Idag avslutades den digitala, globala konferensen “Global Forum for Children and Youth”. En tre dagar lång konferens som UNICEF initierade för att sätta barn och ungas rättig­heter och behov på den globala agendan. Konferensen genomfördes med Sveriges och Botswanas regering som med­värdar, till­sammans med andra partner och ledare som arbetar för att för­bättra livet för barn världen över.

Under konferensen samlades barn och unga, ledare från FN, regeringar, närings­liv, filantropi och civil­samhälle för att bolla idéer och på­skynda be­prövade och nya lösningar, med målet att mobilisera resurser och skapa för­ändring som främjar barns rättig­heter och bidrar till en mer håll­bar värld för oss alla.

Det var den första konferensen i sitt slag, men det får inte bli den sista. Om världen ska kunna hindra den barnrätts­kris som skapats till följd av pandemin, hantera klimat­förändringarna och andra svåra ut­maningar som barn världen över möter, krävs åter­kommande konferenser för och till­sammans med barn och unga. Men det räcker inte heller att bara diskutera. Det krävs handling och det är bråttom, om vi ska kunna nå målen för hållbar utveckling till år 2030.  

Samarbete och inkludering av barn är vägen framåt

Konferensen bestod av en mängd seminarier och paneler med teman som klimat­förändringar, rasism, barn­äktenskap, ökat våld mot barn i spåren av pandemin, sexuell exploatering och andra lidanden som barn och unga utsätts för. Eftersom barn och ungas röster ofta saknas i de debatterna, trots att det är dem det berör, har det varit viktigt för oss att under konferensen ge barn och unga så stor plats som möjligt.

Det enda sättet för att skapa en mer hållbar värld är genom sam­arbete och inkludering av barn och unga. Under konferensen fick vi lyssna på barn och ungas röster, deras perspektiv och förslag på lösningar. Erfarenheter som är av­görande för att ta klokare beslut och agera i en riktning som gynnar oss alla.

Mayson Joacimsbarn Persson, från UNICEF Sveriges medlems­organisation Youth 2030 Movement, var ungdoms­värd för konferensen till­sammans med Cathy Mantswe från UNICEF Botswana. Under de tre dagarna presenterade Mayson och Cathy samtal med ungdomar och besluts­fattare från olika länder, och hade betydande roller för att säkra att alla fick möjlighet att göra sina röster hörda.

Vi är även glada att Adam Granqvist, från en av UNICEF Sveriges barnrättskommuner Karlskoga, ställde upp som vår ungdoms­representant och var med och planerade konferensen. Adam deltog även vid ett seminarium om hur parlamentariker kan arbeta för en mer barnvänlig värld. Han betonade bland annat hur viktigt det är att lyssna på barn och unga och göra dem del­aktiga i alla frågor som rör dem.

Workshop om psykisk ohälsa och digitala lösningar

Majoriteten av seminarierna kan du ta del av i efterhand här, men utöver dem har det arrangerats en del sidoevents. Ett av dem anordnades av UNICEF Sverige och UNICEFs innovations­center, som nyligen etablerats i Stockholm.

Tillsammans med ungdoms­organisationer och representanter från närings­livet, regeringen och olika myndigheter diskuterades hur vi ska minska barn och ungas psykiska ohälsa med hjälp av digitala lösningar. Även här låg fokus på vikten av att lyssna på barn och unga och skapa innovativa lösningar tillsammans med dem.

Förändringar är möjliga – lyssna och agera

Nu är det slut med att vuxengissa på vilka lösningar som krävs för att ta itu med de stora utmaningar som barn och unga står inför. Förändringar är nöd­vändiga, förändringar är möjliga – om vi gör det tillsammans med barn och unga.

Kraften och viljan hos unga att involveras och få vara med att påverka är tydlig, och deras idéer och erfarenheter behövs. Låt oss ta till oss deras upp­maning och göra dem del­aktiga i skapandet av en bättre, mer hållbar värld för oss alla.

Klimatförändringarna är en kris som sker här och nu, i alla världens länder. Baserat på vetenskap och erfarenheter från olika delar av världen vet vi att klimatförändringarna är det största hotet för världens barn och unga.

För att underlätta för regeringar och företag att förstå i vilken utsträckning barn och unga påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser och hur åtgärder ska prioriteras för att hjälpa de mest utsatta, lanserar UNICEF idag rapporten ”The Climate Crisis is a Child Rights Crisis: Introducing the Children’s Climate Risk Index”. Rapporten innehåller det första globala indexet som mäter riskerna med klimatförändringarna utifrån ett barnrättsperspektiv.

En miljard barn utsätts för extremt höga klimatrelaterade risker

Rapporten visar att nästan varje barn på jorden drabbas av klimatrelaterade risker genom exempelvis värmeböljor, vattenbrist och luftföroreningar, och att så många som 330 miljoner barn utsätts för fem eller flera risker samtidigt. I indexet klassas 33 länder som länder med extremt hög risk när det gäller klimatförändringarnas påverkan på barnen. I de länderna bor en miljard barn – vilket utgör nästan hälften av alla världens barn.

Barnen utsätts för en kombination av olika typer av farliga naturkatastrofer, samtidigt som de saknar tillgång till rent vatten, sanitet, sjukvård, skydd och utbildning. Det innebär en extremt hög utsatthet, vilket är särskilt tydligt i Centralafrikanska republiken, Tchad, Nigeria, Guinea och Guinea-Bissau. 

Barn löper dessutom rent fysiskt högre risk att drabbas av klimatförändringarnas följder än vuxna. Exempelvis på grund av att deras kroppar är känsligare för undernäring och infektioner, som malaria och denguefeber, som ofta ökar i naturkatastrofer. Barn som på grund av klimatkriser missar hela eller delar av sin skolgång riskerar också ett liv i fattigdom och går miste om livsmöjligheter.

Redan utsatta barn betalar det högsta priset

Rapporten visar att de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna är minst ansvariga för problemet. Tillsammans släpper de 33 länderna med hög risk enligt indexet enbart ut nio procent av de globala koldioxidutsläppen, medan de tio länderna som släpper ut mest koldioxid står för hela 70 procent av de globala utsläppen. Endast ett av de länderna rankas i indexet som ett land med hög risk när det gäller klimatförändringarnas konsekvenser för barnen.

UNICEF Sverige och Fridays For Future överlämnar rapporten till barn- och jämställdhetsminstern

Idag är det tre år sedan Greta Thunberg inledde sin klimatstrejk utanför Sveriges riksdag. Den handling som gav upphov till en av de största globala ungdomsrörelserna i världen: Fridays For Future. I samband med dagens lansering lämnar vi och Fridays For Future gemensamt över rapporten till barn- och jämställdhetsminister Märta Stenevi. 

Syftet är att involvera barn och unga, inte bara för att låta dem komma till tals i en fråga som rör dem, utan för att vi tillsammans ska komma fram till långsiktiga lösningar och skapa ett bättre och mer hållbart samhälle för alla.   

UNICEF Sverige uppmanar nu politiker och företag att lyssna på barn och unga och vidta åtgärder som skyddar dem från klimatrisker genom att:

• Öka investeringarna för klimatanpassning och motståndskraft gällande livsviktiga samhällsfunktioner som vatten, hygien, hälsa och utbildning. 
• Prioritera kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Framför allt höginkomstländerna måste minska sina utsläpp med minst 45 procent fram till 2030 (jämfört med 2010 års nivåer). 
• Låt barn delta och ha inflytande i alla regionala, nationella och internationella klimatförhandlingar och beslut. 
• Utbilda barn och unga inom klimatfrågor, för att de bättre ska kunna skydda sig vid klimatförändringarnas konsekvenser.

Vi betonar även att alla länder måste öka takten i arbetet med de globala målen i Agenda 2030. UNICEF Sveriges ansvar är att följa upp Agenda 2030 kopplat till barns rättigheter. Klimatet är en avgörande del i agendan, och som den här rapporten visar berör klimatförändringarna barn i allra högsta grad.

Läs hela rapporten här

Visste du att världens länder har åtagit sig att arbeta för mål som minskad fattigdom, ökad jämställdhet och minskade klimatutsläpp, för att uppnå en hållbar utveckling för alla människor på jorden till år 2030? 

Det är det Agenda 2030 handlar om. Med 17 globala mål och 169 delmål sätter agendan fingret på hur faktorer som utbildning, jämställdhet, biologisk mångfald, produktion och konsumtion hänger ihop – och vilka åtgärder som krävs för att samhällen ska kunna ställa om och bli hållbara. Under FN:s årliga högnivåforum (HLPF) samlas länder, civilsamhälle och företag för att utvärdera arbetet så här långt, och planera för hur agendan gemensamt ska föras framåt. 

Vi, Sofia Constanza Brännström och Daniel Samuelsson, blev utsedda av 86 barn- och ungdomsorganisationer att representera barn och unga i hållbarhetsforumet, samt att ingå i Sveriges delegation till HLPF. Under de här veckorna har vi bland annat hållit anförande där vi lyft att världen måste fokusera mer på att bekämpa ojämlikhet, att resurser måste omfördelas och att klimatarbetet måste prioriteras.

I möten med beslutsfattare har vi också lyft att barns och ungas chanser att påverka, både sina egna liv och samhällsutvecklingen, måste öka. Vi vet att om unga får möjlighet att påverka, så får det avsevärda positiva synergi­effekter på samhälls­utvecklingen. 

HLPF och covid-19 

Covid-19 har slagit hårt världen över, och de som drabbas allra värst är de som redan innan var mest utsatta och marginaliserade. Årets HLPF är därför extra oroväckande att följa, eftersom så stor del av rapporteringen handlar om hur akut läget är – humanitära kriser och konflikter som eskalerar, fattigdomsbekämpning som går bakåt, mäns våld mot kvinnor som ökar och unga som blir nedtystade i spåren av pandemin. 

Världen står inför stora utmaningar, men samtidigt som vi agerar på de akuta situationerna måste vi tänka långsiktigt och preventivt. Vi har nu sett hur fort det går att ställa om samhällen, om bara den politiska viljan och kraften finns. 

Sveriges frivilliga granskning 

I år rapporterar Sverige till FN om hur arbetet för att nå de globala målen i Sverige går. Av den frivilliga rapporteringen (VNR) framgår att Sverige måste bli bättre på bland annat klimatarbete, att motverka de växande ojämlikheterna samt hållbar konsumtion och produktion.

Unga har inkluderats i granskningen genom konsultationer och en enkät, och av de unga som nåtts framgick att klimat, jämställdhet och internationellt samarbete är högst prioriterat. Däremot finns det stora möjligheter för Utrikesdepartementet att förbättra VNR-rapporteringen genom att satsa mer resurser på att involvera barn och unga i god tid och på så vis nå ut till en större mångfald barn och unga. 

Barn under 18 år behöver inkluderas mer och det behöver framför allt ske mer systematiskt. Vid granskning av Sveriges genomförande av Agenda 2030 behöver regeringen också inkludera fler nationella perspektiv från barn och ungas vardag – verkliga erfarenheter av hur det är att vara barn i dagens Sverige.  

Klimaträttegångar 

Under veckan som gick anordnade vi även ett officiellt sidoevent till HLPF tillsammans med ungdomsdelegater från Tyskland, Nederländerna, Belgien och Irland. Inbjudna talare och panelister fick diskutera ett initiativ från World Youths for Climate Justice och studenter från önationer, om hur mänskliga rättigheter kan användas för att ställa stater till svars för konsekvenserna av klimatförändringarna. Ett förslag är att använda sig av så kallade klimaträttegångar, som ett verktyg för ansvarsutkrävande och för att få medlemsstater att utveckla en internationell lag. Liknande exempel är lagen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen, som länder redan har skrivit under och ska följa.  

Som ungdomsrepresentanter vill vi ge några rekommendationer till Sveriges regering:  

• Sverige behöver visa att de prioriterar samtal och konsultationer med det unga civilsamhället, både genom att bjuda in till dialog och välja att delta när ungdomsrörelsen själva bjuder in.  

• Det är viktig att barn och unga stärks i alla delar av Sverige. Kom ihåg att det finns fler än ett ungdomsperspektiv! 

• Sverige behöver bli bättre på att värdesätta inspel som barn och unga bidrar med och skapa förändring utifrån dessa. Unga är experter på sina liv och på olika samhällsfrågor samt har värdefull kunskap om vilka konsekvenser olika förslag kan få för unga idag. 

• Vi ser positivt på att barn och unga är i fokus för Sveriges rapportering, men vi anser att unga hade kunnat involverats i de politiska processerna på ett mer strukturerat och systematiskt sätt.  

Vi vill att världens regeringar, civilsamhälle och företag ska ta till vara på ungdomsrörelsers engagemang och kraft. Förutom att vara experter på att vara ung idag har barn och unga åsikter och kunskaper inom andra områden som är nödvändiga för arbetet med Agenda 2030.

För att beslut och initiativ ska bli långsiktigt hållbara är det helt avgörande att barn och unga driver på förändringarna och är delaktiga i processerna. Det är en demokrati- och rättighetsfråga! 

Sofia Constanza Brännström, LSU 
Daniel Samuelsson, LSU 

Varje år i juli arrangerar FN ett globalt högnivåforum om hållbar utveckling, High-level Political Forum (HLPF). Forumet pågår i två veckor, 6-15 juli, och syftar till att följa upp hur det går för världens länder i arbetet med de globala målen i Agenda 2030.

Temat för årets hållbarhetsforum är ”Hållbar och motståndskraftig återhämtning från covid-19-pandemin som främjar ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling”. Forumet fokuserar på nio av de 17 mål som är särskilt relaterade till återhämtningen efter pandemin.

I år presenterar Sverige sin frivilliga granskning

Hållbarhetsforumet utgör en mötesplats för länder, civilsamhälle och företag, som samlas för att utvärdera och planera hur hållbarhetsagendan gemensamt ska föras framåt. Programmet innehåller frivilliga nationella granskningar (Voluntary National Review) där olika länder presenterar sina utmaningar och framsteg med arbetet på hemmaplan, med syftet att dra lärdomar och hitta gemensamma lösningar. För andra gången sedan de globala målen antogs kommer Sverige att presentera sin frivilliga nationella granskning av Agenda 2030. Läs Sveriges rapport till HLPF 2021.

Det pågår även en rad sidoevent inom olika teman, som arrangeras både av FN, företag och civilsamhälle. UNICEF är medarrangörer på global nivå och håller i ett antal seminarier som belyser barns rättigheter kopplat till målen. På grund av pandemin är årets HLPF digitalt, precis som under 2020. 

UNICEF Sverige betonar barns rättigheter för att nå en hållbar värld

Tillsammans med War Child, Barnfonden och SOS Barnbyar och vi tagit fram en rapport om vikten av att inkludera barnrättsperspektivet för att bygga tillbaka bättre efter pandemin och uppnå målen i Agenda 2030. I rapporten, som är delad med regeringen, uppmanas Sverige ta en ledarroll kring konkreta områden under respektive mål som är uppe för granskning under årets HLPS. Områden som måste prioriteras och stärkas för att skapa en bättre värld för barn världen över. Läs rapporten här.

Även om Sverige är en stark röst för arbetet med Agenda 2030, visar olika granskningar att en del arbete återstår. Med anledning av Sveriges Voluntary National Review har Concord Sveriges arbetsgrupp för Agenda 2030 arbetat fram en spotlight-rapport (skuggrapport) till Sveriges officiella granskning, vilken lyfter de områden där civilsamhället anser att regeringen inte lever upp till sina åtaganden och där det finns målkonflikter. Vi har varit aktiva och ställt oss bakom delar av rapporten – inledningen samt kapitlen om ”Leave No One Behind”. Här hittar du spotlight-rapporten.

För andra året i rad ingår UNICEF Sverige i den officiella delegation från Sverige till HLPF. Det innebär att vi tillsammans med andra aktörer är med vid officiella programpunkter och för fram svenska budskap samt driver påverkansarbete för barns rättigheter. HLPF går att följa för alla som vill från hängmattan här.

Digitalisering, sociala medier, AI, psykisk ohälsa, klimatförändringar och migration är några av de samhällsutmaningar som barn i EU står inför. I spåren av pandemin ökar den sociala utsattheten och de ekonomiska utmaningarna, och hela 23,5 miljoner barn riskerar att hamna i fattigdom.

Den nya strategin är ett sätt för att åtgärda vår utmaningar och vägleda länderna i hur de ska prioritera och resurssätta inför de kommande åren, för att leva upp till barns rättigheter. Allt för att nå målen i Agenda 2030 och uppfylla barnkonventionen på ett mer systematiskt sätt.

Strategin ska gälla för de kommande fyra åren (2021-2024) och syftar till att bygga vidare på alla EU-åtgärder för att skydda och främja barns rättigheter. Den syftar även till att hjälpa medlemsstaterna att använda EU-medlen på bästa sätt.

EU-strategin innehåller sex temaområden

• Barn som drivkraft för förändring i det demokratiska livet. Strategin föreslår bland annat barnvänliga lagtexter och samråd med barn i samband med viktiga beslut. Medlemsstaterna bör också göra det enklare för barn att delta i samhällslivet och det demokratiska livet.

• Barns rätt att förverkliga sin fulla potential oavsett social bakgrund. Kommissionen vill inrätta en europeisk barngaranti för att bekämpa fattigdom och social exkludering hos barn. Strategin vill också hantera den psykisk ohälsan och bidra till att stödja nyttig och hållbar skolmat inom EU. Man vill även se bättre standarder för förskoleverksamhet och barnomsorg, och bygga upp inkluderande utbildning av god kvalitet.

• Barns rätt att inte utsättas för våld. Kommissionen föreslår lagstiftning för att bekämpa könsrelaterat våld och våld i hemmet, och lägger fram rekommendationer för att förhindra skadliga sedvänjor riktade mot kvinnor och flickor. Medlemsstaterna uppmanas att bygga upp integrerade system för skydd av barn, och skärpa åtgärderna mot våld i skolor. 

• Barns rätt till ett barnvänligt rättsväsende. Detta avsnitt omfattar och vill säkerställa att barn skyddas i situationer där barn är brottsoffer, vittne, misstänkt, anklagad för brott, eller part i ett rättsligt förfarande.

• Barns rätt att tryggt kunna använda internet och utnyttja dess möjligheter. Här presenteras åtgärder som syftar till att skapa en trygg upplevelse på nätet, ta itu med skadligt beteende och ta bort olagligt innehåll.

• Barns rättigheter runtom i världen. EU stärker sitt åtagande att skydda, främja och förverkliga barns rättigheter globalt och multilateralt. Exempelvis avsätts tio procent av det humanitära biståndet till utbildning i nödsituationer och utdragna kriser.

Den europeiska barngarantin ska främja lika möjligheter

Den europeiska barngarantin syftar till att främja lika möjligheter genom att barn garanteras tillgång till grundläggande service. Medlemsstaterna rekommenderas att ge barn fri och fungerande tillgång till:

• förskoleverksamhet och barnomsorg – till exempel undvika segregerade klasser;
• utbildning och skolbaserad verksamhet – till exempel lämplig utrustning för distansundervisning, och skolresor;
• åtminstone en näringsrik måltid varje skoldag;
• hälso- och sjukvård – till exempel genom att underlätta tillgången till läkarundersökningar och program för hälsoscreening.

Dessa tjänster bör vara kostnadsfria och lättillgängliga för särskilt utsatta barn, till exempel hemlösa barn, barn med funktionsnedsättning, barn som lever i otrygga familjeförhållanden, barn med migrantbakgrund eller minoritetsbakgrund, eller placerade barn.

UNICEF har haft en aktiv roll

UNICEF har varit aktiv i framtagandet av strategin och framför allt har vi möjliggjort för barn och unga att komma till tals i processen. Mer än 10 000 barn och unga, både inom och utanför EU, har lämnat sina förslag på vad strategin ska innehålla. Förslagen har sammanställts i en rapport som UNICEF, tillsammans med fyra andra barnrättsorganisationer, har hjälpt till att ta fram och presenterat för EU-kommissionen.

UNICEF har också drivit ett antal rekommendationer som vi anser är viktiga att ha med i strategin om den ska bli verklighet för alla barn. UNICEF rekommenderar att strategin ska utformas som ett bindande åtagande för samtliga EU:s institutioner och medlemsstater, för att leverera konkreta resultat.

Vi anser också att EU-kommissionen och EU-parlamentet bör införa särskilda konsultationsprocesser där barn görs delaktiga i beslut som berör dem, ett specifikt årligt budgetmål på minst 25 procent kopplat till barnspecifika åtgärder, och en särskild indikator som kan mäta resultat för barn utifrån EUs långtidsbudget.

Vad händer nu?

Strategin och barngaratin ska nu ses över hos samtliga medlemsstater och förhoppningen är att staterna ska ställa sig bakom och anta förslagen. Regeringarna uppmanas att inom sex månader efter antagandet lägga fram en nationell handlingsplan för hur den ska genomföras.

Kommissionen kommer att övervaka framstegen genom den europeiska planeringsterminen (samordningen av den europeiska politiken) och vid behov utfärda landspecifika rekommendationer.

Genomförandet av EU-strategin kommer att övervakas på EU-nivå och nationell nivå, och kommissionen kommer att rapportera om framstegen vid det årliga EU-forumet för barnets rättigheter.

En utvärdering av strategin kommer att göras i slutet av 2024, där barn är med och deltar. Ett viktigt verktyg för att följa upp och på ett systematiskt sätt se till att barns rättigheter prioriteras både i politiken och budgetar.

”A future for the world’s children?” är den första oberoende rapporten om de snabba, globala förändringar som just nu påverkar barns hälsa. Alla barn hotas av klimat­föränd­ringar, miljö­förstöring och marknads­föring som får barn att konsumera skadliga produkter.

Samtidigt riskerar 250 miljoner barn under fem år i låg- och medel­inkomst­länder att hindras i sin utveckling på grund av fattigdom och brist på näring.

Syftet med webbinariet är att diskutera innehållet i rapporten med företrädare för olika sektorer i det svenska samhället. Vilka konkreta åtgärder krävs för att åstadkomma en hållbar förändring, och vad behöver Sverige göra?

Eventet arrangeras av Karolinska institutet, UNICEF Sverige, SIGHT samt Svenska Läkaresällskapet och är en del i en serie nationella nedslag med rapporten som grund. H.K.H. Kronprinsessan Victoria inledningstalar.

Läs mer och anmäl dig

Den 23-25 oktober anordnade UNICEF Sverige tillsammans med Svenska institutet det globala digitala hackathonet Kids Hack the Crisis. Målet var att ge barn världen över möjlighet att göra sina röster hörda kring utmaningar kopplade till covid-19. 

Vi vet att barns rätt till utbildning, hälsa och deltagande hotas av den rådande pandemin, samt att fattigdom och våld mot barn riskerar att öka. För att ta itu med de stora utmaningarna behöver vi lyssna på barnens perspektiv och göra dem delaktiga. 

Över 1 200 barn från över 70 länder anmälde sig för att delta, helt fantastiskt! Barnens kreativitet, samarbetsförmåga, medkänsla och öppenhet är en lärdom och inspiration för oss alla. Barn är experter på sina liv, nu måste vi vuxna lyssna.

De vinnande lösningarna

Vid hacktonets start fick barnen välja en av fem utmaningar att fokusera på (rätten till utbildning, rätten till hälsa, rätten till deltagande, utrotande av fattigdom eller utrotande av våld). Därefter delades de in i mindre grupper där de fick lära känna varandra och bolla idéer. Vid sin sida hade de även vuxna mentorer till stöd.

Den internationella juryn, bestående av vuxna och barn med olika kunskaper och erfarenheter, valde till slut följande lösningar som vinnare:

• Rätten till utbildning: Team Data Saavy.
  Lösning: En programvara som möjliggör för människor att donera den mobildata som blir över varje månad, till andra som behöver tillgång till internet. När skolor tvingas stänga ned till följd av covid-19 blir distansutbildning avgörande. För det krävs tillgång till internet, vilket inte alla barn världen över har. Det syftar den här idén till att lösa.

• Rätten till delaktighet: Team Orenda.
  Lösning: En webbplats där ungdomar kan chatta i realtid med experter om frågor som politik, global uppvärmning och våld. En plattform där barn kan berätta vilka utmaningar de står inför och även komma med förslag på lösningar. Idén omfattar också en app som, genom kreativa filmer och intressanta artiklar anpassade för barn, ska sprida medvetenhet om samhällsfrågor och skapa intresse hos barn och unga att vilja lära sig mer och påverka.

• Rätten till hälsa: Team Mental Health Hats.
  Lösning: Webbsidan ”Mental Health Support Platform”, som belyser mental hälsa med tips på vad barn kan göra för att må bra psykiskt. På plattformen finns även möjlighet att gå med i en samtalscirkel eller chatta med en terapeut (både vid en nödsituation och förebyggande).

• Utrota fattigdom: Team Statiteq.
  Lösning: Appen ”Help Network”, som möjliggör för människor att både ge hjälp och få hjälp med exempelvis kläder, mat, boende eller leksaker. Appen ska vara enkel att använda både via mobil och desktop. Allmänna hjälpstationer kan vara utplacerade på olika platser i samhället för att barn som inte har tillgång till internet ska kunna använda tjänsten.

• Stoppa våld: Team A fight for one is a fight for all.
  Lösning: En kampanj på gator, i skolor och på förskolor, mot sexuella övergrepp och våld i hemmet. samt att alla barn ska lära sig självförsvar i skolan. Gruppen föreslår också att det ska finnas ett telefonnummer bara för barn, dit de kan ringa om de riskerar att bli utsatta för våld eller sexuella övergrepp. De föreslår även att ta bort våld i de tv-program och sociala kanaler som är riktade till barn.

Nu behöver vi hjälpas åt för att göra barnens kreativa lösningar till verklighet. För att uppnå ett hållbart samhälle, nu och i framtiden, måste barn och vuxna lyssna på varandra och samarbeta. Alla – vuxna som barn – måste ses som viktiga samhällsmedborgare.

Vill du få mer information om lösningarna? Kanske vill din organisation eller ditt företag arbeta vidare med barnens idéer och göra dem till verklighet? Välkommen att kontakta mig via shanti.ingestrom@unicef.se.

Barnens tankar om hackathonet

Under hackathonet fick barnen lära sig mer om prototyper, verkställande av idéer, artificiell intelligens och programmering.

Hackathonet var också en möjlighet att lära känna unga från andra delar av världen. För många var det svårt att skiljas när det var över, och man bestämde sig för att fortsätta hålla kontakten.

Många av barnen delade med sig av erfarenheter av att ha varit isolerade länge, utan att få gå i skolan eller träffa kompisar. En del berättade att de har känt sig ensamma. De diskuterade också hur våld påverkar barn, och vikten av att alla barn och vuxna måste få kunskap om våld och dess effekter. 

Nu är det dags att lyssna och agera

När vuxna tar ett steg tillbaka och på allvar lyssnar på barnens perspektiv så skapas kreativa, innovativa och imponerande förslag på lösningar. Det är hackathonet ett bevis på. Nu är det upp till oss vuxna att ta tillvara på det.

Hör gärna av dig till mig på shanti.ingestrom@unicef.se, om du vill ha mer information eller har tankar om hur barnens idéer kan göras till verklighet.

Här kan du läsa mer om Kids Hack the Crisis och se livesändningar från helgen.

Det internationella måttet för extrem fattigdom innebär att leva i ett hushåll där man har omkring 1,9 dollar eller mindre att leva på per person och dag. Enligt Global Estimate of Children in Monetary Poverty: An Update lever två tredjedelar av dessa barn i Afrika, söder om Sahara. Omkring en femtedel lever i Sydasien.

Långsamma och ojämlika framsteg

Enligt analysen minskade antalet barn som lever i extrem fattigdom med 29 miljoner mellan 2013 och 2017. Men, framstegen som gjorts under senare år har varit väldigt långsamma, ojämlikt fördelade och är nu under hög risk på grund av coronapandemins ekonomiska konsekvenser.

– Siffrorna är chockerande och pandemin kommer att göra det hela värre, säger Sanjay Wijesekera, programchef för UNICEF. Regeringar behöver en plan för att barnen ska kunna återhämta sig, och det är bråttom. Vi måste förebygga att oräkneliga mängder barn och familjer hamnar under fattigdomsgränsen, under många år framåt.

Barns risk för att leva i extrem fattigdom är mer än dubbelt så hög som för vuxna. Och för de allra yngsta är situationen värst – nära 20 procent av alla barn under fem år i utvecklingsländer lever i extremt fattiga hushåll. Och det beskriver alltså situationen före covid-19.

Viktigt att stärka sociala skyddsnät

Barnfattigdom är mer utbrett i sårbara och konfliktdrabbade länder, där mer än 40 procent av barnen lever i extremt fattiga hushåll (jämfört med nära 15 procent i andra länder). Pandemin drabbar också barn, kvinnor och flickor på ett oproportionerligt sätt. 

Sociala skyddsnät är extremt viktiga för att mildra effekterna för utsatta barn, både i det direkta arbetet mot covid-19 och i det långsiktiga arbetet för att återuppbygga efter pandemin.

Det viktigaste och övergripande globala målet är att få slut på fattigdom och hunger. Det är bråttom och viktigare än någonsin för regeringar världen över att skala upp och anpassa sina skyddsnät för framtiden och barnens bästa.

Läs hela analysen här.

Barns och ungas idéer och kompetens behövs för att skapa den värld vi vill leva i – både idag och i framtiden. Nu vill vi på allvar göra dem delaktiga i utmaningar som påverkar deras liv. I Kids Hack the Crisis kommer barn från olika delar av världen att arbeta i team för att skapa kreativa lösningar på utmaningar orsakade av pandemin.

Kids Hack the Crisis utgår från barnkonventionen och Agenda 2030, och alla lösningar kommer att ta oss närmare att förverkliga barns rättigheter och uppnå målen för hållbar utveckling. De vinnande lösningarna kommer att presenteras för UNICEFs ledarskap globalt och få stöd av hackathonets organisatörer och samarbetspartners med målet att så långt som möjligt realisera lösningarna för barn världen över.

Vi välkomnar nu barn och unga som vill delta som hackare och mentorer och partnerorganisationer som vill stödja inom olika kunskapsområden att anmäla sig till hackathonet.

Utmaningskategorier

Under 48 timmar kommer barnen att arbeta i team för att skapa lösningar på den pågående krisen. De kommer att ta itu med de kort- och långsiktiga effekterna som viruset har på deras liv och framtid. Här är utmaningarna som barnen kan välja att arbeta med:

1. Rätten till utbildning. Hur kan vi se till att alla barn kan fortsätta att lära sig och få den utbildning de har rätt till, trots skolnedstängningar och bristande tillgång till internet, TV och radio?
2. Rätten till hälsa. Hur kan vi stödja barns fysiska och psykiska hälsa i den svåra situationen kopplat till covid-19? Hur kan vi bygga ett samhälle där alla barn inte bara överlever utan också mår bra och har möjlighet att utvecklas?
3. Minska fattigdomen. Hur kan vi säkerställa alla barns rätt till en god levnadsstandard och tillgång till grundläggande tjänster i en tid när familjer lever i ekonomisk och social utsatthet?
4. Stoppa våldet. Hur kan vi skydda barn från fysiskt och psykiskt våld – i hemmet, skolan, samhället i stort och över internet – när tjänster som skyddar barn sätts på paus och familjer upplever ökade påfrestningar hemma på grund av isolering?
5. Rätten till deltagande. Hur kan vi garantera barns inflytande och delaktighet i beslut som påverkar deras liv?

Att delta som hacker

Alla barn och unga mellan 10-18 år är välkomna att delta, de enda kraven är att du kan engelska och har en dator, surfplatta eller smartphone. Det finns flera olika sätt att delta – du kan delta som erfaren hackare eller som nybörjare, och du deltar på egna villkor (inget krav att vara med 48 timmar). Det är valfritt att tävla. Läs mer om att delta som hacker.

Att delta som partnerorganisation

Organisationer och företag inom privat eller offentlig sektor samt ideella organisationer över hela världen är välkomna att stödja med exempelvis kommunikation i era nätverk, jurymedlemmar eller hjälp med att förverkliga lösningarna efter hackathonet. Men vi är naturligtvis öppna för att lyssna på era förslag! Läs mer om att delta som partner.

Att delta som mentor

Mentorer från olika kunskapsområden är välkomna att delta, exempelvis ämnesexperter, Git, databas, brainstorming. Allt du kan tänka dig att barnen kan behöva hjälp med under hackathonet – tekniskt eller inte. Vissa är erfarna hackare, andra deltar för första gången och behöver bara någon som guidar dem. Du måste inte vara tillgänglig alla 48 timmar, men minst två. Läs mer om att delta som mentor.

När är Kids Hack the Crisis?

Kids Hack the Crisis öppnar fredagen den 23 oktober med en livesänd öppningsceremoni kl. 17.00. Teamen ska lämna in sina lösningar senast söndagen den 25 oktober. Onsdagen den 28 oktober kl. 18.00 är det dags för en livesänd prisceremoni!

Välkommen till en 48 timmars resa av kreativt skapande med målet att skapa verklig skillnad för barn världen över!

Läs mer och anmäl dig till Kids Hack the Crisis.

Mötet inleds med en generaldebatt då många regeringschefer håller tal och framhåller sitt lands syn på olika globala frågor, och här önskar vi se ett tydligare fokus på hur världen kan återuppbyggas till en bättre plats för barn där ingen lämnas utanför. Att ingen får lämnas utanför är en av de övergripande principerna i Agenda 2030.

Under sommaren ingick UNICEF Sverige i den svenska e-delegationen till FN:s årliga högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF), där arbetet med Agenda 2030 utvärderas. Fokus för mötet var att accelerera genomförandet av agendan och uppmärksamma att det nu återstår mindre än tio år till dess att målen och delmålen ska uppnås.

Pandemin riskerar att omkullkasta de viktiga framsteg som gjorts de senaste decennierna, så nu måste lärdomarna som då drogs omsättas i praktiken av världens länder. UNICEFs förhoppning är att världens regeringar sätter barns rättigheter främst på agendan.

Globala utmaningar, kräver globala lösningar

Årets uppföljning och översyn av Agenda 2030 visar att pandemin påverkar möjligheterna att nå målen mycket negativt och att det saknas finansiering. Coronapandemin blottlägger de brister som finns i samhället och tydliggör vikten av samverkan; globala utmaningar kräver globala lösningar.

UNICEF välkomnar Sveriges ambitioner, som lyftes fram i FN under HLPF, om att samhället ska bli mer hållbart efter coronapandemin, och ser fram emot att följa det fortsatta arbetet i FN som nu kickar igång i och med öppnandet av generalförsamlingen. Vi välkomnar att Sverige i samband med öppnandet särskilt lyfter pandemiresponsen, inklusive rättvis global tillgång till vaccin mot covid-19 och ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i linje med Agenda 2030.

Internationellt samarbete för barns rättigheter

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Pandemins konse­kvenser skadar barn mer än själva sjuk­domen. Sommarens forum belyste att våld mot barn ökat under pandemin samt att 1.6 miljarder skolbarn drabbats av skolnedstängningar, något som får störst konsekvenser för barn i utsatthet. Sam­hällen och länder måste, nu mer än någonsin, sam­arbeta över gränserna för att bygga upp en bättre värld, så att ingen hamnar utanför.

Barn och deras rättigheter måste sättas i centrum för genomförandet av Agenda 2030, vilket lyftes ovanligt tydligt under årets forum, inte minst från svensk håll. Sverige, ihop med 60 andra länder har bildat en grupp av barns vänner “Group of Friends of Children and the Sustainable Development Goals (SDGs)” vars gemensamma mål är att skapa en bättre framtid för världens barn. Arbetet måste få ny fart då generalförsamlingen nu öppnas på nytt.

Inkludering av barns och ungas röster

I Sverige har en nationell samordnare för Agenda 2030 tillsatts, som ska fokusera särskilt på barns och ungas perspektiv och delaktighet samt på de som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Varje år gör ett antal FN-länder en frivillig rapportering om sitt genomförande av Agenda 2030 och uppfyllandet av globala målen på FN:s högnivåforum. Sverige har annonserat att de kommer att rapportera till HLPF 2021 och då önskar vi på UNICEF se en tydlig inkludering av barns och ungas röster i den svenska rapporten. Låt barns rättigheter få visa vägen i genomförandet av Agendan såväl nationellt som internationellt. Barns rätt måste sättas i centrum och deras röster måste också få höras.

Sverige har möjlighet att ta på sig ledartröjan i frågor som rör barn och unga såväl på hemmaplan som globalt. Barnkonventionen och Agenda 2030 är utmärkta verktyg för den nystart som krävs efter pandemin.

När regeringen sommaren 2018 lade fram sin handlings­plan för genom­förandet av Agenda 2030 hade riks­dagen ingen upp­gift att följa upp rege­ringens arbete, men genom propositionen ber nu alltså rege­ringen riks­dagen att göra just detta. 

Sverige ska bedriva en sam­stämmig politik nationellt och inter­nationellt, och Agenda 2030 ersätter nu politiken för global utveck­ling (PGU). Det över­gripande målet är att Sveriges politik alltid ska sträva efter en global håll­bar utveck­ling och att hänsyn ska tas till mål­kon­flikter.

För UNICEF är Agenda 2030 ett viktigt styr­dokument och de flesta målen har bäring på vår verk­samhet. Inte minst den genom­syrande prin­cipen att ingen ska lämnas utanför ”leave no one behind”.  Därför är det gläd­jande att se att den prin­cipen står i centrum för genom­förandet såväl nationellt som inter­nationellt.

Viktigt att sätta barn och ungas del­aktighet i fokus

Corona­pandemin riskerar att omkull­kasta fram­steg som gjorts de senaste decennierna, och visar på behovet av att rusta sam­hället på ett annat sätt än tidigare. Många rapporter visar nu på hur världens utveck­ling kommer att påverkas negativt under en lång tid framöver.

För att undvika att viktiga fram­steg inom barns rättig­heter går till­baka behöver vi accele­rera genom­förandet av Agenda 2030. Därför är det gläd­jande att barns rättig­heter har ett särskilt avsnitt i propo­sitionen. 

UNICEF Sveriges för­hopp­ning är att barns rättig­heter sätts i centrum i genom­förandet av agendan såväl nationellt som inter­nationellt. Barns röster måste få höras, unga är de förändrings­agenter vi behöver.

Sverige nuvarande handlings­plan går ut 2020 och behöver ersättas av en ny plan som sträcker sig fram till år 2030. Barn­konven­tionen har blivit svensk lag 2020 och följer man barn­konven­tionen så bidrar man även till målen i agendan. Vi väntar oss nu accele­rerande åtgärder på hemma­plan och inter­nationellt, annars riskerar corona­pandemin att utveck­las till en barn­rätts­kris.

Samarbete krävs för att till­godo­se barns rättig­heter

Vi välkomnar också att partner­skap mellan olika aktörer såsom privata sektorn, akademier och civil­sam­hället lyfts fram i propo­sitionen. Endast om vi jobbar till­sammans så kan vi se till att miljon­tals pojkar och flickor – inklusive de som lever i kon­flikter, barn med funktions­ned­sätt­ningar och barn som riskerar att utsättas för våld – är friska, trygga och får gå i skolan.

Inom FN hålls varje år ett politiskt hög­nivå­forum för håll­bar utveck­ling (HLPF) som är en viktig del i den globala upp­följ­ningen av Agenda 2030. I år ingår UNICEF Sverige i den svenska e-delega­tionen till HLPF, och delegations­ledaren har glädjande nog uttryckt att man vill se ett ökat fokus på barn och unga.

Vi välkomnar särskilt denna möjlig­het att få repre­sen­tera barn och ungas pers­pektiv ytter­ligare. Kanske extra mycket i år med tanke på hur covid-19, krig och kon­flikter påverkar de som faktiskt bidragit minst till de utmaningar som världen nu står inför. Nu gäller det att vi satsar på Build Back Better – att till­sammans åter­upp­bygga en bättre värld för alla barn.