så här:
Swisha summan av din lunch genom att klicka på knappen nedan. Då är du med och bidrar till en bättre värld för alla barn. Varmt tack!

Swisha min lunch

Dela gärna i dina sociala medier och uppmana fler att swisha sin lunch för alla barn. Använd hashtag #swisharminlunch och tagga @unicefsverige.

Tindras konst ger barn en fram­tid

Idag på Världs­vatten­dagen vill vi lyfta ett fantast­iskt ini­tiativ som kommer att för­ändra livet för många barn. Tindra Valfrids­son, 13 år, har alltid gillat att måla. När en av hennes tavlor nyligen auktion­erades ut, ville konst­nären skänka pengarna till UNICEF Sveriges arbete för rent vatten.

När Tindras klass arbetade med temat vatten i skolan blev hon varse om att många barn runt om i världen inte har tillgång till rent vatten och hon kände att hon ville göra något för att hjälpa dem. Eftersom hon har ett stort intresse för att måla och teckna, så fick hon en idé.

Tindra Valfridsson

Konstnären Tindra Valfridsson 13 år, har låtit auktionera ut en av sina fina tavlor och skänka alla pengar till UNICEF Sveriges arbete för att barn runt om i världen bland annat ska få tillgång till rent vatten.

– Jag målade två tavlor till min pappas väns födelsedag, sedan kom vi bara på att vi skulle auktionera ut en av dem på hans jobbs hemsida (Göta kanal). Det föll sig naturligt – Göta kanal och vatten, vatten och barn, säger Tindra.

Tindras tavla är inspirerad av vatten och föreställer Bergs slussar – ett av alla slusspartier i Göta kanal.

Tavlan genererade hela 6 000 kronor och att alla pengarna skulle gå till att hjälpa andra barn, var för Tindra en självklarhet.

– Vi är alla barn. Bara jag som hade tur att jag blev född här där man kan dricka vatten ur kranen. Det dör tusentals barn varje dag på grund av smutsigt vatten.

Att pengarna nu kommer kunna hjälpa barn att bland annat få tillgång till rent vatten och därmed minska risken för livsfarliga sjukdomar, känns naturligtvis fint för Tindra.

– Det känns bra. Jag somnade bra på kvällen efter auktionen, säger hon.

Ryans skola i Papua Nya Guinea fick rinnande vatten tack vare stöd från UNICEF.

Tindra vill gärna uppmuntra andra barn (och vuxna) som också vill göra skillnad, att engagera sig.

– Man kan skänka pengarna nästa gång man går och pantar flaskor eller gör som jag gjorde, måla en tavla och gå till det lokala stora företaget och be dem auktionera ut den på sin hemsida.

Stort varmt tack för din omtänksamma gåva Tindra – du är en otrolig förebild!

Vill du också engagera dig? Det finns många olika sätt att göra skillnad för barn. Ett sätt är att starta en egen insamling. Här ser du hur du kan göra.

Jag vill starta en insamling

Känner du någon som, likt Tindra, är en sann inspiratör? Tipsa oss gärna, så kanske det är just din väns engagemang vi lyfter nästa gång. Du når oss via mail: unicef@unicef.se

Domstolar brister när det gäller att tillämpa barn­konven­tionen

När vräkningar ska avgöras i domstol kommer principen om barnets bästa alltid till korta. Hyres­värdens intressen bedöms alltid väga tyngre än barns rätt till boende. Det visar en rapport från UNICEF Sverige som har granskat domar från 2020, för att under­söka hur rätts­utveck­lingen har sett ut sedan barn­konven­tionen blev svensk lag.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Foto: © Frank Aschberg

I kartläggningen ingår 462 mål där barn­konven­tionen på något sätt omnämns eller åberopas. Besluten spänner över många områden och kommer från allmänna domstolar, förvaltnings­domstolar och special­domstolar. De olika målen handlar om allt från exempel­vis skol­skjuts och personlig assistans till ärenden som rör migration, vårdnad och umgänge.

Hur tillämpas barnkonventionen egentligen av domstolarna?

Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020, och granskningen har gjorts för att se i vilken utsträckning som den tillämpas av domstolarna, och då främst artiklarna om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals.

När det gäller vräkningar visar kartläggningen att inget mål under 2020 har bifallits med hänsyn till barnets bästa. Domstolarna har valt att helt och hållet följa tidigare praxis som innebär att hyresvärdens intresse alltid väger tyngre än barns rätt till boende.

Det är mycket oroande att inte ett enda beslut ställer sig på barnets sida. Det ger intryck av att omständigheterna i det enskilda fallet överhuvudtaget inte beaktas i den här typen av ärenden.

Pernilla Baralt, generalsekreterare vid Unicef Sverige, om målen kopplade till vräkningar

I domar som rör vårdnad och umgänge görs det sällan några pröv­ningar av barnets bästa, enligt rapporten. Trots att barn i högsta grad påverkas av utgången i den här typen av mål, läggs tonvikten istället på vårdnads­havarnas rätt. Analyser av vad som är barnets bästa saknas ofta eftersom domstolarna inte hör barnets egna åsikter och väger in dem i bedömningen.

I rapporten betonas att en utförlig bedömning av barnets bästa inte auto­matiskt innebär att barnets bästa alltid kommer att ha före­träde. Det betyder bara att domstolen har tagit hänsyn till det enskilda barnet och gjort en genom­gång av barnets intressen och omständig­heter, och dessutom tydligt redogör för det. 

Så ser det inte ut när det gäller domar i mål som rör LSS, det vill säga lagen om insatser och rättig­heter för barn och unga med funktions­ned­sätt­ningar. För de berörda barnen kan besluten till exempel handla om personlig assistans eller rätt till korttids­vistelse. Trots att LSS innehåller bestäm­melser om barnets bästa och barns rätt att komma till tals, så har de inte tillämpats i de ärenden som ingår i granskningen.

Inom migrationsområdet ser utvecklingen något annorlunda ut

Domstolarna har tagit hänsyn till barnets bästa genom utförliga resone­mang och i några fall har barnets bästa fått väga tyngre än principen om reglerad invandring. Det innebär inte att alla barn som har sökt asyl har fått uppehålls­tillstånd, utan snarare att barn­konven­tionen och barnets bästa har beaktats och i vissa fall har det fått väga tyngst.

En vägledande dom kom till exempel från Migrations­överdomstolen under 2020 i ett ärende där en 14-årig flicka från Libanon fick uppehålls­tillstånd. Omständig­heterna i hennes enskilda fall gjorde att domstolen bedömde att det inte var till hennes bästa att utvisas efter att ha vistats hela sitt liv i Sverige.

Mål som handlar om tvångsvård enligt lagen om vård av unga (LVU) sticker ut i granskningen eftersom det är den enda måltyp där barnets bästa ska vara avgörande enligt lagen. Det ska med andra ord inte vara fråga om en intresse­avvägning. Här ser man också att dom­stolarna gör en bedömning utifrån barnets bästa i högre utsträckning jämfört med andra mål.

Kunskapen behöver bli större

Granskningen visar samman­taget att det finns en medveten­het om barn­konven­tionen inom domstols­väsendet, men att kunskapen behöver bli större om barns rättig­heter och särskilda behov.

– Domstolarna behöver växla upp arbetet med att tillämpa barn­konven­tionen. Det räcker inte med att slentria­nmässigt säga att man har beaktat barnets bästa, utan domstolarna måste kunna visa vad de har haft för underlag, hur de har har inhämtat barnets synpunkter och beskriva hur de har kommit fram till ett visst beslut, säger Pernilla Baralt.

Läs hela rapporten

Tio år av krig i Syrien: en livs­tid av våld för miljon­tals barn

Kriget i Syrien har nu pågått i tio år. Ett helt decennium av orolig­heter och våld har präglat vardagen för miljontals familjer i landet. Många barn har tvingats lämna sina hem och befinner sig på flykt, utan mat och tak över huvudet. Vi kan inte bara se på när deras barndom går förlorad.

En man bär sitt sovande barn i en resväska, på flykt från östra Ghouta i Syrien 2018.

Hjälp barnen i Syrien

Sedan kriget startade i mars 2011 har omkring sex miljoner barn fötts i Syrien och dess grannländer. Barn som inte vet hur ett liv i fred och frihet ser ut.

Sedan födseln har deras vardag präglats av våld, krig och ovisshet. Föräldrar drömmer om att kunna ge sina barn en framtid där de kan känna sig trygga, men våldet i Syrien rasar vidare.

Nära 90 procent av de syriska barnen är i behov av humanitärt stöd.

Idag beräknas drygt 8,5 miljoner syriska barn vara i behov av hjälp. De saknar det mest grundläggande för att kunna leva ett drägligt liv, såsom mat för dagen, sjukvård, utbildning och varma kläder. Nära 80 procent av människorna i Syrien lever nu i fattigdom. Bara under det senaste året har andelen människor i landet som är i behov av humanitärt stöd ökat med 20 procent. 

En pojke från Syrien står vid ett tält i ett flyktingläger i Turkiet. Under tio år av konflikt i Syrien har omkring 12 000 barn dödats eller skadats.

Efter tio år av konflikt är läget fortfarande akut

Situationen i norra Syrien är särskilt alarmerande, där miljontals barn befinner sig på flykt. Många av familjerna här har flytt vid ett flertal tillfällen, i jakt på en trygg tillvaro. Föräldrar har burit sina barn så länge benen burit, och tillsammans har de precis tagit sig igenom en lång vinter.

Många av dem bor i tält med tunna väggar eller fallfärdiga hus som saknar värme och vatten. Det råder ingen tvekan om att läget är akut. Barnen i Syrien behöver all hjälp de kan få. Det kan inte få fortsätta så här år efter år.

Tre barn per dag har drabbats på ett omänskligt sätt av det våld som vuxna utsätter dem för.

Nya siffror visar att omkring 12 000 barn i landet har blivit dödade eller skadade under det senaste decenniet till följd av konflikten. Det innebär att tre barn per dag har drabbats på ett omänskligt sätt av det våld som vuxenvärlden utsatt dem för. Cirka 5 700 barn, vissa av dem inte äldre än sju år, har dessutom rekryterats för att delta i kriget.

UNICEF finns på plats i Syrien och jobbar intensivt med att förse barn och deras familjer med bland annat medicin, mat, varma kläder och rent vatten. Foto: © UNICEF/Al Saleh

UNICEF finns på plats i Syrien och jobbar intensivt med att förse barn och deras familjer med bland annat vård, mat, varma kläder och rent vatten.

Vad gör UNICEF?

UNICEF har funnits på plats under hela konflikten. Under det senaste decenniet har vi utökat våra insatser i landet för att möta behoven hos den drabbade befolkningen, både på kort och lång sikt.

2020 var ett speciellt år då pandemin tog världen i sitt grepp, vilket gjorde att vi var tvungna att skala upp vårt arbete ytterligare och hjälpa barnen och deras familjer med ännu en svår utmaning. Nedan följer exempel på vad UNICEF gjort under det gångna året, i Syrien och grannländerna:

  • Nästan 900 000 barn fick tillgång till vaccin som förhindrar de vanligaste sjukdomarna.
  • Över 400 000 barn fick tillgång till psykosocialt stöd.
  • Över 3,7 miljoner barn fick möjlighet till utbildning.
  • Över 5,4 miljoner människor fick tillgång till säkert vatten.
  • Mer än 55 miljoner människor nåddes av information kring hur man minskar risken att bli smittad av covid-19. 

Trots de enorma utmaningar som Syriens barn och unga står inför, visar de gång på gång sin uthållighet och beslutsamhet. Deras vilja att lära och skapa en bättre framtid, mot alla odds, är beundransvärd.

Ted Chaiban, regionchef för UNICEF i Mellanöstern och Nordafrika

UNICEF kommer aldrig att ge upp kampen för att barnen i Syrien ska få fred, kunna leva värdiga liv och skapa en bättre framtid. Du kan vara med, ge en gåva idag:

Hjälp barnen i Syrien

Glada barn sitter på ett antal kartonger i Rukban, Syrien.

Vi kommer aldrig att sluta kämpa för barnen som drabbas av våldet i Syrien. Tillsammans kan vi förändra barns liv.

Minnen av Syrien – barnens ord om tio år av krig

På måndag har kriget i Syrien pågått i tio år. För vissa barn betyder det ett helt liv av krig. Lyssna när de med sina egna ord berättar om upplevelser inget barn ska behöva gå igenom.

När tioårsdagen av konflikten i Syrien närmar sig är situationen i landet fortfarande en av de värsta humanitära kriserna i världen. Barnen har fått betala det högsta priset. Vi kan inte ändra deras förflutna. Men vi kan hjälpa dem att skapa en bättre framtid.

UNICEF har funnits på plats hela tiden och vi gör allt vi kan för att rädda barns liv och förändra deras situation. Ge en gåva idag så är du med och kämpar för barnen i Syrien:

Hjälp barnen i Syrien

10 miljoner fler flickor riskerar barn­äkten­skap i pandemins spår

Under de senaste tio åren har stora fram­steg gjorts när det gäller barn­äkten­skap, och 25 miljoner flickor har sluppit giftas bort som barn. Men fram­stegen hotas nu kraftigt av corona­pandemin, visar en ny rapport från UNICEF på inter­nationella kvinno­dagen.

Hasseniya lever i Mauretanien och är en av de miljontals flickor världen över som har gifts bort som barn. Nu är hon 16 år och väntar sitt första barn.

Den nya rapporten COVID-19: A threat to progress against child marriage varnar att skolstängningar, ekonomiska problem och att föräldrar dör på grund av pandemin, ökar risken för barnäktenskap för de allra mest utsatta flickorna. 

Redan före coronapandemin riskerade 100 miljoner flickor att giftas bort som barn under det här årtiondet, trots stora framsteg i många länder de senaste åren. Men nu riskerar alltså ytterligare tio miljoner flickor att få sin barndom stulen genom barnäktenskap.

Vi kan och vi måste stoppa barnäktenskap

– Covid-19 har förvärrat en redan svår situation för flickor världen över. Stängda skolor, att isoleras från vänner och en ökande fattigdom har hällt bensin på en brasa som vi redan kämpade för att släcka, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Idag på kvinnodagen måste vi påminna oss själva om vad de här flickorna har att förlora om vi inte agerar – sin utbildning, hälsa och framtid.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Flickor som gifts bort som barn drabbas av livslånga konsekvenser. De har ökad risk för att utsättas för våld i hemmet, och för att hoppa av skolan. Barnäktenskap ökar också risken för tidiga och oplanerade graviditeter, något som i sin tur kan leda till komplikationer och dödsfall. Flickorna riskerar också att isoleras från sina familjer och vänner, vilket påverkar deras mentala hälsa och välmående på ett mycket negativt sätt.

Så har flickor drabbats på grund av covid-19

Restriktioner och behovet av att hålla avstånd har gjort det svårare för flickor att få tillgång till vård, sociala tjänster och stöd som skyddar mot barnäktenskap, oönskade graviditeter och könsbaserat våld. När skolorna håller stängt är flickorna de som löper störst risk att aldrig komma tillbaka. När familjer förlorar sina jobb och fattigdomen ökar är också risken större att döttrar gifts bort för att lätta på familjens ekonomiska stress.

Världen över har uppskattningsvis 650 miljoner flickor och kvinnor som lever idag gifts bort som barn. Ungefär hälften av dem bor i Bangladesh, Brasilien, Etiopien, Indien och Nigeria. För att nå det globala målet att utrota barnäktenskap till 2030 måste framsteg ske i mycket högre hastighet än nu.

– Genom att öppna skolor igen, se till att lagar som skyddar finns på plats, säkerställa tillgång till vård och ge utsatta familjer sociala skyddsnät, kan vi kraftigt minska risken för att flickor får sin barndom stulen genom barnäktenskap, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Vad gör UNICEF?

  • UNICEF anser att äktenskap under 18 års ålder kränker ett barns mänskliga rättig­heter. Det bästa sättet att för­hindra detta är att lag­stifta om att minimi­åldern för att ingå äkten­skap är 18 år. Vi sam­arbetar med rege­ringar och besluts­fattare över hela världen för att påverka lagstift­ningen.
  • Barnäktenskap är en sed­vänja som under­minerar kvinnors och barns rättig­heter. Vi tror på utbild­ning som det mest effek­tiva verk­tyget för att förhindra barn­äktenskap. Jorden runt arbetar UNICEF för att säker­ställa flickors rätt till utbildning.
  • Vi förespråkar och stödjer informations­kampanjer för att ge flickor och deras familjer kunskap om konse­kvenserna av barn­äktenskap.
  • UNICEF utbildar också personal på sjuk­hus som behandlar flickor med diverse komplika­tioner som en följd av gravidi­teter i ung ålder.

Läs mer om barnäktenskap och vårt arbete:

Fakta om barnäktenskap

En afghansk mammas brev till sin ofödda dotter

I samband med internationella kvinnodagen vill vi uppmärksamma den diskriminering som många flickor utsätts för redan innan födseln. Och som förföljer dem livet ut. Vi vill göra det genom ett brev skrivet av afghanska Arifa Omid som väntar sitt tredje barn – sin första flicka.

Arifa Omid i Afghanistan jobbar för att hennes ofödda dotter ska få ett liv fullt av möjligheter.

Arifa arbetar för UNICEF i Afghanistan och jobbar varje dag för barns, och flickors, rätt. Och hon gör det i ett land där det inte är självklart att glädjas åt en dotter, där det till och med kan vara en fara för ens liv att föda en flicka.

Arifas ord till sin ofödda dotter

Älskade barn, jag har inte träffat dig än men jag vet redan hur vacker du är – med dina mörka ögon och ditt glada leende, med ditt mjuka bruna hår och ett hjärta av guld. Jag har drömt om just dig hela mitt liv.

Jag räknar dagar och nätter till dess att jag äntligen får hålla dig i mina armar och älska dig ändlöst. Nu är du sju månader och jag kan känna hur du rör dig i min mage. “Busiga unge”, viskar jag och ler.

En gång, innan du låg i min mage, när jag köpte kläder till dina bröder såg jag en bebisklänning. Jag stannade och bad till Gud att just du skulle komma till mig. Och vet du, jag köpte den där klänningen till dig för jag visste att mitt nästa barn skulle bli en flicka. Jag längtar så efter att se dig i den.

Men trots all glädje och förväntan så är jag också orolig för dig och din framtid i det här landet. Det finns så många sorgliga historier om afghanska flickor, men också historier om hur starka de är. Så var inte rädd, jag är övertygad om att du kommer att bli stark.

Tillsammans kommer vi att se till att fler kvinnor förverkligar sina drömmar och når sin fulla potential, det är min dröm.

Arifa Omid, kommunikatör, UNICEF Afghanistan

Afghanistan är ett tufft land för flickor att växa upp i. Jag har tänkt mycket på en mamma som nyligen födde en flicka och blev dödad av sin man. Han dödade sin fru på grund av barnets kön, och flydde sedan med bebisen. Jag kan för mitt liv inte förstå det lidande och den rädsla som den mamman gick i genom.

Förlossningen var säkert mycket smärtsam, jag vet hur svårt det kan vara att föda hemma utan medicinskt utrustning. Och när barnet var fött, så väntade hon på att hennes släktingar och man skulle gratulera henne. Men istället dödade han henne. Ingen vet var bebisen är – eller om hon lever.

Jag tackar Gud för att vår situation är annorlunda. Din pappa älskar dig lika mycket som jag älskar dig. Och dina bröder likaså. Tillsammans kommer vi att skydda dig.

Vid ett läkarbesök fick jag frågan om jag hoppades att barnet i magen var en flicka eller pojke. Jag svarade: “En flicka”. Läkaren sa då att jag var den första kvinna hon träffat som önskade en dotter. Sen berättade hon att kvinnan som besökt henne före mig, som kom från ett utsatt område, hade sagt att hennes man skulle lämna henne om hon skulle få en flicka.

Min lilla flicka, för att vara mor och dotter i Afghanistan är vi lyckligt lottade. Och jag vill att du ska veta att ditt liv kommer att vara enklare än mitt, liksom jag haft det bättre än min mamma. Jag är född i en fattig familj och när mamma gick andra året på universitetet tvingades hon sluta skolan. Trots hårt arbete och stora drömmar. Hon offrade sitt liv för att ta hand om sin familj.

Många år senare kunde jag tacka henne. När jag själv gick andra året på universitetet lyckades jag nämligen ordna tillstånd för henne att ta upp sina studier igen. Jag gav henne anmälningsblanketten till universitetet i mors dags-present, och hon blev så glad att hon skrattade och grät på samma gång. Två år senare tog hon examen och det finns inte ord för att beskriva hur stolt jag var över henne då. Den dagen var hon den lyckligaste kvinnan i världen.

17-åriga Somaya Faruqi från Afghanistan uppfann en respirator för vård av covid 19-patienter. Som flicka i landet är det inte självklart att få möjlighet utbilda sig och nå sin fulla potential.


Så, kära dotter, jag hoppas att berättelsen om din mormor ska få även dig att tro på förändring. Varje dag kämpar afghanska kvinnor som hon för att förverkliga sina drömmar, mot alla odds. Vi stöttar varandra, och går hand i hand, steg för steg. Du kommer att bli en del av den rörelsen, precis som jag. Tillsammans kommer vi att se till att fler kvinnor förverkligar sina drömmar och når sin fulla potential. Det är vad jag drömmer jag om.

Det här är vad jag tänker på om nätterna när du håller mig vaken med ditt buffande. Jag ber till Gud om en framtid där kvinnor och män har samma rättigheter, och jag ber om fred så att jag kan skicka dig till skolan utan att vara rädd. Jag ber för din hälsa och lycka. Men mest av allt ber jag för att du ska bli djärv och modig.

Och det kommer du att bli min älskling, för att jag finns vid din sida och stöttar dig längs vägen.

Med kärlek,
Din mamma, Arifa

Varmt tack till dig som är med och kämpar för en bättre framtid för flickor runt om i världen, ditt stöd är ovärderligt.

Läs om hur afghanska Somaya byggde sin respirator av bildelar.
Läs om hur respiratorn gjort succé i hemlandet.



En global utbildnings­kris skapad av pandemin

168 miljoner barn har fått sin framtid satt på paus, då deras skolor varit stängda under nästan ett helt år på grund av corona­pandemin. Det är en utbildnings­kris som världen tillsammans nu måste vända.

För att uppmärksamma utbildningskrisen har UNICEF satt upp installationen ”Pandemiklassrummet” utanför FN:s högkvarter i New York, för att visa på alla de klassrum som just nu står tomma världen över.

En ny rapport från UNICEF visar att skolor för mer än 168 miljoner barn nu har varit stängda i nära ett år.

– När vi nu närmar oss årsdagen för när pandemin deklarerades blir vi påminda om vilken utbildningskatastrof som nedstängningar världen över har skapat, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Skolstängningarna har lett till förödande konsekvenser för barns utveckling och välmående. De mest utsatta barnen, och de som inte har någon möjlighet till distansundervisning, riskerar nu att aldrig återvända till klassrummet. Barn som nu istället riskerar barnäktenskap och barnarbete.

Det är en tragedi för barnen, för deras länder och för mänsklighetens framtid.

António Guterres, FN:s generalsekreterare

Rapporten visar att 14 länder har haft sina skolor till största del stängda från mars 2020 till februari i år. Två tredjedelar av de länderna är i Latinamerika och Karibien, något som drabbat nära 98 miljoner skolbarn.

För de flesta skolbarn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och tillgång till exempelvis vaccin och näringsrik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konsekvenserna för barnen.

– Varje stängd skola innebär att barns framtid har satts på paus. Vårt budskap till regeringarna är att vi måste prioritera att öppna skolorna igen, och göra dem bättre än de var förut, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Var 5:e sekund dör ett barn – låt oss aldrig vänja oss vid det

Antalet dödsfall bland barn har minskat med 44 procent sedan 1990. Ändå dör i snitt ett barn var femte sekund. De stora störningar som coronapandemin orsakat inom vården, riskerar nu att radera årtionden av framsteg. Att barn dör av orsaker som kan förebyggas är oacceptabelt. Hjälp oss att ändra på det.

Bli månadsgivare

Randy Hernández Estrada, 6 månader, får behandling mot lunginflammation i Guatemala. Många barn dör fortfarande av sjukdomar som som vi idag med enkla medel kan förebygga. Luftvägsinfektioner som lunginflammation samt diarré och malaria utgör de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem år. Foto: © UNICEF/Willocq

Varje dag dör 18 000 barn världen över. De flesta av dessa dödsfall går att förhindra. Många dör av infektions­sjukdomar som går att förebygga, som lunginflammation, diarré och malaria. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar också till dödsfallen.

Många dör också av komplikationer vid förlossningar, på grund av brist på nödvändig utrustning och utbildad personal. Och i de länder med högst barnadödlighet har bara hälften av barnen ett fullgott skydd mot de vanligaste barn­sjukdomarna.

Zuka, tre månader, får livsviktigt vaccin i Aleppo, Syrien. Trots begränsningarna på grund av pandemin lyckades UNICEF tillsammans med partners genomföra en femdagars vaccinationskampanj med målet att nå över 99 000 barn under fem år, som missat grundläggande vaccinationer på grund av konflikten i Syrien. Vaccin är en av de insatser som räddat miljontals barns liv de senaste årtiondena. Foto: © UNICEF/Chnkdji

Den största krisen för barn sedan andra världskriget

På grund av coronapandemin, och de störningar som den orsakat i barn- och mödrahälsovården, riskerar vi nu den största krisen för barns överlevnad sedan andra världskriget. Årtionden av framsteg i kampen mot barnadödlighet riskerar att utraderas.

Fram till i februari i år har cirka 2,5 miljoner människor dött i covid-19. Men minst lika många har dött på grund av restriktionerna sedan mars 2020, visar den senaste statistiken från FN. Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit unga människor i fattigare delar av världen.

De här dödsfallen i fattiga länder som vi ser, det är kvinnor som har dött i barnsäng, det är nyfödda som har dött på förlossningsdagen eller första månaden, det är barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är hungriga, undernärda eller inte blivit vaccinerade.

Stefan Swartling Peterson, hälsospecialist vid UNICEF och professor i global omställning för hälsa vid Karolinska institutet

Moheb, sju månader, får näringsrik nötkräm av sin mamma vid ett sjukhus i Sana’a, Jemen. Moheb har hämtat sig bra från svår undernäring och kommer snart att bli utskriven. Men han är långt ifrån ensam om att behöva den här livsviktiga hjälpen. Foto: © UNICEF/Alghabri

Vad gör UNICEF?

  • Vi arbetar långsiktigt och brett med barns alla problem och rättigheter – på alla nivåer i samhället.
  • UNICEF räddar barns liv genom att se till att mammor och bebisar får bra vård före och efter förlossningen. Vi utbildar om vikten av att barn får rätt näring, och stöttar regeringar för att system ska finnas på plats som hjälper de allra mest utsatta familjerna.
  • Vi levererar livräddande produkter och ser bland annat till att det finns rent vatten i katastrofer, där det är extra svårt för barn att få en bra start i livet.
  • UNICEF är också världsledande när det gäller vaccinering av barn, och världens största inköpare av vaccin. Under 2019 försåg vi runt 100 länder med 2,6 miljarder doser vaccin och 690 miljoner sprutor, som uppskattningsvis nådde 45 procent av världens barn.
  • Nu under pandemin har vi fått uppdraget att upphandla och nå ut med vaccin mot covid-19 till låg- och medelinkomstländer världen över. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den livsviktiga vård de behöver.

Att barn dör av orsaker som går att förhindra är oacceptabelt, och det behöver inte vara så. Med din hjälp kan fler barn kan få den trygga start i livet de har rätt till. Bli Världsförälder nu så är du med och räddar liv – varje dag, året om.

Bli Världsförälder

Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kan under ett år exempelvis bidra till:

  • Skolpaket som kan ge 250 barn en framtid
  • 13 000 vattenreningstabletter som ger barn rent vatten att dricka
  • 310 doser mässlingsvaccin som ger livsviktigt skydd

Vaccin mot covid-19 skyddar hälso­arbetare i afrikanska länder

Förra veckan blev Ghana och Elfenbenskusten de första länderna att få vaccin mot covid-19 levererat genom det globala sam­arbetet Covax. Och igår kom äntligen vaccina­tionerna igång, med målet att skydda hälso­arbetare som arbetar dygnet runt för att ge barn och vuxna livs­viktig vård.

Dagnoko Salimata är en av de första hälsoarbetarna i Elfenbenskusten som nu fått vaccin mot covid-19, tack vare UNICEFs arbete genom Covax. © UNICEF/COVAX/Diarassouba

Världen över arbetar hälsoarbetare dag som natt för att ge barn och vuxna livsviktig vård. De måste prioriteras i vaccineringen mot covid-19, oavsett var de bor eller landets ekonomiska situation.

UNICEF arbetar för att göra vaccin mot covid-19 tillgängligt för länder världen över. Inom det globala samarbetet Covax har vi fått uppdraget att sköta arbetet med att upphandla och nå ut med de nya vaccinen till låg- och medelinkomstländer.

Det senaste året har varit mörkt för familjer över hela världen. Men nu syns ett hoppfullt ljus i slutet av tunneln, och nu börjar vi leva upp till löftet om att det ljuset ska skina för alla.

Henrietta Fore, högsta chef för UNICEF

Sammanlagt ska vi nå ut med minst två miljarder doser, varav minst 1,3 miljarder till de 92 låg- och medelinkomstländer som ingår i samarbetet. Samtidigt som de första vaccinationerna sker den här veckan, är ytterligare elva miljoner doser på väg att levereras. Nigeria och Angola har just fått sina första leveranser.

Utebliven vård, inställda vaccin- och näringsprogram och ökande fattigdom i pandemins spår hotar miljontals barns liv. Därför arbetar UNICEF för att säkerställa att vaccin mot covid-19 blir tillgängligt för länder världen över. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt. 

Läs mer om hur vi arbetar för att se till att vaccinet når fram.

De första covid-19-vaccinen har landat i Ghana

Igår var en historisk dag, när de första vaccinen mot covid-19 levererades till Ghana – det första landet att få ta del av vaccin genom det globala samarbetet Covax. UNICEF har uppdraget att göra vaccin mot covid-19 tillgängligt för länder världen över, så att vi kan bekämpa pandemin överallt.

De första vaccinen mot covid-19 landar på flygplatsen i Accra, Ghanas huvudstad.

Efter ett tufft pandemiår kan vägen mot åter­hämtning äntligen börja för människorna i Ghana. De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medel­inkomst­länder under den närmaste tiden. 

Under 2021 planerar vi att nå ut med två miljarder doser vaccin genom det globala sam­arbetet Covax. Covax samordnas av Världs­hälso­orga­nisa­tionen WHO med målet att vaccinen mot covid-19 ska fördelas rättvist. UNICEF, som är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin, har utsetts att sköta arbetet med att upphandla de nya vaccinen till alla 190 länder som är med i samarbetet.

Höginkomst­länderna finan­sierar allt själva, men till de 92 låg- och medel­inkomst­länderna i sam­arbetet ger vi även stöd till transport, förvaring, sprutor, skydds­utrustning och annat material som behövs för att genom­föra vaccina­tionerna.

De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medelinkomstländer under den närmaste tiden. Foto: © UNICEF/Kokoroko/COVAX

Vaccin räddar liv

Tidigare i veckan påbörjades också de första leveranserna av sprutor som UNICEF köpt in. För att kunna vaccinera mot covid-19 är sprutorna lika viktiga som själva vaccinet. Det är därför avgörande att tillräckligt med sprutor finns på plats så att det kan ges så snabbt och säkert som möjligt.

Pandemin är inte över förrän den är över för alla – överallt.

Pandemin har lett till svåra konsekvenser för barn världen över, bland annat genom avbrott i vården. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den viktiga vård de behöver. Så som vaccina­­tioner mot andra farliga sjuk­domar, behand­lingar mot under­näring, och livs­viktig vård under graviditet och förloss­ning med mera. 

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konse­kvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Vad är nät­mobbning och hur kan det stoppas?

Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga till­bringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF till­sammans med ungdomar, sociala medie­plattformar och barn­skydds­experter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nät­mobbning och förhindra att någon drabbas.

Nätmobbning är mobbning som sker genom använd­ningen av digital teknik, till exempel på sociala medier, olika appars meddelande­funktioner eller spel­platt­formar. Några exempel är att sprida lögner, dela pin­samma bilder på någon, eller skicka hot­fulla eller sårande meddelanden i chatt­appar.

Nätmobbning kan ofta ske samtidigt som någon mobbas i exempel­vis skolan. Men på nätet lämnas digi­tala fot­avtryck, något som kan vara använd­bart och ge bevis för att kunna stoppa mobb­ningen.

Här är några vanliga frågor, råd och tips kring nät­mobbning, fram­tagna i sam­arbete med ung­domar, Facebook, Instagram och Twitter, samt barn­skydds­experter:

1. Hur vet jag om jag blir mobbad online?

Ibland kan det vara svårt att veta om någon skojar eller är med­vetet elak, särskilt på nätet. Men om du känner dig sårad eller upp­lever att andra skrattar åt dig istället för med dig så har det gått för långt. Om det fort­sätter även efter att du har bett personen eller personerna att sluta, och du fort­farande känner dig sårad och upp­rörd, kan det vara mobbning.

När mobbningen sker online kan det leda till oönskad upp­märk­sam­het från många, även främ­lingar. Men var det än händer är det viktigt att be om hjälp. Alla för­tjänar respekt, både på nätet och i verkliga livet.

2. Hur påverkas man av nätmobbning?

När mobbning sker på nätet kan det kännas som om du attackeras över­allt, även i ditt eget hem. Det kan upp­levas som om det inte finns någon­stans att fly. Effekterna kan pågå länge och påverka en person på många sätt.

Man kan känna sig arg och ledsen, generad och att man skäms. Kanske får man svårt att sova och blir tröttare än vanligt, eller får ont i magen eller huvud­värk. I extrema fall kan nät­mobbning till och med leda till att någon tar sitt eget liv.

3. Vad ska jag göra om jag blir utsatt för nätmobbning?

Om du upplever att du blir mobbad är det första steget att be om hjälp från någon du litar på, till exempel dina föräldrar, en lärare eller en annan vuxen du känner dig trygg med.

Skolan ska vara en trygg plats och har ansvar för att ingen ska bli utsatt för mobbning, och det gäller även om du blir utsatt på nätet. Om du drabbas av mobbning av andra elever, rappor­tera det till din skola. Då måste skolan snabbt ingripa och utreda det som hänt, och arbeta för att stoppa det.

Om mobbningen sker på sociala medier, kan du blockera mobbaren och rapportera deras beteende på sidan. Sociala medie­företag som Instagram och Facebook har en skyldig­het att hålla sina användare säkra, och du är anonym när du rapporterar.

Det kan också vara bra att samla in bevis – text­meddelanden och skärm­dumpar av inlägg på sociala medier – för att visa vad som har hänt.

4. Hur kan jag hjälpa någon annan som blir utsatt?

Vem som helst kan bli utsatt, och om du ser det hända någon du känner – försök att erbjuda stöd och fråga hur de mår. Stötta din vän i att be om hjälp och rapportera händelsen.

Kanske vill personen inte rapportera, men då kan du upp­muntra till att prata med någon vuxen som ni litar på, och erbjuda att själv följa med som stöd. Att känna att man inte är ensam kan vara oerhört viktigt när man är utsatt för mobbning.

5. Hur kan jag förhindra att min personliga information används för att skada mig på nätet?

Tänk dig för innan du delar med dig av något online – det kan finnas kvar på nätet för alltid och kan användas på ett sätt som du inte vill. Lämna inte ut person­liga upp­gifter som din adress, ditt telefon­nummer eller namnet på din skola.

Lär dig mer om sekretess­inställ­ningarna för dina sociala medier. Här är några saker att tänka på, som gäller för många av dem:

  • Du kan bestämma vem som kan se din profil, skicka direkt­meddelanden eller kommentera dina inlägg genom att se över inställ­ning­arna för ditt konto.
  • Du kan rapportera elaka kommen­tarer, meddelanden och foton och begära att de tas bort.
  • Förutom att ta bort någon som vän kan du blockera personer och hindra dem från att se din profil eller kontakta dig.
  • Du kan radera inlägg i din profil eller dölja dem från vissa personer.

På de flesta sociala medier meddelas inte personer när du begränsar tillgång, blockerar eller rapporterar dem.

Tips till dig som förälder

Under pandemin har mycket i våra liv förflyttats till internet, och det är troligt att ditt barn eller din tonåring tillbringar mer tid online än förut.

Men hur kan man som förälder se till att barnen får tillgång till allt gott som nätet har att erbjuda, samtidigt som barnen skyddas från mobbning eller hot? Här följer några tips:

  • Ha en öppen dialog och prata med ditt barn om vem de kommuni­cerar med online och hur. Upp­muntra till snäll­het, och var uppmärk­sam på om ditt barn verkar upprört eller hemlighets­full i samband med digitala aktiviteter.
  • Använd teknik som skyddar. Se exempel­vis till att använda upp­daterade anti­virus­program och se över inställ­ningar som föräldra­kontroll och ”säker sökning”. Hjälp också ditt barn att förstå vikten av att inte dela med sig av privat infor­ma­tion, särskilt till främlingar.
  • Tillbringa tid tillsammans på nätet. Lär dig om vad ditt barn gör online, se till att appar och spel är ålders­anpassade och prata om det tillsammans.
  • Uppmuntra till positiva vanor. Prata med ditt barn om att vara snäll mot andra på nätet, och se till att du vet hur det går till att rapportera om du skulle upptäcka nätmobbning. Prata också om vad ni ser på nätet och om vikten av källkritik.
  • Låt ditt barn ha roligt online. När vi till­bringar mycket tid hemma är nätet en möjlig­het för unga att fortsätta ha kontakt med sina vänner, dela sina tankar och stötta varandra under pandemin. Du kan också upp­muntra till fysisk aktivitet genom olika videos eller spel som kombi­nerar under­hållning med rörelse.

Succé för Somayas respirator av bildelar

Minns ni Somaya Faruqi, 17 år från Afghanistan, som till­sammans med sina vänner upp­funnit en ny typ av respi­rator av gamla bil­delar? Tjejerna fick nyligen möjlig­het att visa upp sin innova­tion för landets myndig­heter – och gjorde succé.

I januari berättade vi om Somaya och hennes vänner i Afghan Dreamers’ Girls Robotics Team, som till­sammans upp­funnit en inno­vativ respi­rator av bildelar, i Herat, Afghanistan.

Det var här i Herat som landets första fall av covid-19 rappor­terades, och tjejerna, som alla är mellan 14 och 17 år, hoppades att deras inno­vativa lösning skulle kunna användas för att vårda patienter som drabbats av pandemin.

Nu är drömmen på väg att bli verklighet

Respiratorn gjorde succé när den visades upp för landets myndig­heter. Nu åter­står det endast att korri­gera ett par små detaljer i konstruk­tionen innan upp­finningen skulle kunna mass­produceras. Något som tjejerna redan har börjat arbeta på.

Teamet har även blivit lovade ekonomisk hjälp med att färdig­ställa respi­ratorn, samt till­gång till en fabrik där den kan produ­ceras – för att i  fram­tiden kunna behandla patienter med exempel­vis covid-19.

”Jag hoppas att vår insats ska inspirera fler föräldrar att låta sina flickor stanna i skolan och ge dem möjligheten att fullfölja sina drömmar,” säger Somaya (i mitten).

Somaya är mycket stolt över vad hennes team har åstad­kommit och hoppas att det här ska göra att fler får upp ögonen för att tjejer och killar är precis lika kompe­tenta när det kommer till att ta fram tekniska lös­ningar som den här.

Alla tjejer i Herat och i hela landet har förmågan att bidra till en positiv utveckling. Men många går inte ens i skolan eller får hjälp att satsa på sin passion, som jag fått.

Somaya Faruqi, 17 år

Att barn och unga får möjlig­het att gå i skolan, påverka sin framtid och göra sina röster hörda är inte bara viktigt, det är också något de har rätt till. Därför stöttar UNICEF Afghan Dreamers’ i deras viktiga inno­va­tions­arbete, och vi önskar Somaya och hennes vänner stort lycka till.

Varmt tack till alla er som är med och kämpar för en bättre framtid för alla barn, till­sammans förändrar vi barns liv.