Gå till innehållet
Laddar…

Ny strategi och barn­garanti ska stärka barns rättig­heter inom EU

EU-kommissionen har nyligen antagit den första övergripande EU-strategin för barnets rättigheter, och ett förslag om att inrätta en europeisk barngaranti. Vad innebär detta mer konkret och vad får det för inverkan på barn i EU? Karin Ödquist Drackner, program- och påverkanschef för UNICEF Sverige, reder ut.

Digitalisering, sociala medier, AI, psykisk ohälsa, klimatförändringar och migration är några av de samhällsutmaningar som barn i EU står inför. I spåren av pandemin ökar den sociala utsattheten och de ekonomiska utmaningarna, och hela 23,5 miljoner barn riskerar att hamna i fattigdom.

Den nya strategin är ett sätt för att åtgärda vår utmaningar och vägleda länderna i hur de ska prioritera och resurssätta inför de kommande åren, för att leva upp till barns rättigheter. Allt för att nå målen i Agenda 2030 och uppfylla barnkonventionen på ett mer systematiskt sätt.

Strategin ska gälla för de kommande fyra åren (2021-2024) och syftar till att bygga vidare på alla EU-åtgärder för att skydda och främja barns rättigheter. Den syftar även till att hjälpa medlemsstaterna att använda EU-medlen på bästa sätt.

EU-strategin innehåller sex temaområden

  • Barn som drivkraft för förändring i det demokratiska livet. Strategin föreslår bland annat barnvänliga lagtexter och samråd med barn i samband med viktiga beslut. Medlemsstaterna bör också göra det enklare för barn att delta i samhällslivet och det demokratiska livet.
  • Barns rätt att förverkliga sin fulla potential oavsett social bakgrund. Kommissionen vill inrätta en europeisk barngaranti för att bekämpa fattigdom och social exkludering hos barn. Strategin vill också hantera den psykisk ohälsan och bidra till att stödja nyttig och hållbar skolmat inom EU. Man vill även se bättre standarder för förskoleverksamhet och barnomsorg, och bygga upp inkluderande utbildning av god kvalitet.
  • Barns rätt att inte utsättas för våld. Kommissionen föreslår lagstiftning för att bekämpa könsrelaterat våld och våld i hemmet, och lägger fram rekommendationer för att förhindra skadliga sedvänjor riktade mot kvinnor och flickor. Medlemsstaterna uppmanas att bygga upp integrerade system för skydd av barn, och skärpa åtgärderna mot våld i skolor. 
  • Barns rätt till ett barnvänligt rättsväsende. Detta avsnitt omfattar och vill säkerställa att barn skyddas i situationer där barn är brottsoffer, vittne, misstänkt, anklagad för brott, eller part i ett rättsligt förfarande.
  • Barns rätt att tryggt kunna använda internet och utnyttja dess möjligheter. Här presenteras åtgärder som syftar till att skapa en trygg upplevelse på nätet, ta itu med skadligt beteende och ta bort olagligt innehåll.
  • Barns rättigheter runtom i världen. EU stärker sitt åtagande att skydda, främja och förverkliga barns rättigheter globalt och multilateralt. Exempelvis avsätts tio procent av det humanitära biståndet till utbildning i nödsituationer och utdragna kriser.
Flicka med rött hår pratar i megafon.

Den europeiska barngarantin ska främja lika möjligheter

Den europeiska barngarantin syftar till att främja lika möjligheter genom att barn garanteras tillgång till grundläggande service. Medlemsstaterna rekommenderas att ge barn fri och fungerande tillgång till:

  • förskoleverksamhet och barnomsorg – till exempel undvika segregerade klasser;
  • utbildning och skolbaserad verksamhet – till exempel lämplig utrustning för distansundervisning, och skolresor;
  • åtminstone en näringsrik måltid varje skoldag;
  • hälso- och sjukvård – till exempel genom att underlätta tillgången till läkarundersökningar och program för hälsoscreening.

Dessa tjänster bör vara kostnadsfria och lättillgängliga för särskilt utsatta barn, till exempel hemlösa barn, barn med funktionsnedsättning, barn som lever i otrygga familjeförhållanden, barn med migrantbakgrund eller minoritetsbakgrund, eller placerade barn.

UNICEF har haft en aktiv roll

UNICEF har varit aktiv i framtagandet av strategin och framför allt har vi möjliggjort för barn och unga att komma till tals i processen. Mer än 10 000 barn och unga, både inom och utanför EU, har lämnat sina förslag på vad strategin ska innehålla. Förslagen har sammanställts i en rapport som UNICEF, tillsammans med fyra andra barnrättsorganisationer, har hjälpt till att ta fram och presenterat för EU-kommissionen.

UNICEF har också drivit ett antal rekommendationer som vi anser är viktiga att ha med i strategin om den ska bli verklighet för alla barn. UNICEF rekommenderar att strategin ska utformas som ett bindande åtagande för samtliga EU:s institutioner och medlemsstater, för att leverera konkreta resultat.

Vi anser också att EU-kommissionen och EU-parlamentet bör införa särskilda konsultationsprocesser där barn görs delaktiga i beslut som berör dem, ett specifikt årligt budgetmål på minst 25 procent kopplat till barnspecifika åtgärder, och en särskild indikator som kan mäta resultat för barn utifrån EUs långtidsbudget.

Vad händer nu?

Strategin och barngaratin ska nu ses över hos samtliga medlemsstater och förhoppningen är att staterna ska ställa sig bakom och anta förslagen. Regeringarna uppmanas att inom sex månader efter antagandet lägga fram en nationell handlingsplan för hur den ska genomföras.

Kommissionen kommer att övervaka framstegen genom den europeiska planeringsterminen (samordningen av den europeiska politiken) och vid behov utfärda landspecifika rekommendationer.

Genomförandet av EU-strategin kommer att övervakas på EU-nivå och nationell nivå, och kommissionen kommer att rapportera om framstegen vid det årliga EU-forumet för barnets rättigheter.

En utvärdering av strategin kommer att göras i slutet av 2024, där barn är med och deltar. Ett viktigt verktyg för att följa upp och på ett systematiskt sätt se till att barns rättigheter prioriteras både i politiken och budgetar.

Webbinarium: En framtid för världens barn?

Alla världens länder misslyckas med att ge barn tillräckliga förutsättningar när det gäller hälsa, miljö och framtid. Det konstateras i rapporten "A future for the world’s children?", av UNICEF, WHO och The Lancet. På barnkonventionens dag 20 november hålls ett webbinarium där fokus är vad Sverige kan göra.

”A future for the world’s children?” är den första oberoende rapporten om de snabba, globala förändringar som just nu påverkar barns hälsa. Alla barn hotas av klimat­föränd­ringar, miljö­förstöring och marknads­föring som får barn att konsumera skadliga produkter.

Samtidigt riskerar 250 miljoner barn under fem år i låg- och medel­inkomst­länder att hindras i sin utveckling på grund av fattigdom och brist på näring.

Syftet med webbinariet är att diskutera innehållet i rapporten med företrädare för olika sektorer i det svenska samhället. Vilka konkreta åtgärder krävs för att åstadkomma en hållbar förändring, och vad behöver Sverige göra?

Eventet arrangeras av Karolinska institutet, UNICEF Sverige, SIGHT samt Svenska Läkaresällskapet och är en del i en serie nationella nedslag med rapporten som grund. H.K.H. Kronprinsessan Victoria inledningstalar.

Läs mer och anmäl dig

Kids Hack the Crisis: Dags att göra barnens idéer till verklighet

Under hackathonet Kids Hack the Crisis samlades barn från olika delar av världen online, för att skapa lösningar på problem som drabbar dem till följd av coronapandemin. Nu behöver UNICEF Sverige din hjälp för att göra barnens innovativa idéer till verklighet.

En ögonblicksbild från när en av grupperna arbetade med prototyper. Över 1 200 barn från över 70 länder anmälde sig för att delta i hackathonet.

Den 23-25 oktober anordnade UNICEF Sverige tillsammans med Svenska institutet det globala digitala hackathonet Kids Hack the Crisis. Målet var att ge barn världen över möjlighet att göra sina röster hörda kring utmaningar kopplade till covid-19. 

Vi vet att barns rätt till utbildning, hälsa och deltagande hotas av den rådande pandemin, samt att fattigdom och våld mot barn riskerar att öka. För att ta itu med de stora utmaningarna behöver vi lyssna på barnens perspektiv och göra dem delaktiga. 

Över 1 200 barn från över 70 länder anmälde sig för att delta, helt fantastiskt! Barnens kreativitet, samarbetsförmåga, medkänsla och öppenhet är en lärdom och inspiration för oss alla. Barn är experter på sina liv, nu måste vi vuxna lyssna.

De vinnande lösningarna

Vid hacktonets start fick barnen välja en av fem utmaningar att fokusera på (rätten till utbildning, rätten till hälsa, rätten till deltagande, utrotande av fattigdom eller utrotande av våld). Därefter delades de in i mindre grupper där de fick lära känna varandra och bolla idéer. Vid sin sida hade de även vuxna mentorer till stöd.

Den internationella juryn, bestående av vuxna och barn med olika kunskaper och erfarenheter, valde till slut följande lösningar som vinnare:

  • Rätten till utbildning: Team Data Saavy.
    Lösning: En programvara som möjliggör för människor att donera den mobildata som blir över varje månad, till andra som behöver tillgång till internet. När skolor tvingas stänga ned till följd av covid-19 blir distansutbildning avgörande. För det krävs tillgång till internet, vilket inte alla barn världen över har. Det syftar den här idén till att lösa.
  • Rätten till delaktighet: Team Orenda.
    Lösning: En webbplats där ungdomar kan chatta i realtid med experter om frågor som politik, global uppvärmning och våld. En plattform där barn kan berätta vilka utmaningar de står inför och även komma med förslag på lösningar. Idén omfattar också en app som, genom kreativa filmer och intressanta artiklar anpassade för barn, ska sprida medvetenhet om samhällsfrågor och skapa intresse hos barn och unga att vilja lära sig mer och påverka.
  • Rätten till hälsa: Team Mental Health Hats.
    Lösning: Webbsidan ”Mental Health Support Platform”, som belyser mental hälsa med tips på vad barn kan göra för att må bra psykiskt. På plattformen finns även möjlighet att gå med i en samtalscirkel eller chatta med en terapeut (både vid en nödsituation och förebyggande).
  • Utrota fattigdom: Team Statiteq.
    Lösning: Appen ”Help Network”, som möjliggör för människor att både ge hjälp och få hjälp med exempelvis kläder, mat, boende eller leksaker. Appen ska vara enkel att använda både via mobil och desktop. Allmänna hjälpstationer kan vara utplacerade på olika platser i samhället för att barn som inte har tillgång till internet ska kunna använda tjänsten.
  • Stoppa våld: Team A fight for one is a fight for all.
    Lösning: En kampanj på gator, i skolor och på förskolor, mot sexuella övergrepp och våld i hemmet. samt att alla barn ska lära sig självförsvar i skolan. Gruppen föreslår också att det ska finnas ett telefonnummer bara för barn, dit de kan ringa om de riskerar att bli utsatta för våld eller sexuella övergrepp. De föreslår även att ta bort våld i de tv-program och sociala kanaler som är riktade till barn.

Nu behöver vi hjälpas åt för att göra barnens kreativa lösningar till verklighet. För att uppnå ett hållbart samhälle, nu och i framtiden, måste barn och vuxna lyssna på varandra och samarbeta. Alla – vuxna som barn – måste ses som viktiga samhällsmedborgare.

Vill du få mer information om lösningarna? Kanske vill din organisation eller ditt företag arbeta vidare med barnens idéer och göra dem till verklighet? Välkommen att kontakta mig via shanti.ingestrom@unicef.se.

Barnens tankar om hackathonet

Under hackathonet fick barnen lära sig mer om prototyper, verkställande av idéer, artificiell intelligens och programmering.

Jag har lärt mig hur jag gör verklighet av en idé som jag har fått och har förstått hur en process kan se ut. 

Jesus, 16 år, från Mexiko

Hackathonet var också en möjlighet att lära känna unga från andra delar av världen. För många var det svårt att skiljas när det var över, och man bestämde sig för att fortsätta hålla kontakten.

Jag älskar att jag den här helgen har fått träffa nya vänner, höra andras åsikter och lärt mig om andra länders kulturer. Min kreativitet har fått växa.

Daniela, 16 år, från Portugal 

Många av barnen delade med sig av erfarenheter av att ha varit isolerade länge, utan att få gå i skolan eller träffa kompisar. En del berättade att de har känt sig ensamma. De diskuterade också hur våld påverkar barn, och vikten av att alla barn och vuxna måste få kunskap om våld och dess effekter. 

Nu är det dags att lyssna och agera

När vuxna tar ett steg tillbaka och på allvar lyssnar på barnens perspektiv så skapas kreativa, innovativa och imponerande förslag på lösningar. Det är hackathonet ett bevis på. Nu är det upp till oss vuxna att ta tillvara på det.

Hör gärna av dig till mig på shanti.ingestrom@unicef.se, om du vill ha mer information eller har tankar om hur barnens idéer kan göras till verklighet.

Här kan du läsa mer om Kids Hack the Crisis och se livesändningar från helgen.

Stort tack till alla som deltog under hackathonet önskar gänget som var framför och bakom kameran i studion på UNICEF Sveriges kontor.

1 av 6 barn lever i extrem fattigdom

Redan innan corona­pandemin bröt ut levde vart sjätte barn – 356 miljoner – i extrem fattig­dom, visar en analys av Världsbanken och UNICEF. En siffra som nu förväntas stiga dramatiskt.

Hälften av de som lever i extrem fattigdom är barn.

Det internationella måttet för extrem fattigdom innebär att leva i ett hushåll där man har omkring 1,9 dollar eller mindre att leva på per person och dag. Enligt Global Estimate of Children in Monetary Poverty: An Update lever två tredjedelar av dessa barn i Afrika, söder om Sahara. Omkring en femtedel lever i Sydasien.

Långsamma och ojämlika framsteg

Enligt analysen minskade antalet barn som lever i extrem fattigdom med 29 miljoner mellan 2013 och 2017. Men, framstegen som gjorts under senare år har varit väldigt långsamma, ojämlikt fördelade och är nu under hög risk på grund av coronapandemins ekonomiska konsekvenser.

– Siffrorna är chockerande och pandemin kommer att göra det hela värre, säger Sanjay Wijesekera, programchef för UNICEF. Regeringar behöver en plan för att barnen ska kunna återhämta sig, och det är bråttom. Vi måste förebygga att oräkneliga mängder barn och familjer hamnar under fattigdomsgränsen, under många år framåt.

Barn utgör ungefär en tredjedel av världens befolkning. Men hälften av de som lever i extrem fattigdom är barn.

Barns risk för att leva i extrem fattigdom är mer än dubbelt så hög som för vuxna. Och för de allra yngsta är situationen värst – nära 20 procent av alla barn under fem år i utvecklingsländer lever i extremt fattiga hushåll. Och det beskriver alltså situationen före covid-19.

Viktigt att stärka sociala skyddsnät

Barnfattigdom är mer utbrett i sårbara och konfliktdrabbade länder, där mer än 40 procent av barnen lever i extremt fattiga hushåll (jämfört med nära 15 procent i andra länder). Pandemin drabbar också barn, kvinnor och flickor på ett oproportionerligt sätt. 

Sociala skyddsnät är extremt viktiga för att mildra effekterna för utsatta barn, både i det direkta arbetet mot covid-19 och i det långsiktiga arbetet för att återuppbygga efter pandemin.

Det viktigaste och övergripande globala målet är att få slut på fattigdom och hunger. Det är bråttom och viktigare än någonsin för regeringar världen över att skala upp och anpassa sina skyddsnät för framtiden och barnens bästa.

Läs hela analysen här.

Anmäl dig till Kids Hack the Crisis – digitalt hackathon för barn

Den 23-25 oktober arrangerar UNICEF Sverige och Svenska Institutet ett globalt digitalt hackathon som låter barn vara med och skapa lösningar på utmaningar som drabbar dem under och efter coronapandemin. Barn och unga, mentorer och partners är varmt välkomna att delta!

Barns och ungas idéer och kompetens behövs för att skapa den värld vi vill leva i – både idag och i framtiden. Nu vill vi på allvar göra dem delaktiga i utmaningar som påverkar deras liv. I Kids Hack the Crisis kommer barn från olika delar av världen att arbeta i team för att skapa kreativa lösningar på utmaningar orsakade av pandemin.

Kids Hack the Crisis utgår från barnkonventionen och Agenda 2030, och alla lösningar kommer att ta oss närmare att förverkliga barns rättigheter och uppnå målen för hållbar utveckling. De vinnande lösningarna kommer att presenteras för UNICEFs ledarskap globalt och få stöd av hackathonets organisatörer och samarbetspartners med målet att så långt som möjligt realisera lösningarna för barn världen över.

Vi välkomnar nu barn och unga som vill delta som hackare och mentorer och partnerorganisationer som vill stödja inom olika kunskapsområden att anmäla sig till hackathonet.

Vad är ett hackathon?

Ett hackathon är en innovationstävling. Mellan 24-48 timmar arbetar deltagare som kallas för ”hackare” i team för att lösa specifika utmaningar. Det finns även mentorer inom olika kompetensområden som stöttar teamen. I slutet utser en jury ett vinnande lag inom varje utmaningskategori.

Utmaningskategorier

Under 48 timmar kommer barnen att arbeta i team för att skapa lösningar på den pågående krisen. De kommer att ta itu med de kort- och långsiktiga effekterna som viruset har på deras liv och framtid. Här är utmaningarna som barnen kan välja att arbeta med:

  1. Rätten till utbildning. Hur kan vi se till att alla barn kan fortsätta att lära sig och få den utbildning de har rätt till, trots skolnedstängningar och bristande tillgång till internet, TV och radio?
  2. Rätten till hälsa. Hur kan vi stödja barns fysiska och psykiska hälsa i den svåra situationen kopplat till covid-19? Hur kan vi bygga ett samhälle där alla barn inte bara överlever utan också mår bra och har möjlighet att utvecklas?
  3. Minska fattigdomen. Hur kan vi säkerställa alla barns rätt till en god levnadsstandard och tillgång till grundläggande tjänster i en tid när familjer lever i ekonomisk och social utsatthet?
  4. Stoppa våldet. Hur kan vi skydda barn från fysiskt och psykiskt våld – i hemmet, skolan, samhället i stort och över internet – när tjänster som skyddar barn sätts på paus och familjer upplever ökade påfrestningar hemma på grund av isolering?
  5. Rätten till deltagande. Hur kan vi garantera barns inflytande och delaktighet i beslut som påverkar deras liv?

Att delta som hacker

Alla barn och unga mellan 10-18 år är välkomna att delta, de enda kraven är att du kan engelska och har en dator, surfplatta eller smartphone. Det finns flera olika sätt att delta – du kan delta som erfaren hackare eller som nybörjare, och du deltar på egna villkor (inget krav att vara med 48 timmar). Det är valfritt att tävla. Läs mer om att delta som hacker.

Att delta som partnerorganisation

Organisationer och företag inom privat eller offentlig sektor samt ideella organisationer över hela världen är välkomna att stödja med exempelvis kommunikation i era nätverk, jurymedlemmar eller hjälp med att förverkliga lösningarna efter hackathonet. Men vi är naturligtvis öppna för att lyssna på era förslag! Läs mer om att delta som partner.

Att delta som mentor

Mentorer från olika kunskapsområden är välkomna att delta, exempelvis ämnesexperter, Git, databas, brainstorming. Allt du kan tänka dig att barnen kan behöva hjälp med under hackathonet – tekniskt eller inte. Vissa är erfarna hackare, andra deltar för första gången och behöver bara någon som guidar dem. Du måste inte vara tillgänglig alla 48 timmar, men minst två. Läs mer om att delta som mentor.

När är Kids Hack the Crisis?

Kids Hack the Crisis öppnar fredagen den 23 oktober med en livesänd öppningsceremoni kl. 17.00. Teamen ska lämna in sina lösningar senast söndagen den 25 oktober. Onsdagen den 28 oktober kl. 18.00 är det dags för en livesänd prisceremoni!

Välkommen till en 48 timmars resa av kreativt skapande med målet att skapa verklig skillnad för barn världen över!

Läs mer och anmäl dig till Kids Hack the Crisis.

Barns rättigheter måste prioriteras i genomförandet av Agenda 2030

I september varje år samlas FN:s generalförsamling i New York för att diskutera globala frågor. För 75:e gången drar nu arbetet igång med start idag och tre månader framåt. I år sker alla möten digitalt och fokus ligger på coronapandemin. UNICEF Sverige vill se satsningar för ett hållbart samhälle efter coronapandemin samt att barns rättigheter prioriteras av världens regeringar.

Mötet inleds med en generaldebatt då många regeringschefer håller tal och framhåller sitt lands syn på olika globala frågor, och här önskar vi se ett tydligare fokus på hur världen kan återuppbyggas till en bättre plats för barn där ingen lämnas utanför. Att ingen får lämnas utanför är en av de övergripande principerna i Agenda 2030.

Under sommaren ingick UNICEF Sverige i den svenska e-delegationen till FN:s årliga högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF), där arbetet med Agenda 2030 utvärderas. Fokus för mötet var att accelerera genomförandet av agendan och uppmärksamma att det nu återstår mindre än tio år till dess att målen och delmålen ska uppnås.

Pandemin riskerar att omkullkasta de viktiga framsteg som gjorts de senaste decennierna, så nu måste lärdomarna som då drogs omsättas i praktiken av världens länder. UNICEFs förhoppning är att världens regeringar sätter barns rättigheter främst på agendan.

Globala utmaningar, kräver globala lösningar

Årets uppföljning och översyn av Agenda 2030 visar att pandemin påverkar möjligheterna att nå målen mycket negativt och att det saknas finansiering. Coronapandemin blottlägger de brister som finns i samhället och tydliggör vikten av samverkan; globala utmaningar kräver globala lösningar.

UNICEF välkomnar Sveriges ambitioner, som lyftes fram i FN under HLPF, om att samhället ska bli mer hållbart efter coronapandemin, och ser fram emot att följa det fortsatta arbetet i FN som nu kickar igång i och med öppnandet av generalförsamlingen. Vi välkomnar att Sverige i samband med öppnandet särskilt lyfter pandemiresponsen, inklusive rättvis global tillgång till vaccin mot covid-19 och ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i linje med Agenda 2030.

Sam­hällen och länder måste, nu mer än någonsin, sam­arbeta över gränserna för att bygga upp en bättre värld, så att ingen hamnar utanför.

Internationellt samarbete för barns rättigheter

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Pandemins konse­kvenser skadar barn mer än själva sjuk­domen. Sommarens forum belyste att våld mot barn ökat under pandemin samt att 1.6 miljarder skolbarn drabbats av skolnedstängningar, något som får störst konsekvenser för barn i utsatthet. Sam­hällen och länder måste, nu mer än någonsin, sam­arbeta över gränserna för att bygga upp en bättre värld, så att ingen hamnar utanför.

Barn och deras rättigheter måste sättas i centrum för genomförandet av Agenda 2030, vilket lyftes ovanligt tydligt under årets forum, inte minst från svensk håll. Sverige, ihop med 60 andra länder har bildat en grupp av barns vänner “Group of Friends of Children and the Sustainable Development Goals (SDGs)” vars gemensamma mål är att skapa en bättre framtid för världens barn. Arbetet måste få ny fart då generalförsamlingen nu öppnas på nytt.

Inkludering av barns och ungas röster

I Sverige har en nationell samordnare för Agenda 2030 tillsatts, som ska fokusera särskilt på barns och ungas perspektiv och delaktighet samt på de som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Varje år gör ett antal FN-länder en frivillig rapportering om sitt genomförande av Agenda 2030 och uppfyllandet av globala målen på FN:s högnivåforum. Sverige har annonserat att de kommer att rapportera till HLPF 2021 och då önskar vi på UNICEF se en tydlig inkludering av barns och ungas röster i den svenska rapporten. Låt barns rättigheter få visa vägen i genomförandet av Agendan såväl nationellt som internationellt. Barns rätt måste sättas i centrum och deras röster måste också få höras.

Sverige har möjlighet att ta på sig ledartröjan i frågor som rör barn och unga såväl på hemmaplan som globalt. Barnkonventionen och Agenda 2030 är utmärkta verktyg för den nystart som krävs efter pandemin.

Barns och ungas delaktig­het betonas i pro­posi­tion om Agenda 2030

Regeringen presenterade den 17 juni sin proposition för Sveriges genom­förande av Agenda 2030 och de globala målen för håll­bar utveck­ling. Barns rättig­heter måste få visa vägen i genom­förandet, skriver Karin Strömstedt Johansson, inter­nationell program­hand­läggare på UNICEF Sverige.

När regeringen sommaren 2018 lade fram sin handlings­plan för genom­förandet av Agenda 2030 hade riks­dagen ingen upp­gift att följa upp rege­ringens arbete, men genom propositionen ber nu alltså rege­ringen riks­dagen att göra just detta. 

Sverige ska bedriva en sam­stämmig politik nationellt och inter­nationellt, och Agenda 2030 ersätter nu politiken för global utveck­ling (PGU). Det över­gripande målet är att Sveriges politik alltid ska sträva efter en global håll­bar utveck­ling och att hänsyn ska tas till mål­kon­flikter.

För UNICEF är Agenda 2030 ett viktigt styr­dokument och de flesta målen har bäring på vår verk­samhet. Inte minst den genom­syrande prin­cipen att ingen ska lämnas utanför ”leave no one behind”.  Därför är det gläd­jande att se att den prin­cipen står i centrum för genom­förandet såväl nationellt som inter­nationellt.

Viktigt att sätta barn och ungas del­aktighet i fokus

Corona­pandemin riskerar att omkull­kasta fram­steg som gjorts de senaste decennierna, och visar på behovet av att rusta sam­hället på ett annat sätt än tidigare. Många rapporter visar nu på hur världens utveck­ling kommer att påverkas negativt under en lång tid framöver.

För att undvika att viktiga fram­steg inom barns rättig­heter går till­baka behöver vi accele­rera genom­förandet av Agenda 2030. Därför är det gläd­jande att barns rättig­heter har ett särskilt avsnitt i propo­sitionen. 

Barnets rättigheter utgör en förutsättning för att genomföra agendans mål. Vidare fastslår barnkonventionen att vad som bedöms vara barnets bästa ska beaktas i första hand vid alla åtgärder som rör barn.

Ur regeringens proposition till riksdagen om Agenda 2030

UNICEF Sveriges för­hopp­ning är att barns rättig­heter sätts i centrum i genom­förandet av agendan såväl nationellt som inter­nationellt. Barns röster måste få höras, unga är de förändrings­agenter vi behöver.

Sverige nuvarande handlings­plan går ut 2020 och behöver ersättas av en ny plan som sträcker sig fram till år 2030. Barn­konven­tionen har blivit svensk lag 2020 och följer man barn­konven­tionen så bidrar man även till målen i agendan. Vi väntar oss nu accele­rerande åtgärder på hemma­plan och inter­nationellt, annars riskerar corona­pandemin att utveck­las till en barn­rätts­kris.

Samarbete krävs för att till­godo­se barns rättig­heter

Vi välkomnar också att partner­skap mellan olika aktörer såsom privata sektorn, akademier och civil­sam­hället lyfts fram i propo­sitionen. Endast om vi jobbar till­sammans så kan vi se till att miljon­tals pojkar och flickor – inklusive de som lever i kon­flikter, barn med funktions­ned­sätt­ningar och barn som riskerar att utsättas för våld – är friska, trygga och får gå i skolan.

Inom FN hålls varje år ett politiskt hög­nivå­forum för håll­bar utveck­ling (HLPF) som är en viktig del i den globala upp­följ­ningen av Agenda 2030. I år ingår UNICEF Sverige i den svenska e-delega­tionen till HLPF, och delegations­ledaren har glädjande nog uttryckt att man vill se ett ökat fokus på barn och unga.

Vi välkomnar särskilt denna möjlig­het att få repre­sen­tera barn och ungas pers­pektiv ytter­ligare. Kanske extra mycket i år med tanke på hur covid-19, krig och kon­flikter påverkar de som faktiskt bidragit minst till de utmaningar som världen nu står inför. Nu gäller det att vi satsar på Build Back Better – att till­sammans åter­upp­bygga en bättre värld för alla barn.