Gå till innehållet
Laddar…

FN:s barnrätts­kommitté ställer krav på Sverige

Processen med att granska Sveriges åtaganden enligt barn­konven­tionen har nu kommit igång. Under sommaren har FN:s barn­rätts­kommitté offentlig­gjort sin lista på frågor till den svenska rege­ringen kring hur Sverige lever upp till barn­konven­tionen.

Det är ett stort antal frågor som ska besvaras inom många olika teman. UNICEF Sverige skickade till­sammans med 19 andra barn­rätts­orga­nisa­tioner tidigare i våras in förslag till kommittén på de mest brännande frågorna som vi anser att Sveriges regering ska ställas till svars för.

Vi ser nu med glädje att många av våra förslag på frågor har beaktats och finns med på den lista som nu offentlig­gjorts.

Bekämpa ojämlikhet och sätt barnets bästa i främsta rummet

Frågan kring hur Sverige ska bekämpa ojäm­lik­heten mellan barn, och regionala skill­nader, är ett tema som åter­kommer inom många olika områden. Också hur Sverige tillämpar prin­cipen om barnets bästa och möjlig­heter för barn att komma till tals i frågor som berör dem.

Kommittén vill bland annat få svar på hur Sverige ska stärka barns rätt och möjlig­het att komma till tals både i migrations­processen, klimat­frågan och vid vårdnad, boende och umgänge.

Man vill även att rege­ringen ska redo­göra för hur man säker­ställer att prin­cipen om barnets bästa får större genom­slag i beslut som rör barn, genom att den ska väga tungt och komma i främsta rummet, snarare än vara en princip av många.

UNICEF Sverige fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Foto: © Petra Kyllerman

Vilken effekt får barnkonventionen som lag?

En viktig aktuell fråga som kommittén tar upp är vilken effekt barn­konven­tionen som lag har fått i den praktiska tillämp­ningen. De vill att Sverige speci­fikt ska redo­göra för hur det säker­ställs att barn­konven­tionen får företräde framför annan lag­stift­ning vid en eventuell norm­konflikt. Detta är en fråga som vi särskilt har påtalat som brist­fällig när beslutet kom om att göra barn­konven­tionen till lag.

En annan intressant fråga som UNICEF har påtalat under en lång tid är bristen på en nationell klago­mekanism för barn, som kan användas när barn­konven­tionen inte efter­levs. Kommittén har i sin lista specifikt frågat hur arbetet fort­skrider med att ge Barn­ombuds­mannen eller annan lämplig aktör mandat att ta emot, utreda och behandla klago­mål från barn.

De tar även upp brister för barn i olika utsatta situationer när det gäller att få upp­rättelse och göra sin röst hörd, och efter­frågar någon form av klagomåls­förfarande för dem.

Bekämpa psykisk ohälsa och diskriminering

Några exempel på tematiska områden som kommittén vill veta mer om, som vi orga­nisa­tioner också påtalat, är åtgärder för att bekämpa den psykiska ohälsan bland barn och unga, inklusive själv­mord. Sveriges arbete mot hat­brott, rasism och diskrimi­nering av barn från utsatta grupper – såsom placerade barn, barn i migrations­processen, barn med funktions­nedsättning, minoritets­grupper och HBTQ – tas också upp.

Vad gäller barn med funktions­ned­sättning så efter­frågar man särskilt svar kring deras rätt till lik­värdig utbild­ning, personlig assistans och andra nöd­vändiga stöd­insatser.

Aktiva åtgärder för att skydda barn från våld och sexuella över­grepp (inklusive online) tas också upp, samt efter­frågan på en hel­täckande hand­lings­plan på området. Kommittén efter­frågar också att vålds­begreppet bör utvidgas till att omfatta psykiskt våld, inklusive för­summelse och bevitt­nande av våld, något vi länge tryckt på i vår kampanj för att stoppa våld mot barn.

Mer statistik efterfrågas kring barns levnadsvillkor

Kommittén vill också att Sverige besvarar frågor kring situa­tionen för de barn som lever i socio­ekonomisk utsatt­het, och specifikt hur man arbetar mot vräk­ningar och otrygga till­fälliga boenden. Arbetet mot skol­segrega­tionen och ojäm­lik­heten i skolan är en annan aktuell fråga som kommittén vill få svar på.

Slutligen efter­frågar kommittén både hur barns rättig­heter integreras i offent­liga budgetar och efter­frågar mycket statistik kring barns levnads­villkor. Detta för att främja en effektiv upp­följ­ning för efter­levnaden av barns rättig­heter i Sverige.

Regeringen ska lämna in sina svar senast den 30 juni 2021. UNICEF och övriga orga­nisa­tioner som arbetat aktivt med gransknings­processen kommer att följa rege­ringens arbete. Vi kommer även att lämna in en så kallad alternativ­rapport där vi själva kommer att svara på frågorna utifrån vår verk­sam­het och våra erfaren­heter av barn­konven­tionens tillämpning i praktiken. 

Vi kommer också att invol­vera och arbeta till­sammans med olika grupper av barn i Sverige för att få med deras röster och deras aktiva med­verkan i processen, som ju i allra högsta grad berör dem.

Läs hela listan från FN:s barnrätts­kommitté.

Vår samlade lista med förslag på frågor från UNICEF och 19 andra barnrätts­orga­nisa­tioner.

Barn bland de döda och skadade i Beirut

Antalet drabbade av explosionerna i Beirut har nu stigit till över 160 döda och 6 000 skadade. Minst tre barn är bland de döda, och över 1 000 barn har skadats. 110 personer saknas fortfarande.

Hjälp barnen i Libanon

Över tusen barn har skadats i explosionerna i Beirut.

Några av de skadade barnen var ensamma när de hittades, men har sedan dess återförenats med sina familjer. Två som fortfarande är separerade från sina föräldrar tas nu om hand av släktingar.

Många byggnader och sjukhus i landet har totalförstörts i explosionerna, men tidiga undersökningar visar än så länge ingen större skada på vatteninfrastrukturen. Dock saknar många hushåll tillgång till rent vatten på grund av skador på ledningar.

Under rådande omständigheter är risken att covid-19 sprids extremt hög, och i Libanon sker just nu en samhällsspridning.

De sjukhus som fortfarande fungerar saknar viktig medicinsk utrustning. Fem av sju UNICEF-stödda kylrum förstördes i samband med explosionen, vilket kommer att påverka de viktiga vaccinationsprogrammen en lång tid framöver.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar dygnet runt för att hjälpa de barn och familjer som drabbats, både akut och långsiktigt.

  • Vi har levererat 10 000 doser stelkrampsvaccin och vaccinerar just nu skadade i förebyggande syfte. Vi har också lycktats rädda omkring 90 procent av det vaccin som förvarades i ett lager som skadades i hamnen.
  • Skyddsutrustning för vårdpersonal är på väg, däribland 3,5 miljoner operationsmasker, över 17 000 skyddsmasker, 2,6 miljoner handskar, över 124 000 skyddsrockar och skyddsglasögon med mera. Det första planet förväntas landa idag onsdag.
  • Vi kör vatten med lastbilar till stationer där drabbade får hjälp, och levererar vatten till de som arbetar vid frontlinjen.
  • Våra samarbetspartners har delat ut rent vatten och hygienprodukter till familjer i tillfälliga boenden.
  • UNICEF har också satt upp ett tält i centrala Beirut där barn och deras vårdnadshavare kan få psykosocialt stöd och rådgivning kring var drabbade kan få skydd och mat med mera. Minst 675 barn och vuxna har fått hjälp hittills, och ytterligare tre tält kommer att sättas upp i veckan.
  • UNICEF har mobiliserat över 300 unga volontärer som hjälper till att laga mat, städa, dela ut mat, vatten och hygienprodukter till drabbade. Hittills har omkring 14 000 hushåll fått hjälp.
  • Vi stöttar uppbyggnaden av sjukhus och skolor som förstörts i explosionerna. 

UNICEFs personal och volontärer hjälper drabbade på plats i Beirut. Volontärerna hjälper bland annat till att laga mat, städa, dela ut mat, vatten och hygienprodukter till familjer. Hittills har omkring 14 000 hushåll fått hjälp.

Explosionerna har skadat de redan hårt ansträngda systemen som barn och familjer var beroende av. Barnens behov kommer att öka de kommande veckorna och månaderna, men UNICEF kommer att stanna så länge barnen behöver oss.

Behoven är enorma. Du kan vara med och stötta barnen som drabbats i Libanon. Ge en gåva idag:

Jag vill hjälpa

80 000 barn i Beirut är hemlösa

Över 80 000 barn har förlorat sina hem på grund av explosionerna i Beirut och många är i desperat behov av hjälp. Familjer har splittrats, luften är fylld av farligt damm och antalet fall av covid-19 ökar. Läget för barnen är akut. UNICEF trappar därför nu upp sina insatser.

GE EN KATASTROFGÅVA

De senaste 24 timmarna har UNICEF fortsatt möta de akuta behov som finns bland de drabbade barnen och deras familjer. Fokus ligger på sjukvård, rent vatten och att skydda barnen.

Situationen är akut

De enorma explosionerna som skakade Beirut för några dagar sedan har gjort att situationen nu är akut. Barn har skilts från sina familjer, och många har fortfarande inte blivit återförenade. Ett barnsjukhus, som specialiserat sig på att ge akut vård till nyfödda barn, har totalförstörts. Sexton hälsocentraler, mödravårdscentraler, vaccinationscentraler och barnkliniker har förstörts, vilket har påverkat tillgången till sjukvård för närmare 160 000 människor.

De sjukhus som fortfarande fungerar saknar viktig medicinsk utrustning. Fem av sju UNICEF-stödda kylrum förstördes i samband med explosionen, vilket kommer att påverka de viktiga vaccinationsprogrammen en lång tid framöver.

UNICEF har också fått rapporter om att 120 skolor har skadats i explosionerna, vilket innebär att 55 000 barn riskerar att bli utan fungerande skollokaler när det nya läsåret börjar.

Antalet fall av covid-19 har också ökat de senaste två dagarna och igår nådde staden sin högsta siffra av antalet smittade hittills. Det är svårt för de som drabbats att hålla avstånd, och det finns ett stort behov av skyddsmasker. 

I de fruktansvärda explosionerna förstördes ett barnsjukhus som låg nära hamnen i Beirut. Sjukhuset var specialiserat på att ge akut vård till nyfödda barn.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar dygnet runt för att hjälpa de barn och familjer som drabbats, både när det gäller akuta behov och på lång sikt. Det gör vi bland annat genom att:

  • Leverera rent vatten och hygienartiklar. 
  • Se till att de barn som drabbats får psykosocial hjälp.
  • Ge stöd till familjeåterförening och etablera stödlinjer. 
  • Jobba tillsammans med volontärer för att röja upp i olika områden efter explosionerna, och för att ge de drabbade barnen och deras familjer mat och dricksvatten. 
  • Ge ekonomiskt stöd till de mest utsatta familjerna och se till att familjer som har förlorat eller tvingats lämna sina hem får tillfälliga boenden.
  • Stötta uppbyggnaden av sjukhus och skolor som förstörts i explosionerna. 
  • Tillsammans med WHO kämpa för att leverera ny skyddsutrustning till hälsoarbetare, eftersom tio containrar med skyddsmasker, handskar och annan utrustning förstördes i explosionerna.

UNICEF kommer att göra allt vi kan för att hjälpa barnen och deras familjer. Men situationen är akut och siffran över antalet drabbade barn förväntas stiga.

Mer hjälp behövs, och det är bråttom. Ge en gåva idag:

GE EN KATASTROFGÅVA

Katastrofal situation för barnen i Libanon

På kvällen den 4:e augusti skakades Beirut av kraftiga explosioner i hamnen. Kata­strofen kunde inte ha kommit vid ett sämre till­fälle då Libanon redan är hårt drabbat av ekonomisk kris och corona­pandemin. Läget för barnen är akut.

Ge en katastrofgåva

En liten flicka och andra skadade människor får vård vid ett av sjukhusen i Beirut efter de enorma explosionerna som skakade staden för några dagar sedan.

Explosionerna rapporteras ha orsakats av 2 750 ton ammonium­nitrat som för­varades i en lager­lokal i Beiruts hamn. 

Enligt de senaste rapporterna har 140 personer omkommit, 5 000 skadats och hundratals saknas. Omkring 80 000 barn har förlorat eller tvingats lämna sina hem. Siffrorna förväntas stiga.

Explosionerna har orsakat enorma skador på bygg­nader och infra­struktur i och omkring hamnen. Sjuk­husen är över­fulla och tre stora sjuk­hus har fått svåra skador, bland annat en avdelning för nyfödda, som stöds av UNICEF.

Bakgrund till situationen i Libanon

Sedan oktober 2019 har Libanons befolk­ning upp­levt en drama­tiskt för­sämrad eko­nomisk situa­tion – den värsta eko­nomiska krisen sedan inbördes­kriget 1975-1990. Landet har också drabbats eko­nomiskt av den ut­dragna kon­flikten i Syrien. Redan innan corona­pandemin kämpade familjer mot detta i kombi­nation med dagliga ström­avbrott, brist på rent dricks­vatten och begränsad till­gång till vård.

Sedan september förra året har priset på grundläggande saker som mat och boende stigit med 169 procent, något som slagit hårt mot barn och deras familjer. Och det var alltså före covid-19 och påföljande restriktioner. Nu har nästan var tredje libanes blivit arbetslös, och många familjer äter allt mindre på grund av den ökande fattigdomen.

Libanon är också det land i världen som tagit emot det största antalet flyk­tingar per capita, bland annat från Syrien och Palestina. Var fjärde person i Libanon är nu flykting, och bland flyk­ting­arna finns de allra mest utsatta barnen.

Explosionerna har alltså kraftigt för­värrat en redan mycket ansträngd situation, och som alltid är det barnen som drabbas värst.

Den fruktansvärda förödelsen efter explosionerna.

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar nu nära myndig­heterna och partners på plats för att snabbt kunna möta behoven hos de drabbade och stötta hälso­arbetare och andra som arbetar i front­linjen efter explo­sion­erna.

Vi levererar dricks­vatten, säkrar till­gången till medi­ciner och ser till att barnen får psyko­socialt stöd. Under de kommande dagarna trappar vi upp våra insatser för att möta de akuta behoven.

Bland annat måste vi snabbt se till att åter­ställa kyl­kedjan för vaccin för att se till att barnen kan skyddas från sjuk­domar i de till­fälliga boenden som också snabbt måste sättas upp. Vi kommer också att leverera hygien­produkter och kämpa för att barn och familjer kan hålla sig friska, något som är extra viktigt nu under corona­pandemin.

Det rapporteras bland annat att tio containrar med skydds­utrust­ning för hälso­arbetare har förstörts, och UNICEFs eget lager med livs­viktiga produkter har också skadats. Det är viktigt att vi snabbt kan ersätta det som förstörts och se till att leverera de liv­räddande produkter som behövs för att kunna fort­sätta med våra insatser för barnen i landet.

Läget förändras hela tiden, och under de kommande dagarna kommer behoven att bli allt tyd­ligare i denna akuta situation. 

UNICEF finns där för att se till att utsatta barn och familjer får det stöd de behöver. Men mer hjälp behövs. Behoven är enorma, och det är bråttom. Ge en gåva idag så är du med och räddar barns liv:

Ge en katastrofgåva

UNICEF: Stark oro för barnen efter explo­sion­erna i Beirut

Enligt de senaste rapporterna från Beirut upp­skattas omkring 100 personer ha dött och 4 000 skadats i går­dagens fruktans­värda explosioner. Över 300 000 har förlorat eller tvingats lämna sina hem. UNICEF är mycket oroade att barn kan finnas bland offren, och vi vet att bland de över­levande är många traumati­serade och behöver akut hjälp.

Ge en katastrofgåva

Den fruktansvärda förödelsen efter gårdagens explosioner i Beirut, Libanon.

– Vi är otroligt skakade av denna fruktansvärda händelse och våra tankar är med de drabbade, särskilt de barn och familjer som skadats eller förlorat sina anhöriga, säger Yukie Mokuo, chef för UNICEF i Libanon. 

UNICEF samarbetar nu nära myndigheterna och partners på plats för att snabbt kunna möta behoven hos de drabbade och stötta hälsoarbetare och andra som arbetar i frontlinjen efter explosionerna.

Vi har bland annat levererat dricksvatten och stöttar myndigheterna med att rädda vad som finns kvar av mediciner och vaccin som fanns i ett lager vid hamnen. Vi har också partners som ser till att de barn som drabbats får psykosocialt stöd. Under de kommande dagarna trappar vi upp våra insatser för att möta drabbade familjers behov.

Gårdagens katastrof i Beirut förvärrar en redan svår situation för människorna i Libanon. Ekonomisk kollaps i kombination med covid-19 innebär att sjukhusen redan är under hårt tryck och att vårdpersonalen är utmattad.

Yukie Mokuo, chef för UNICEF i Libanon.

UNICEFs personal på plats har också drabbats av explosionerna. En av våra kollegor förlorade sin partner, sju har skadats och dussintals kollegor har fått skador på sina hem. Vi är alla chockade och våra varmaste tankar går till alla som drabbats.

UNICEF kommer att göra allt vi kan för att hjälpa barnen och deras familjer, både idag och på lång sikt.

Barnen drabbas alltid värst vid katastrofer. Din hjälp behövs nu:

Ge en katastrofgåva

Vart tredje barn i världen är förgiftat av bly

Fler barn än vad som tidigare varit känt drabbas av bly­för­giftning, visar en ny rapport från UNICEF och orga­nisa­tionen Pure Earth. Omkring 800 miljoner – ungefär vart tredje barn världen över – har för höga nivåer av bly i blodet, något som kan orsaka mycket all­varliga skador.

Munni, 9 år, letar efter metaller på en soptipp vid floden Buriganga i Dhaka, Bangladesh.

Bly är ett kraftigt nerv­gift som orsakar perma­nenta skador på barns hjärnor, hälsa och utveck­ling. Det är särskilt farligt för bebisar och barn under fem år då barnens hjärnor aldrig får chansen att utvecklas som de ska, vilket leder till livs­långa neuro­logiska, kogni­tiva och fysiska ned­sätt­ningar.

Vid omkring fem mikro­gram bly per deci­liter blod är nivåerna så höga att det kan orsaka skador. Rapporten The Toxic Truth: Children’s exposure to lead pollution under­mines a gene­ration of potential visar att 800 miljoner barn har den här nivån av bly i sitt blod, eller ännu högre. Omkring hälften av barnen lever i södra Asien. 

Med få tidiga symptom leder blyförgiftning i tysthet till potentiellt dödliga konsekvenser för barn.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

– När vi nu vet hur omfattande det här problemet är, och vilka svåra skador det orsakar, måste vi agera för att skydda barnen en gång för alla, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Farlig åter­vinning av bly­batterier en stor orsak

Rapporten visar att dålig åter­vinning av bly­batterier är en stor anledning till att barn för­giftas av bly i låg- och medel­inkomst­länder, där antalet fordon har tre­dubblats sedan år 2000. Omkring 50 procent av bly­batteri­erna åter­vinns på ett osäkert och ofta olagligt sätt, där syra, bly­damm och giftiga ångor sprids. Ofta känner varken arbetarna eller samhället runt­ omkring till riskerna. 

Barn förgiftas också av bly från vatten­ledningar, industrier, bly­baserad färg, bly­bensin, och vanliga produkter som konserv­burkar, kryddor, smink och leksaker. Föräldrar som arbetar med bly på olika sätt tar också hem det till sina familjer genom damm i håret, på kläder, händer och skor. 

Al Amin, 10 år, arbetar vid ett garage där han lagar bilbatterier, i Tangaildistriktet, Bangladesh.

Många och komplexa konsekvenser

Att exponeras för bly som barn har kopplats till psykisk ohälsa och beteende­störningar, och en ökad risk för brotts­lig­het och våld. Äldre barn riskerar också njur­skador och hjärt- och kärl­sjuk­domar senare i livet, visar rapporten.

Att barn utsätts för bly drabbar inte enbart barnen själva, utan hela deras sam­hällen. Upp­skatt­nings­vis kostar bly­för­gift­ning låg- och medel­inkomst­länder omkring en triljon dollar (en miljard miljarder dollar!) på grund av barnens för­lorade möjlig­heter att bidra ekonomiskt under sin livstid.

De goda nyheterna är att bly kan återvinnas på ett säkert sätt utan att drabba arbetarna, deras barn eller samhällen.

Richard Fuller, chef för Pure Earth.

– Människor kan utbildas om riskerna med bly och stärkas i att skydda sig själva och sina barn. En sådan inves­tering leder till enorma för­bätt­ringar – bättre hälsa, ökad produk­tivitet, högre intelli­gens, mindre våld och en ljusare framtid för miljon­tals barn, säger Richard Fuller, chef för Pure Earth.

UNICEF kämpar för att rege­ringar i alla drabbade länder ska agera för att skydda barn och stoppa bly­för­gift­ningen. Genom att göra fler tester och upp­följ­ningar, stärka sjuk­vårds­system, informera om farorna och införa nya lag­stift­ningar kring hälsa och miljö, kan en för­ändring vara möjlig. 

Men det behövs mer resurser för att snabbt kunna skydda de mest utsatta barnen. Därför behöver vi din hjälp, bli Världsförälder idag: 

Bli Världsförälder

Fakta

  • Omkring 800 miljoner barn – ungefär vart tredje barn världen över – har för höga nivåer av bly i blodet.
  • Fem mikrogram eller mer bly per deci­liter blod är gränsen som satts av WHO och USA:s smitt­skydds­myndighet CDC för när insatser måste göras.
  • Blynivåerna i blodet hos människor i de flesta hög­inkomst­länder har minskat drastiskt sedan bly­bensin började fasas ut för tio år sedan.
  • Dålig åter­vinning av bly­batterier är en stor anledning till att barn för­giftas av bly i låg- och medel­inkomst­länder.

Fem saker du behöver veta om Jemen

Krisen i Jemen är den värsta humanitära katastrofen i världen. Här är fem saker du behöver veta om situationen för barnen som lever där.

Hjälp barnen i Jemen

1. Konflikten har pågått i över fem år, många barn har inte upplevt något annat än krig.

2. Över två miljoner barn under fem år är akut undernärda. Vid årets slut riskerar vartannat barn under fem år att vara undernärt.

3. 1,7 miljoner barn har tvingats på flykt från sina hem.

4. Nära två av tre flickor gifts bort innan de hunnit fylla 18 år.

5. Två miljoner barn går inte i skolan på grund av konflikten. Nu, på grund av covid-19, är alla skolor stängda och 7,8 miljoner barn går miste om sin utbildning.

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats och arbetar dygnet runt för att ge barnen i Jemen den hjälp de behöver. Vi kämpar för att säkra tillgången till vård, rent vatten och sanitet, för att barn ska skyddas och kunna gå i skolan. Vi behandlar mot undernäring och levererar livräddande produkter.

För att hindra spridningen av covid-19 sprider vi information och utbildar samt levererar livsviktig skyddsutrustning till hälsoarbetare.

Men läget är mer än akut, och vi saknar resurser för att säkerställa att alla barn får den hjäp de behöver. Du kan rädda liv, ge en gåva idag:

Jag vill hjälpa barnen i Jemen

UNICEF levererar bland annat hygienprodukter så att barn i Jemen ska kunna tvätta sina händer och skydda sig mot covid-19.

Stärkt barn­rätts­pers­pektiv ett måste inom Fram­tidens social­tjänst

2017 beslutade regeringen att göra en översyn av social­tjänst­lagen. UNICEF Sverige har suttit med i referens­gruppen och i augusti ska utred­ningen äntligen vara klar. Barn­rätts­pers­pek­tivet måste stärkas – det är ett system­fel då vuxen­pers­pek­tivet är styrande, skriver Shanti Ingeström, barn­rätts­råd­givare på UNICEF Sverige.

Foto: © Frank Aschberg

Den 6 april 2017 beslutade regeringen att en särskild utredare, Margareta Winberg, skulle göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. UNICEFs huvudbudskap till utredningen är att maktförhållandet mellan föräldrar och barn måste jämnas ut och att barn ska ses som rättighetsbärare med egna rättigheter. 

Vi har lyft att vi anser att barn ska ha rätt till enskilda samtal och att man ska säkerställa att barn är delaktiga, dels genom att de får rätt information och dels att de får komma till tals.

Det krävs ett skifte inom social­tjänstens arbete och lag­stiftaren måste hjälpa till

Det finns en okunskap inom socialtjänsten när det gäller barnets rättigheter. Det är ett systemfel då föräldrarätten och vuxenperspektivet är styrande och att barnrättsperspektivet saknas helt i många utredningar och utformningar av insats eller beslut.

Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
– ekonomiska och sociala trygghet,
– jämlikhet i levnadsvillkor,
– aktiva deltagande i samhällslivet.
Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Ur Socialtjänstlagen (2001:453)

Inte minst behöver barn generellt synliggöras i socialtjänstlagen och inte bara nämnas vid ett enstaka kapitel. När man nämner ordet människor finns en risk att läsaren tänker att det enbart gäller vuxna. För att hjälpa läsaren borde det stå barn och vuxna. 

Lagstiftningen är en spegling av vilken syn vi har i vårt samhälle. Just nu är vi inne i en spännande tid i Sverige när det gäller synen på barn, att barn inte är ett bihang till sina föräldrar utan att de har egna rättigheter. Det måste synliggöras och genomsyra hela lagstiftningen. Detta då barn nästan alltid berörs av socialtjänstens beslut, antingen direkt eller indirekt.

Låt barn vara delaktiga på riktigt

Efter att riksdagen hade röstat igenom 2018 att barnkonventionen skulle bli svensk lag, fick utredningen ett tilläggsdirektiv att förtydliga barnrättsperspektivet i utredningen. I tillägget står det att socialtjänstens insatser ska vara tillgängliga och anpassade utifrån barns behov. 

Utifrån utredningens uppdrag har UNICEF Sverige höga förhoppningar på att utredaren lägger ett förslag på ett tvång kring att barn ska erbjudas vara delaktiga. Både i form av att barnen får information men också att de ska erbjudas att komma till tals vid olika tillfällen under socialtjänstens utredning eller insats.

Våra ord betydde egentligen inte någonting. Hon kunde ha skrivit pappret utan att vi hade varit där. För det var ändå hennes ord… Om hon bara hade lyssnat lite, lite till så hade det gjort en sådan skillnad.

Barn behöver vara med och definiera vad som är “problemet” och få vara med om att utforma lösningar på stöd. Det är först när vi lyssnar på barn på riktigt och låter dem vara delaktiga som vi kan få en anpassad socialtjänst. Det är endast när vi får en socialtjänst som grundar sig i ett barnrättsligt perspektiv som vi kan få till riktiga förändringar och anpassat stöd. 

Socialtjänstlagen är en av de viktigaste lagarna för barn då den är så pass övergripande och ska vara ett skydd för alla medborgare i Sverige. Det är verkligen dags att socialtjänstlagen görs om och blir en lagstiftning utifrån ett rättighetsperspektiv. 

Barns och ungas delaktig­het betonas i pro­posi­tion om Agenda 2030

Regeringen presenterade den 17 juni sin proposition för Sveriges genom­förande av Agenda 2030 och de globala målen för håll­bar utveck­ling. Barns rättig­heter måste få visa vägen i genom­förandet, skriver Karin Strömstedt Johansson, inter­nationell program­hand­läggare på UNICEF Sverige.

När regeringen sommaren 2018 lade fram sin handlings­plan för genom­förandet av Agenda 2030 hade riks­dagen ingen upp­gift att följa upp rege­ringens arbete, men genom propositionen ber nu alltså rege­ringen riks­dagen att göra just detta. 

Sverige ska bedriva en sam­stämmig politik nationellt och inter­nationellt, och Agenda 2030 ersätter nu politiken för global utveck­ling (PGU). Det över­gripande målet är att Sveriges politik alltid ska sträva efter en global håll­bar utveck­ling och att hänsyn ska tas till mål­kon­flikter.

För UNICEF är Agenda 2030 ett viktigt styr­dokument och de flesta målen har bäring på vår verk­samhet. Inte minst den genom­syrande prin­cipen att ingen ska lämnas utanför ”leave no one behind”.  Därför är det gläd­jande att se att den prin­cipen står i centrum för genom­förandet såväl nationellt som inter­nationellt.

Viktigt att sätta barn och ungas del­aktighet i fokus

Corona­pandemin riskerar att omkull­kasta fram­steg som gjorts de senaste decennierna, och visar på behovet av att rusta sam­hället på ett annat sätt än tidigare. Många rapporter visar nu på hur världens utveck­ling kommer att påverkas negativt under en lång tid framöver.

För att undvika att viktiga fram­steg inom barns rättig­heter går till­baka behöver vi accele­rera genom­förandet av Agenda 2030. Därför är det gläd­jande att barns rättig­heter har ett särskilt avsnitt i propo­sitionen. 

Barnets rättigheter utgör en förutsättning för att genomföra agendans mål. Vidare fastslår barnkonventionen att vad som bedöms vara barnets bästa ska beaktas i första hand vid alla åtgärder som rör barn.

Ur regeringens proposition till riksdagen om Agenda 2030

UNICEF Sveriges för­hopp­ning är att barns rättig­heter sätts i centrum i genom­förandet av agendan såväl nationellt som inter­nationellt. Barns röster måste få höras, unga är de förändrings­agenter vi behöver.

Sverige nuvarande handlings­plan går ut 2020 och behöver ersättas av en ny plan som sträcker sig fram till år 2030. Barn­konven­tionen har blivit svensk lag 2020 och följer man barn­konven­tionen så bidrar man även till målen i agendan. Vi väntar oss nu accele­rerande åtgärder på hemma­plan och inter­nationellt, annars riskerar corona­pandemin att utveck­las till en barn­rätts­kris.

Samarbete krävs för att till­godo­se barns rättig­heter

Vi välkomnar också att partner­skap mellan olika aktörer såsom privata sektorn, akademier och civil­sam­hället lyfts fram i propo­sitionen. Endast om vi jobbar till­sammans så kan vi se till att miljon­tals pojkar och flickor – inklusive de som lever i kon­flikter, barn med funktions­ned­sätt­ningar och barn som riskerar att utsättas för våld – är friska, trygga och får gå i skolan.

Inom FN hålls varje år ett politiskt hög­nivå­forum för håll­bar utveck­ling (HLPF) som är en viktig del i den globala upp­följ­ningen av Agenda 2030. I år ingår UNICEF Sverige i den svenska e-delega­tionen till HLPF, och delegations­ledaren har glädjande nog uttryckt att man vill se ett ökat fokus på barn och unga.

Vi välkomnar särskilt denna möjlig­het att få repre­sen­tera barn och ungas pers­pektiv ytter­ligare. Kanske extra mycket i år med tanke på hur covid-19, krig och kon­flikter påverkar de som faktiskt bidragit minst till de utmaningar som världen nu står inför. Nu gäller det att vi satsar på Build Back Better – att till­sammans åter­upp­bygga en bättre värld för alla barn.

Jemen: Vartannat barn under 5 år kan vara under­närt vid årets slut

Mitt under corona­pandemin riskerar miljon­tals barn i Jemen att hamna på gränsen till svält. Det visar en ny rapport från UNICEF. Hjälp­arbetet är extremt under­finansierat och många insatser kommer snart att behöva avslutas om inte mer pengar kommer in, något som innebär fruktans­värda konse­kvenser för barnen.

Rayan, 3 år, förlorade sin arm när hans hem bombades i Aden, Jemen. ”Han var i köket för att dricka ett glas vatten när det hände,” berättar mamma Amina. ”Vi sprang ut med honom och då blev huset träffat igen.” Rayans föräldrar berättar att han har ont varje dag, och en kronisk luftvägsinfektion på grund av allt bråte där de bor. De håller Rayan hemma och försöker skydda honom när läget nu förvärras alltmer i Aden. ”Allt Rayan vill ha är fred.”

Jag vill hjälpa barn som Rayan

Rapporten Yemen five years on: Children, conflict and COVID-19 visar hur coronakrisen kan få förödande konsekvenser för barnen, som efter fem år av konflikt redan lever under omänskliga förhållanden:

  • Antalet barn som lider av undernäring kan öka med 20 procent innan året är slut. Det skulle innebära att nästan vartannat barn under fem år kommer drabbas (totalt 2,4 miljoner barn). 
  • Andelen barn under fem år som riskerar att dö av orsaker som går att förhindra, kan komma att öka med 28 procent.
  • Stängda skolor gör att 7,8 miljoner barn går miste om sin utbildning 
  • När barn inte kan gå i skolan ökar också riskerna för barnarbete, barnäktenskap och att barn utnyttjas av väpnade styrkor.

Det går inte att överdriva hur allvarlig den här krisen är för barnen. Om inte mer pengar kommer in till arbetet nu så riskerar barn att svälta, och många kommer att dö. Det skulle vara som att omvärlden säger att de här barnen inte betyder något.

Sara Beysolow Nyanti, chef för UNICEF i Jemen.

Jag vill hjälpa barnen i Jemen

Vad händer om inte mer pengar kommer in?

  • Redan från slutet av juli kan det livsviktiga arbetet med att ge barn rent vatten och sanitet upphöra. 
  • Mot slutet av augusti riskerar 23 500 akut undernärda barn att dö, och fem miljoner barn kommer inte att kunna få vaccin mot dödliga sjukdomar.
  • 19 miljoner människor kan helt förlora tillgången till vård, varav en miljon är gravida och ammande kvinnor och deras barn.

Varje barn i Jemen har ett ansikte, ett namn, drömmar, och vill ha samma möjligheter som alla andra barn.

Sara Beysolow Nyanti, chef för UNICEF i Jemen.

Vad gör UNICEF?

Vi samarbetar med Världshälsoorganisationen WHO och myndigheterna i Jemen för att ge barnen livräddande hjälp. Vi kämpar bland annat för att:

  • Säkra att barnen får vård, skydd, rent vatten och sanitet, och möjlighet till utbildning.
  • Hindra spridningen av covid-19 i samhället genom att nå över 16 miljoner människor med livsviktig information, via tv, radio och sociala medier.
  • Rädda liv genom att utbilda 30 000 hälsoarbetare i hur man förebygger infektioner, samt leverera skyddsutrustning och hygienprodukter.

– UNICEF arbetar dygnet runt under extremt svåra förhållanden för att ge svårt utsatta barn den hjälp de behöver, men vi har bara en liten del av de pengar som krävs. Barnen i Jemen behöver fred och stabilitet. Innan det är ett faktum måste vi göra allt vi kan för att rädda liv och skydda deras barndom, säger Sara Beysolow Nyanti, chef för UNICEF i Jemen.

Ge en gåva nu så är du med och ser till att vi kan fortsätta rädda barn från undernäring, och leverera rent vatten och produkter som skyddar mot covid-19. Barnen i Jemen kan inte vänta.

Jag vill hjälpa barnen i Jemen

Kids Hack the Crisis Global

I oktober arrangerar UNICEF Sverige och Svenska Institutet ett globalt, digitalt hackathon med barn, av barn och för barn. Målet är att engagera och förena barn och unga för att komma fram till konkreta lösningar på de utmaningar som drabbar barn under och efter coronapandemin.

Barns och ungas idéer och kompetens behövs för att skapa den värld vi vill leva i – både idag och i framtiden. Det är därför hög tid att på allvar göra dem delaktiga i de utmaningar som påverkar deras liv. Genom det digitala hackathonet ”Kids Hack the Crisis Global” får barn och unga världen över möjlighet att vara med och skapa hållbara lösningar på framtidens utmaningar.

Vad är Kids Hack the Crisis Global?

Kids Hack the Crisis Global är ett digitalt hackathon, som äger rum den 23 – 25 oktober i samband med FN-dagen. Deltagarna medverkar enkelt via dator, mobil eller surfplatta, och behöver inte ha kunskap i kodning – alla barn under 18 år är välkomna att delta.

Ni kommer att arbeta i team för att komma fram till digitala lösningar på de utmaningar som drabbar barn och unga i samband med corona­pandemin, både på kort och längre sikt. Det kan till exempel handla om hur beslut, som fattas av samhällen för att begränsa spridningen av viruset, påverkar barns liv såsom stängning av skolor. Liksom hur barn drabbas av ökad social och ekonomisk utsatthet, social distansering eller av ett ökat behov av digitala lösningar.

Nu sätter vi barns och ungas röster och lösningar i fokus med Kids Hack the Crisis Global!

Hackathonets jury kommer att bestå av barn och ungdomar från olika delar av världen, och av vuxna som har ett särskilt fokus på barns rättig­heter och Agenda 2030. Mentorerna, som ger råd och stöttar deltagarna, kommer att bestå av experter och specialister från både privat och offentlig sektor.

Att göra barn och unga delaktiga är avgörande för att möta dagens och framtidens utmaningar. Alla lösningar kommer att ta oss ett steg närmare att förverkliga alla barns rättigheter och uppnå de globala målen i Agenda 2030.

Vill du delta?

Vill du vara med som deltagare och bidra med ditt perspektiv och dina idéer? Kanske vill du som expert inom ditt område medverka som mentor, eller ni som organisation dela med er av er kompetens? 

Boka in 23-25 oktober i din kalender redan nu. Mer information om hur du anmäler dig kommer i UNICEF Sveriges och Svenska Institutets kanaler i september.

Keep posted!

Åtta av tio barn i Jemen behöver akut hjälp

Jemen är ett helvete på jorden för varje barn som lever där. Åtta av tio barn behöver akut humanitär hjälp och ingenstans i landet kan barnen känna sig trygga. Coronapandemin som nu sveper över Jemen har förvärrat en redan förtvivlad situation. UNICEF finns där och kämpar för att rädda barns liv, men det är bråttom.

Hjälp barnen i Jemen

Jemen är ett av de länder i världen där bristen på vatten är som allra störst. 18 miljoner människor är i akut behov av vatten, och omkring 70 procent av befolkningen saknar tillgång till tvål för att kunna tvätta händerna. En livsfarlig situation när covid-19 nu sprids i landet.

Efter fem år av konflikt, brist på mat, rent vatten och sjukvård har coronaviruset slagit till mot Jemen och förvärrat en redan förtvivlad situation:

  • Hittills har omkring 1 000 fall av covid-19 bekräftats, en siffra som stiger dagligen.
  • Över två miljoner barn under fem år är akut undernärda.
  • 1,7 miljoner barn har tvingats på flykt från sina hem.
  • Jemen är ett av de länder i världen där bristen på vatten är som allra störst. 18 miljoner människor är i akut behov av vatten, och omkring 70 procent av befolkningen saknar tillgång till tvål för att kunna tvätta händerna.
  • Bara hälften av landets vård­inrätt­ningar är igång och det är stor brist på livs­viktig utrustning, så som ansikts­masker, skydds­handskar och syrgas. Många hälso­arbetare jobbar utan lön.

Din gåva kan vara skillnaden mellan liv och död

I konfliktdrabbade länder som Jemen är det en stor utmaning att behandla sjukdomar som egentligen är enkla att förebygga, så som kolera och mässling. När corona­pandemin nu även kommit till Jemen har hotet mot barns liv kraftigt eskalerat.

Rent vatten och möjlighet att tvätta händerna med tvål är livsviktigt för att kunna stoppa spridningen av covid-19. Nu, mitt under en pågående global pandemi, riskerar vi att inte längre kunna leverera den hjälp barnen i Jemen behöver.

Hjälp barnen i Jemen

Vad gör UNICEF?

Sedan det första fallet av covid-19 konstaterades i Jemen i april har UNICEF levererat 10 000 test mot covid-19, över 33 000 respiratorer, 33 000 ansiktsskydd och 18 000 skyddsrockar. Den här livsviktiga skyddsutrustningen hjälper 400 hälsoarbetare att kunna arbeta under tre månader, men det representerar bara en liten del av de insatser som behövs för att bekämpa corona­pandemin i Jemen.

Vi har funnits på plats sedan konflikten började och levererat rent vatten, hygienprodukter, behandlat barn mot undernäring, vaccinerat mot farliga sjukdomar, och sett till att barnen fått psykosocialt stöd och möjlighet att gå i skolan. Vi får aldrig ge upp för barnens skull.

UNICEF gör och kan göra mycket, men inte utan hjälp. Vårt arbete är helt beroende av frivilliga bidrag. Barnen i Jemen behöver dig. Ge en gåva och rädda barns liv idag:

Hjälp barnen i Jemen

Jemen: läget för barnen har aldrig varit mer akut

Situationen i Jemen är den största humani­tära kata­strofen i världen. När covid-19 nu sprider sig över landet drabbas barnen av ytter­ligare en kata­strof. Läget för barnen har aldrig varit mer akut, och bristen på pengar har aldrig varit så stor.

Ethar Omar Abdo Alshahar, fyra månader, är undernärd. Två miljoner barn lider av akut undernäring i Jemen, och situationen är nu värre än någonsin.

Sedan konflikten eskalerade i mars 2015 har landet blivit ett helvete på jorden för barnen som lever där. Vardagen kantas av våld, brist på mat och rent vatten, skolor och sjuk­hus har stängt eller förstörts. Mer än 24 miljoner människor – omkring 80 procent av befolk­ningen – behöver hjälp. 12,2 miljoner är barn.

Och värst av allt – katastrofen i Jemen är skapad av människor. Av vuxna. Men det är barnen som betalar det högsta priset.

Swisha en gåva nu till 902 00 17. Varje krona är livsviktig.

När covid-19 nu sprider sig över Jemen drabbas barnen av ännu en katastrof:

  • Behovet av rent vatten och sanitet är enormt. Bara hälften av landets vård­inrätt­ningar är igång och det är stor brist på livs­viktig utrust­ning, så som ansikts­masker, skydds­handskar och syrgas. Många hälso­arbetare jobbar utan lön.
  • Antalet bekräftade fall av covid-19 i landet är få, men det är troligen ett resultat av bristen på möjlig­het att testa människor för sjuk­domen. Konflikten har redan raserat vård­infra­strukturen i landet och covid-19 riskerar därmed att spridas snabbare än i andra länder.
  • Omkring två miljoner barn under fem år lider av akut under­näring och behöver behand­ling. 
  • Förstörelsen av skolor och sjukhus har lett till att barnen går miste om både utbild­ning och vård, något som hotar deras framtid. 
  • Redan före corona­pandemin stod två miljoner barn i Jemen utanför skolan. Nu, när skolorna har stängt runtom i landet, har ytter­ligare fem miljoner barn förlorat sin plats i en skolbänk.

Läget är akut, och det finns inte till­räckligt med pengar för att UNICEF ska kunna göra de insatser som krävs. 8,4 miljoner människors till­gång till rent vatten hotas, varav fyra miljoner människor är direkt beroende av UNICEF. Omkring hälften är barn, och som alltid är barnen de mest utsatta.

Mer pengar behövs, och det är bråttom. Inom bara några veckor kommer vi annars inte kunna säker­ställa att barnen får den hjälp de behöver med rent vatten, sanitet och hygien. Vatten­pumpar kommer att sluta fungera på grund av brist på bränsle, och vi kommer inte att kunna leverera till­räckligt med hygien­produkter som tvål – något som är kritiskt viktigt för att före­bygga sprid­ningen av covid-19 och kolera.

Du kan hjälpa till. UNICEF arbetar hårt varje dag i Jemen för att rädda barns liv och hjälpa dem återfå sin barndom. Ge en gåva nu så är du med och ser till att vi kan fortsätta rädda barn från under­näring, och leverera rent vatten och produkter som skyddar mot covid-19.

Swisha en gåva nu till 902 00 17. Varje krona är livsviktig.

Återvunnen plast ger barn en chans till utbildning

Tänk att kunna bygga skolor av åter­vunnen plast och ge tusen­tals barn möjlig­het att gå i skolan. Det är precis vad UNICEF gör i Elfenbenskusten. Så här går det till.

UNICEF-personal visar en grupp barn en byggsten av plast framför en skola.

Plast i naturen samlas in och omvandlas till byggklossar, som sedan blir till skolor.

I hela världen produceras omkring 300 miljoner ton plast varje år. Men i dags­läget går bara fem procent till åter­vinning. I Elfenbenskusten pågår ett projekt där man tar till­vara på plast som hamnat i naturen och bygger skolor av den.

Plasten samlas in av invånarna själva och köps sedan av UNICEFs samarbets­partner Conceptos Plasticos som omvandlar plasten till bygg­stenar. Vinsterna är flera:

  • Spridningen av föroreningar från plasten minskar.
  • Fler arbetstillfällen skapas för vuxna.
  • Fler barn får möjlighet att gå i skolan.

Målet är att under två år bygga över 500 klass­rum till 25 000 elever. Visst är det fantastiskt?

Två flickor med munskydd och blommor i händerna står framför en skola byggd av återvunnen plast.

På grund av covid-19 har skolorna hållit stängt under flera veckor. Men nu har lektionerna börjat igen och barnen är glada att träffa sina kompisar.

Tack vare alla er som är med och kämpar till­sammans med oss kan vi fortsätta se till att barn får gå i skolan, och sam­tidigt göra en insats för miljön. Stort tack!

Väl genomfört Operation Dagsverke trots covid-19

Årets Operation Dagsverke-kampanj är nu avslutad, en kampanj som blev allt annat än vanlig. Vi på UNICEF vill tacka alla elever och lärare som trotsat alla svårigheter och gjort ett fantastiskt jobb under våren.

Vårterminen 2020 har varit en speciell tid med många utmaningar. Det har såklart även påverkat årets Operation Dagsverke. Vi är så imponerade av alla lärare och elever som kämpat och genomfört sina insamlings­kampanjer. Ett fantastiskt exempel vi vill lyfta fram är Fribergaskolans elever i Danderyd som trots årets utmaningar lyckades samla ihop hela 94 002 kronor. Otroligt bra jobbat!

Samtidigt har vi full förståelse för er som har valt att lägga fokus på annat under den här vår­terminen. Vi på UNICEF har också blivit tvungna att göra ändringar i våra planer för genom­förandet av Operation Dagsverke. Men vi lovar att ladda om för våren 2021 och hoppas på att få träffa er då på konferenser, för att peppa och inspirera elever och skolor till att vara med och kämpa för alla barn till­sammans med oss.

Flicka i gul klänning skriver i en skrivbok.

Nästan 1,5 miljoner barn i Senegal riskerar att inte få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Pengarna från Operation Dagsverke går till UNICEFs arbete med att förändra det. Foto: © UNICEF/Asselin

Pengarna från Operation Dagsverke 2020 ger barn i Senegal en andra chans i skolan

Fattigdom, barn­arbete och barn­äktenskap är några av anledningarna till att barn som växer upp i Senegal inte går i skolan. Nästan 1,5 miljoner barn riskerar att inte få sin rätt till skol­gång till­godo­sedd. Det vill UNICEF ändra på. Men de insamlade pengarna från Operation Dagsverke kommer följande saker att göras:

  • Starta catch-up classes, ett special­utformat skol­program som ger barn möjlig­het att arbeta ikapp två års missade studier på endast nio månader.
  • Se till att lärare får lön och special­utbildning.
  • Erbjuda special­anpassat utbildnings­material för barn och lärare.
  • Lokalisera de barn som inte har börjat eller hoppat av skolan av någon anledning.
  • Mobilisera och utbilda lokal­samhällen där antalet barn som hoppar av skolan är högt. Ofta är det föräldrarna som av olika anledningar beslutar att barnen ska lämna skolan. UNICEF vill att hela samhället ska förstå vikten av barnens skolgång och att föräldrarna stöttar sina barn när de ska återvända till skolan.

Bara går i skolan igen i Kaffrine, Sudan, tack vare projektet som Operation Dagsverke stöttar. Foto: © UNICEF

Igen, stort tack och bra jobbat alla ni som varit med och kämpat! Vi hoppas att ni är med oss våren 2021 och återigen kämpar för barns rättig­heter genom Operation Dagsverke. Glad sommar önskar vi på UNICEF!

Läs mer om Operation Dagsverke