Nytt globalt ramverk ska stärka rättigheterna för barn på flykt

Idag på internationella flyktingdagen vill UNICEF sätta ljuset på de 28 miljoner barn som är på flykt runt om i världen. Barn utgör mer än hälften av världens alla flyktingar, och världen måste göra mer för att skydda deras rättigheter.

Barn utgör mer än hälften av alla de människor som just nu befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Inom FN pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram ett globalt ramverk för flyktingar (Global Compact on Refugees), och ett om migration (Global Compact on Migration). Arbetet är en uppföljning av den så kallade New York-deklarationen som antogs av alla FN:s medlemsstater i september 2016.

Syftet är att tillsammans enas om hur man ska arbeta med den globala flykting- och migrationsfrågan. Det finns också ett behov av att förstärka och påminna om de bindande regelverk som finns, samt reglera de områden där tydliga luckor finns. Ramverken är en del av de åtaganden som länderna har enligt de globala målen som trädde i kraft 2016.

Det är viktigt att de dokument som förhandlas fram globalt enas om långsiktiga hållbara lösningar för alla som befinner sig på flykt. Det blir särskilt synligt på EU-nivå där vi idag befinner oss i mycket svår situation och mer eller mindre dödläge i förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem. Det räddningsfartyg som nyligen inte fick lägga till i Italien och Malta, trots många nödställda människor ombord (många av dem barn), är ett levande exempel på hur det fungerar i praktiken.

I USA ser vi också allvarliga kränkningar av barns mänskliga rättigheter, där barn separeras från sina föräldrar vid gränsen. Gemensamma beslut och regler måste till för att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter och samverkan globalt för människor på flykt. Barn har rätt till trygghet och skydd i sitt hemland, på flykt och vid slutdestinationen.

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

Viktig politisk signal

De nya ramverken är icke-bindande men anses som en mycket viktig politisk signal, och utgångspunkt för utvecklandet av nationell och regional migration- och flyktingpolitik. Båda ramverken förväntas antas under hösten 2018.

UNICEF har aktivt arbetat med att påverka innehållet i båda dokumenten. Som vid alla förhandlingar mellan stater är det mycket givande och tagande och diplomatiska kompromisser. UNICEF är dock en tydlig röst för barnen där vi har ställningstaganden och principer att presentera till länderna som vi anser inte är förhandlingsbara.

Målet är att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd. Barnkonventionen ska respekteras och efterlevas. Eftersom flykten ofta är långdragen och kan pågå under hela barndomen är det viktigt att barns rättigheter finns närvarande och efterlevs oberoende av om barnet befinner sig i hemlandet, längs flyktvägen eller i sitt destinationsland. Det gäller både ensamkommande barn och barn i familj.

Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto © UNICEF/Rita — Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto: © UNICEF/Rita

I de nya ramverken vill UNICEF särskilt lyfta fram:

Barn har oavsett rättslig status eller bakgrund rätt till skydd och bör direkt vid ankomst omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
Principen om barnets bästa ska vara vägledande och ligga till grund för alla beslut som fattas kring barn.
Tillgång till grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.
Samverkan mellan länderna bör även omfatta kontinuitet i barnets skolgång och sjukvård, samt system för familjeefterforskning och familjeåterförening.
Beslut om att barn ska återvända till sitt hemland måste grundas i en barnkonsekvensanalys och ska ske på ett barnanpassat sätt.
Inga barn ska tas i förvar eller på annat sätt frihetsberövas med anledning av sin migrationsstatus. Alternativ till förvar ska erbjudas och familjer ska hållas samman.

Då barn utgör mer än hälften av de människor som är på flykt anser UNICEF att det är särskilt viktigt att de globala ramverken speglar det och har tydliga skrivningar och åtaganden för barns rättigheter, och vi kommer fortsätta att arbeta för detta.

Läs mer i UNICEFs rapport ”Beyond boarders”.

Vad gör UNICEF för att hjälpa barn på flykt?

Sammanlagt befinner sig 28 miljoner barn idag på flykt, världen över. De flyr naturkatastrofer, konflikter och våld i bland annat Syrien, Sydsudan, Irak och Burma. Idag delar vi några exempel på hur UNICEF arbetar för att skydda barnen och ge dem vad de behöver och har rätt till.

Under de senaste fem åren har 15 nya konflikter brutit ut, eller blossat upp på nytt, i världen. Antalet utdragna konflikter (som pågått i över fem år) ökar också.

Att stanna på en plats där du eller din familj riskerar att dödas, våldtas eller rekryteras för att strida är nog otänkbart för de flesta. I konflikter och katastrofer blir det också ofta mycket svårt att försörja sig. Grödor och infrastruktur förstörs, och det blir svårt att sätta mat på bordet till sina barn eller ge dem rent vatten.

De flesta barn som nu är på flykt har flytt inom sitt eget land. Av dem som flyr från sitt land bosätter sig de flesta i ett grannland.

Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. "Min enda dröm är att överleva." Foto: © UNICEF/Nybo — Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. ”Min enda dröm är att överleva.” Foto: © UNICEF/Nybo

Exempel: Flyktingkrisen i Bangladesh

Våldet i Burma har vid flera tillfällen tvingat rohingyer att fly till Bangladesh. Sedan slutet av augusti förra året har över 655 000 människor flytt och sammanlagt är nu 1,2 miljoner rohingyer i behov av hjälp i Cox’s Bazar. Över 700 000 av dem är barn.

UNICEF har hela tiden funnits på plats för att hjälpa barnen och deras familjer. Barnen i Cox’s Bazar är extremt utsatta. Många har liksom Mohmmad genomgått svåra trauman och lever nu mycket trångt i flyktinglägren. Risken för sjukdomar är stor, liksom behoven av rent vatten, mat och bra sanitet.

Vad gör UNICEF för barn på flykt?

När barn tvingas fly får de många av sina rättigheter kränkta. UNICEF gör stora insatser i krigshärjade områden, i flyktingläger och på flyktvägen för de här barnen. Vi är ofta samordnare för katastrofinsatserna inom vatten och sanitet, näring och skydd mot våld och övergrepp. Några exempel på vad vi gör:

För att minska spridningen av vattenburna sjukdomar, som är särskilt farliga för små barn, är det livsviktigt att skilja på de ställen där människorna hämtar dricksvatten, går på toaletten, tvättar sig och lagar mat.
UNICEF sätter upp näringscenter för att undersöka och behandla barn mot undernäring. Vi levererar näringsprodukter som nötkräm, mjölk, gröt och kex.
Vi ser också till att vaccinera barn, för att förebygga sjukdomar som diarré och mässling.

För att skydda barn mot våld och övergrepp sätter vi upp barnvänliga trygga platser där barnen kan få vård, utbildning och psykosocialt stöd. Vi tar också hand om ensamma barn som kommit ifrån sina familjer och hjälper dem att hitta varandra igen.
Vi sätter upp tillfälliga skolor i tält, utbildar lärare och levererar skolmaterial och material till fritidsaktiviteter och lek.

Här kan du läsa mer om barn på flykt och hur UNICEF arbetar:

Fakta: barn på flykt

Barn är barn även i krigets Syrien

Mousa, fem år, är på flykt i Syrien tillsammans med sin familj. De tvingades lämna sitt hem i Deir-ez-Zor för tre år sedan. Då hade Mousa precis skadats av granatsplitter som träffade honom i ögat. Han har opererats en gång, och behöver en operation till. Men trots allt det hemska hittar Mousa anledningar att le.

Mousa, fem år, fick nya kläder av UNICEF vid en leverans i Syrien. Foto: © UNICEF

I Syrien har den brutala konflikten tvingat halva befolkningen (11 miljoner) på flykt, varav majoriteten, som Mousas familj, har flytt inom landet. UNICEF finns där och kämpar varje dag för att se till att barnen får vad de behöver och har rätt till.

På bilden har Mousa precis fått nya varma kläder i en leverans från UNICEF. Han blev väldigt glad när han upptäckte att kläderna matchade hans blå glasögon.

Situationen för barnen som drabbas av konflikten är ofattbar. Under de senaste sju åren har mer än åtta miljoner barn tvingats utstå fruktansvärt våld, förlorat familjemedlemmar och sina hem och skolor. En misstänkt kemvapenattack i Douma, i östra Ghouta för en dryg vecka sedan, är den senaste i raden av dödliga attacker mot barn i Syrien.

Trots allt det fruktansvärda de har fått utstå är det fantastiskt att se hur levnadsglada barn som Mousa är. De är barn, precis som på vilken annan plats i världen som helst. För deras skull får vi aldrig sluta kämpa för att konflikten i Syrien ska ta slut.

Här kan du läsa mer om barnens situation i Syrien och vad UNICEF gör:

Barns rätt försummas i asylprocessen

Barns rättigheter får stå tillbaka i asylprocessen i Sverige. Rättssäkerheten blir lidande och barnets bästa prioriteras inte. Det visar en ny rapport från UNICEF som jämför läget för barnen i de nordiska länderna.

Rapporten Protected on Paper? An analysis of Nordic country responses to asylum-seeking children undersöker hur asylsökande barns rättigheter efterlevs i Danmark, Finland, Island Norge och Sverige. Det handlar till exempel om barns rättigheter under asylprövningen, samt rätten till utbildning, hälsa och socialt skydd. Rapporten lyfter fram de brister som finns, men även goda exempel som kan tjäna som vägledning. Den innehåller även rekommendationer för hur mottagandet kan förbättras.

– Den stora utmaningen för Sverige är att se till att asylsökande barn inte behandlas sämre, utan får sina rättigheter tillgodosedda på samma sätt som andra barn i landet, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF.

– När det gäller barns grundläggande skydd får man aldrig kompromissa.

Ett tydligt exempel på när barns rättigheter får stå tillbaka kan ses i ärenden som rör barn som omhändertas när föräldrarna brister i omsorgen. Trots att ett barn kan vara omhändertaget enligt LVU, kan ett beslut om utvisning ändå tas. Det innebär att barnet utvisas tillsammans med samma föräldrar som bedömts som olämpliga.

Rapporten lyfter även fram de brister som finns i asylprocessen när det gäller att höra barn. Barn som kommer med sin familj till Sverige får mycket sällan möjlighet att själva komma till tals och berätta sin historia. Detta trots att barn kan ha egna asylskäl som till exempel risken för barnäktenskap, könsstympning eller rekrytering till väpnade konflikter.

I rapporten framkommer att Sverige i vissa fall använder sig av möjligheten att sätta barn i förvar, trots att FN:s barnrättskommitté fastslagit att detta aldrig får ske enbart på grund av att barnen och deras föräldrar är asylsökande. Metoden för åldersbedömningar i Sverige får också kritik. Enligt rapporten innebär den svenska metoden att för stor vikt läggs vid den medicinska bedömningen, istället för att utgå från ett helhetsperspektiv där både fysiska och psykiska faktorer vägs in.

Rapporten framhåller Sverige som ett föredöme när det gäller utbildning eftersom alla barn i asylprocessen har rätt till skolgång. Sverige får också beröm inom området hälso- och sjukvård, där alla barn har rätt till samma vård. Däremot får Sverige kritik för att asylsökande barn inte får psykiatrisk vård på lika villkor. Det är särskilt allvarligt med tanke på den höga nivån av psykisk ohälsa bland asylsökande ungdomar och antalet självmordsförsök och fullbordade självmord.

– Rapporten visar att trots att Sverige anses världsledande inom barnrättsområdet finns det stora brister när det gäller asylsökande barn och deras rättigheter. Det kan se bra ut på pappret, medan det i verkligheten finns stora svagheter, säger Christina Heilborn.

Ett exempel på ett bra asylmottagande som lyfts fram i rapporten är Islands så kallade barnahusmodell, där både registrering och själva asylintervjun sker på ett barnahus där alla aktörer är samlade runt barnet i en barnvänlig miljö. På så vis får barnet möjlighet att verkligen komma till tals, samtidigt som samordning och ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna säkerställs.

UNICEFs rekommendationer till Sverige i rapporten är:

Barnkonventionen ska vara överordnad migrationsrätten – barnets bästa ska alltid vara vägledande i beslut som rör barn.
Metoderna för åldersbedömning ska vara rättssäkra och holistiska.
Barns rätt att komma till tals i asylprocessen måste säkerställas.
De svenska bestämmelserna för frihetsberövande av barn måste ses över. Inga barn ska sättas i förvar enbart för att de är asylsökande.

Läs hela rapporten här.

Varma vinterkläder kan rädda barns liv i jul

För barnen som drabbats av konflikterna i Mellanöstern riskerar jultiden och vintern att bli en iskall mardröm. Många lever under förhållanden där det är mycket svårt att skydda sig mot minusgrader, snö och starka vindar. Särskilt de barn som befinner sig på flykt.

Barn på flykt från kriget i Syrien är bland de allra mest utsatta. Den här flickan bor i ett flyktingläger i Libanon. Foto: © UNICEF/Sanchez

UNICEF finns på plats i bland annat Syrien, Libanon, Irak och Palestina. Vi har redan sett till att över 630 000 barn fått bland annat filtar och vinterkläder till hjälp mot kylan. Men 870 000 barn saknar fortfarande det stöd de behöver för att klara sig över vintern.

Genom att köpa vinterkläder i gåvoshopen kan du ge värme i julklapp till barn på flykt:

När du handlar i gåvoshopen får du fina digitala gåvobevis direkt till din e-post. Mejla dem vidare eller skriv ut och lägg under granen.

Abd, två år, har fått varma vinterkläder i ett läger för syriska flyktingar i Erbil, Irak. Foto: © UNICEF/Khuzaie — Abd, två år, har fått varma vinterkläder i ett läger för syriska flyktingar i Erbil, Irak. UNICEFs mål är att nå 1,5 miljoner barn med bland annat vinterkläder och filtar i vinter. Foto: © UNICEF/Khuzaie

Allt fler barn på flykt i Grekland behöver skydd

I september kom nästan dubbelt så många flyktingar och migranter till Grekland som under samma period förra året, och situationen i de överfulla flyktinglägren har förvärrats. Bara en tredjedel av de ensamkommande barnen får idag det skydd och stöd de behöver, varnar UNICEF.

I september i år anlände mer än 5 700 människor till Grekland, jämfört med drygt 3 000 under samma period förra året. Flyktinglägren är överfulla och levnadsvillkoren för människorna där har försämrats.

Idag finns omkring 3 000 ensamkommande barn på flykt i Grekland. Men bara en tredjedel av dem har fått det skydd och stöd som de behöver. Vid vissa mottagningscenter på öarna lever idag mer än dubbelt så många barn som centren egentligen har plats för – vilket hotar barnens säkerhet och välmående.

Idag väntar cirka 1 800 ensamkommande barn på att få plats i ett säkert boende. De lever vid mottagningscenter, strandade på öarna eller har helt enkelt blivit frihetsberövade. Vissa lever till och med på gatan. Den kommande vintern gör situationen än mer farlig för barnen.

Ibland tar det uppemot fem månader innan barnen förflyttas till fastlandet, något som tär psykiskt och känslomässigt på barnen.

– Barnen har rätt till skydd och omvårdnad, och det finns lösningar för att ge dem det, säger Laurent Chapuis, samordnare för UNICEFs insatser för barn på flykt i Grekland. De ensamma barnen borde förflyttas till fastlandet så snabbt som möjligt, de existerande lägren borde få mer resurser och fler borde få komma till fosterfamiljer. Allt detta är möjligt.

UNICEF uppmanar nu till reformer för att stärka omhändertagandet av barnen. För de barn som har familjer i andra delar av Europa uppmanar vi andra europeiska länder att trappa upp familjeåterföreningen.

Mer måste göras för att hjälpa barnen. Sammanlagt finns omkring 19 000 barn på flykt i Grekland idag, varav cirka 15 procent är ensamkommande.

Var med och kämpa för barn på flykt. Ge en gåva idag:

Barn får inte drabbas av hårdare tag mot papperslösa

Förra helgen gjorde polisen en så kallad inre gränskontroll på ett sommarläger för utsatta barnfamiljer anordnat av Svenska kyrkan. UNICEF ser allvarligt på händelsen. Alla barn som vistas i Sverige, oavsett rättslig status, har rättigheter enligt barnkonventionen som måste respekteras.

Alla barn som vistas i Sverige har rättigheter som måste respekteras. Vi tar starkt avstånd från ingripandet som gjordes mot utsatta barnfamiljer under ett sommarläger förra helgen. Foto: © UNICEF/Krepkih

Med anledning av händelsen går vi ut med ett gemensamt uttalande tillsammans med fem andra organisationer där vi tar starkt avstånd från ingripandet.

”Undertecknade vill protestera mot polisens agerande i Skåne då fem barnfamiljer greps vid ett sommarläger anordnat av kyrkan.

Det är oacceptabelt att barn drabbas av hårdare tag mot papperslösa.

Barn är inte ansvariga varken för migrationspolitiken eller för föräldrarnas situation.

Barn utan uppehållstillstånd lever i extrem utsatthet. Förutom den ekonomiska och sociala utsattheten lever de i en ständig rädsla för vad som ska hända dem och deras föräldrar. Det är vårt gemensamma ansvar att de inte skadas för livet. De verksamheter som kyrkan och frivilligorganisationer ordnar är tillsammans med skolan livsviktiga för att ge barnen normalitet och sammanhang.

En sådan händelse som den i Skåne drabbar inte bara de inblandade familjerna, utan också alla andra som avskräcks från att gå till platser där barnen hittills varit fredade.

Det finns ingen lag om frizoner i Sverige. Men alla aktörer, inklusive polisen, har en skyldighet att alltid handla med ett barnperspektiv, i enlighet med barnkonventionen.

Ingen lag förbjuder polisen att agera hänsynsfullt och varsamt när barn är inblandade.”

Henrik Alberius OP, Ordförande Caritas Sverige; Anna Lindenfors, generalsekreterare, samt Madelaine Seidlitz, ansvarig flykting-och migration, Amnesty International, svenska sektionen; Veronique Lönnerblad, Generalsekreterare UNICEF Sverige; Lasse Svensson, Kyrkoledare, Equmeniakyrkan; Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner och Sanna Vestin, ordförande Flyktinggruppernas Riksråd, FARR.

Vill du få mer information om UNICEFs arbete för barnen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

550 000 barn är i akut behov av hjälp i Libyen

Det har nu gått sex år sedan konflikten i Libyen startade. Över en halv miljon barn är drabbade och behöver hjälp. UNICEF finns på plats i landet och ser till att barnens behov blir tillgodosedda. Vi vaccinerar, öppnar upp trygga barnvänliga platser och ger psykosocialt stöd. Vi kräver att våldet i landet måste få ett slut nu.

Nioåriga Nada bor i norra Libyen och berättar hur en bomb exploderade i en byggnad precis framför henne tidigare i våras.
Foto: ©UNICEF/Romenzi

Våldet i Libyen har tvingat familjer att fly från deras hem. Över 80 000 barn är på flykt internt i landet och är extra utsatta för missbruk och utnyttjande.

Vi kämpar dag och natt för att hjälpa barnen och har bland annat satt upp trygga barnvänliga platser där barn kan leka, få utbildning och psykosocialt stöd. Sedan konflikten startade har vi utökat biståndet för att hjälpa ännu fler. Förra året kunde vi vaccinera 1,3 miljoner barn mot polio.

De kommande månaderna planerar vi att stärka stödet ytterligare för att nå 1,5 miljoner pojkar och flickor i landet. Vi kräver att barnens rättigheter prioriteras och att våldet upphör nu.

Var med oss i kampen och rädda barns liv. Ge en katastrofgåva idag.

Internationella flyktingdagen

En av tre personer som söker asyl i Europa är barn. En tredjedel av dem är ensamkommande. Idag på internationella flyktingdagen vill vi uppmärksamma delar av arbetet som pågår inom EU för barn på flykt och utvecklingen av det gemensamma asylsystemet.

Arbetet med att ta fram ett gemensamt asylsystem går framåt om än i långsam takt. Utmaningarna är stora eftersom medlemsstaterna inte är överens om hur politiken ska utformas. Det man vill enas kring är gemensamma regler inom EU. Ett så kallat harmoniserat system är bra men risken är att de minimikrav som förhandlas fram blir utgångspunkten och lämnar inget utrymme till de länder som vill ha en mer generös flyktingpolitik.

De permanenta uppehållstillstånden som Sverige haft som huvudregel är en utav frågorna som ligger i allvarlig riskzon eftersom många andra länder i Europa inte ser detta som ett hållbart alternativ. Vi som arbetar för barns rättigheter vet att permanenta uppehållstillstånd är en viktig förutsättning för hållbara och långsiktiga lösningar för barn på flykt. Att få en permanent fristad skapar bättre förutsättningar till trygghet, stabilitet och god psykisk hälsa med mindre oro och stress. Det har också visats sig vara en stark bidragande faktor till integration och god utveckling för barn. Rätten till familjeåterförening är en annan fråga som är fundamental för barns grundläggande rättigheter samt en rättssäker asylprocess där barn tillåts komma till tals och deras asylskäl prövas och får skydd.

Alla barn ska ges ett heltäckande skydd

Majoriteten av förslagen till det gemensamma asylsystemet förhandlas fortfarande och det väntas ta lång tid innan de slutliga avgörande besluten fattas. Ett positivt resultat i förhandlingar kring barns rättigheter är den gemensamma policy som antogs i april i år med syftet att stärka skyddet för alla barn som befinner sig på flykt. Det som utmärker policyn är att alla barn oavsett rättslig status och anledning till att vara på flykt ska ges ett heltäckande skydd. UNICEF har tillsammans med många andra barnrättsorganisationer jobbat aktivt med att policyn skulle komma till stånd men också att den ska bli förankrad och tillämpad i praktiken.

Ett viktigt steg vidare i arbetet är de så kallade rådslutsatser som EU:s migrationsministrar antog i förra veckan som uteslutande fokuserar på hur EU:s medlemsstater ska skydda barn på flykt och uppfylla deras grundläggande rättigheter. Rådslutsatserna tydliggör bland annat att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn inklusive vidarebosättning, integration och återvändande. Barn måste ges ett heltäckande skydd mot våld, övergrepp och människohandel. Alla medlemsstater ska också särskilt se till barnets bästa i de pågående förhandlingarna av det gemensamma asylsystemet, både för barn i familj och ensamkommande barn. Även om rådslutsatserna inte är rättsligt bindande är de vägledande och fastställer den politiska agendan och pekar ut riktningen för EU:s arbete.

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. UNICEF arbetar hårt för att barn på flykt ska få sina rättigheter tillgodosedda. Foto: © UNICEF/Georgiev

UNICEF vill nu se att policyn och rådslutsatserna omsätts i praktiken. För Sveriges del innebär det att vi står fast vid att inte sätta asylsökande barn i förvar förutom i extrema undantagsfall som sista möjliga utväg, samt ser över bestämmelserna kring rätten till familjeåterförening respekteras och hur fler lagliga vägar kan skapas för barn som är på flykt. Vi vill också se att en mer effektiv och rättssäker asylprövning där ansökningar från barn prioriteras och barns asylskäl blir mer synliggjorda. Detta är inte bara vår skyldighet enligt barnkonventionen utan numera också beslutat vara utgångspunkten för EU:s gemensamma asylsystem.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

UNICEF Sverige kräver lagändring

Barnets bästa ska alltid komma i första hand. Det säger barnkonventionen. Trots det finns en bestämmelse i utlänningslagen som innebär att socialtjänsten är skyldig att lämna ut uppgifter gällande barnfamiljer som lever gömda eller utan uppehållstillstånd. Därför skickar UNICEF Sverige i dagarna ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort.

I dagarna skickar UNICEF Sverige ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort. Foto: ©UNICEF/Georgiev

En av konsekvenserna med socialtjänstens uppgiftsskyldighet är att redan utsatta barn i Sverige fråntas rätten till stöd och skydd om de har problem hemma. Till exempel om det förekommer våld, övergrepp eller missbruk i en familj. Socialtjänsten är enligt lag skyldig att erbjuda alla barn i Sverige skydd eller stöd, men på grund av hotet om att familjens uppgifter kan avslöjas blir en kontakt med myndigheten i praktiken omöjlig. Risken är dessutom att skolor och förskolor i förlängningen förlorar tilltron till socialtjänsten och därför drar sig för att anmäla oro för utsatta barn, medvetna om vad följderna kan bli.

Barnen blir de största förlorarna

Under de år jag arbetat som socialsekreterare har jag träffat barnfamiljer, vars livssituationer varit svåra och påfrestande på olika sätt, men där myndigheternas stöd ändå kunnat fungera som en positiv kraft och påverkat barnets situation i positiv riktning. När enskilda socialsekreterare istället tvingas frångå sitt uppdrag och dessutom ställs inför ett omöjligt yrkesetiskt dilemma till förmån för andra intressen urholkas successivt tilltron till en av välfärdssamhällets allra viktigaste funktioner. Och barnen blir de största förlorarna.

Alla barn som befinner sig i Sverige ska ha tillgång till sina rättigheter enligt barnkonventionen. Vi kan inte göra skillnad på barn och barn. Speciellt inte i ett land som har höga ambitioner att vara det bästa landet för barn att växa upp i. Barnkonventionen och socialtjänstens uppdrag som samhällets yttersta skyddsnät måste tas på allvar och får inte åsidosättas till förmån för andra intressen.

Läs brevet i sin helhet här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

UNICEF kräver lagliga vägar för barn på flykt

Antalet barn i världen som flyr ensamma har femfaldigats sedan 2010. Det visar en ny rapport från UNICEF som släpps idag. Majoriteten av dem söker sig till Europa. Barnen tvingas använda livsfarliga rutter och utsätts för våld, övergrepp och utnyttjande. Nu kräver UNICEF fler lagliga vägar för barn på flykt.

Antalet barn i världen som flyr ensamma har ökat med 500 procent sedan 2010. Foto: © UNICEF/Georgiev

Rapporten A child is a child visar de risker som barn utsätts för när de är på flykt. Situationen är särskilt allvarlig i Italien där 92 procent av barnen som anländer till landet är ensamkommande. Den centraleuropeiska rutten anses som en av världens farligaste. Under 2016 omkom 4 579 personer när de försökte korsa Medelhavet till Italien. 700 var barn. Majoriteten av barnens berättelser pekar på att de varit utsatta för människohandel eller utnyttjande på annat sätt. Det kan vara så många som 91 procent.

Orsakerna till att barn flyr ensamma är olika. Många flyr från våld, konflikter, förföljelse, fattigdom eller klimatförändringar. Andra har mer specifika anledningar som att förenas med sina familjer. Oavsett anledning finns det få lagliga vägar för barn att förflytta sig. Familjeåterföreningsregler är mycket restriktiva, humanitära visum existerar inte praktiken och andelen avtalade kvotflyktingar täcker endast 14 procent av behovet enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

I brist på lagliga vägar tvingas barnen att använda livsfarliga rutter och hamnar ofta i händer på smugglare och människohandlare. Våld, övergrepp och utnyttjande är vardag för många barn.

Alla barn har rätt att vara med sin familj

Trots alla faror stoppar det inte barnen från att fly utan trycker istället ner dem under ytan och i osäkerhet och fara. För att minska riskerna för barnen som flyr behövs det fler lagliga vägar att söka skydd, till exempel familjeåterförening. I Sverige har dock rättigheterna för flyktingar och asylsökande inskränkts i både lag och praktisk tillämpning. Regeringen har kraftigt begränsat möjligheten för familjer att återförenas här. Det betyder att den säkraste flyktvägen till Sverige för barn numera i praktiken är stängd.

Alla barn, oavsett rättslig status, har rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande. Alla barn har också rätt att vara med sin familj. Foto: © UNICEF/Georgiev

Alla barn, oavsett rättslig status, har rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande. Barn har även grundläggande rätt till utbildning och hälso- och sjukvård. Och rätt att vara med sin familj.

Nu kräver UNICEF fler lagliga vägar för barn på flykt för att hindra att barn utnyttjas och riskerar livet på flyktvägen. Familjer ska inte behöva splittras och de sociala skyddssystemen för barn måste stärkas. Sverige måste ta ett ansvar för sin nationella flyktingpolitik och vara en stark röst inom EU för de här frågorna.

Var med oss i kampen. Ge en gåva till vårt arbete för barn på flykt.

Skolan viktig för Ayats framtid

Femtonåriga Ayat och hennes familj tvingades lämna sitt hem i Qamishly, Syrien för tre år sedan. Idag lever de i ett flyktingläger i Irak, tillsammans med cirka 250 andra familjer från Syrien. Tack vare UNICEF och partners har Ayat en skola att gå till om dagarna.

Femtonåriga Ayat och hennes mamma innan avfärd till skolan.
Foto: ©UNICEF/Anmar

Tack vare UNICEF har Ayat och hennes jämnåriga vänner från Syrien en skola att gå till på dagarna. Mellan lektionerna spelar hon basket och umgås med sina klasskompisar. Utbildning är en väg ut ur fattigdom. Därför arbetar vi ständigt för att barn som Ayat ska få en skola att gå till. Skolgång påverkar inte bara det enskilda barnets framtid, utan även ett helt lands. Att se till att fler barn får gå i skolan är en lönsam investering för hela samhället.

Cirka 58 miljoner barn i världen kan inte gå i skolan. Drygt hälften av dessa barn är flickor. Den främsta orsaken till att de inte får gå i skolan är fattigdom, då skolavgiften i många fall slukar upp till en tredjedel av en familjs inkomst.

Ayat och hennes kompisar spelar gärna basket på rasten.
Foto: ©UNICEF/Anmar

Ayat tillsammans med sin kompis. På ryggen har de sina UNICEF-ryggsäckar.
Foto: ©UNICEF/Anmar

Vad gör UNICEF?

Påverkar beslutsfattare och för kontinuerlig dialog med länders makthavare för att alla barns rätt till utbildning.
Vi utbildar lärare, bygger skolor och distribuerar läromedel.
Vi stödjer mobila skolor för att nå avlägsna områden.
Vi arbetar för att lyfta flickors utsatta situation, då deras skolgång i många fall inte är lika prioriterad som pojkars.
Vi erbjuder gratis skolmåltider, ger särskilda stipendier till flickor och ser till att det finns toaletter att gå på.Läs mer om vårt utbildningsarbete här.

Var med oss i kampen för att fler barn som Ayat ska få gå i skolan. För 174 kronor kan vi leverera skolböcker och pennor till femtio barn. Köp skolmaterial i vår gåvoshop.

Pernilla och Bianca träffar barn på flykt

Kriget i Syrien har pågått i över sex år och tvingat miljontals människor att fly från sina hem. 1,5 miljoner människor har flytt till grannlandet Libanon. Inför Världens kväll – för alla barn träffade artisten Pernilla Wahlgren och hennes dotter Bianca Wahlgren Ingrosso tioåriga Asmaa som tvingats fly.

En fjärdedel av befolkningen i Libanon är nu människor på flykt. Hela landet har påverkats mycket av den snabba befolkningsökningen. Inget annat land i världen hjälper så hög andel människor som befinner sig på flykt.

Situationen är därför mycket komplex och många möter stora utmaningar. Till exempel finns det alltid ökad risk för sjukdomar när många människor tvingas leva tätt tillsammans i läger under dåliga sanitära förhållanden.

Asmaa saknar sin bästa vän

Pernilla och Bianca träffar Asmaa som är tio år och tvingades fly från sitt hem i staden Rakka i Syrien för nio månader sedan. Nu bor hon med sina föräldrar och syskon i ett tält i ett flyktingläger i Housh el Refka som ligger nära den syriska gränsen.

I två års tid var barnen instängda i sitt hus i Rakka. Efter den svåra perioden stod familjen inte längre ut med oron och osäkerheten, och bestämde sig för att fly. Asmaas morbror och andra släktingar och grannar har dött i kriget. När Asmaa var i skolan attackerades området med flygplan. Alla blev jätterädda och sprang ut.

Asmaa saknar sitt hem och sin bästa vän Bara’a som är kvar i hemstaden.

I februari i år besökte Pernilla och Bianca ett flyktingläger i Libanon. Se hela resan i TV4, måndag 1 maj. Foto: © UNICEF

Vad gör UNICEF?

UNICEF utför stora insatser tillsammans med regeringen och partners i Libanon inom både vatten och sanitet, hälsa och näring, skydd av barn samt utbildning. Alla barn i landet erbjuds gratis skolgång med stöd från UNICEF.

Asmaa går i skolan i Beit Chama och tycker mycket om att vara där. Skolan är en positiv miljö för barnen och en säker plats där de kan få vara barn. Målet är att alla barn ska gå i grundskolan och därför stödjer vi också projekt som ger barn skolskjuts när de bor långt ifrån.

Två tredjedelar av allt vatten i Libanon är förorenat därför utför UNICEF katastrofinsatser för att nå ut med rent vatten och sanitet till barn och familjer på flykt runtom i landet. Det handlar om allt från att köra ut vatten med lastbilar och bygga latriner till avfallshantering och utbildning om vikten av hygien.

I katastrofer och konflikter är det alltid barnen som drabbas värst. Bli Världsförälder idag. Då är du med och kämpar för barn som Asmaa varje dag, året runt. Varje minut räknas.

28 miljoner barn på flykt

Just nu, den här minuten, befinner sig 28 miljoner barn på flykt. De har tvingats lämna sina hem och många barn har också tvingats lämna sina familjer. Barnen förlorar mycket av den trygghet de tidigare haft. Seif-ed-Dien är fem år och befinner sig mitt i kriget i Syrien. Hans skola är hans trygghet i vardagen.

Kriget i Syrien har pågått i sex år och hälften av landets invånare har tvingats fly från sina hem. 1,7 miljoner barn kan för närvarande inte gå i skolan och förra året blev flera skolor attackerade och 69 barn dog i attackerna.

Skolan är oerhört viktig för barn som lever i krig. När barnens liv vänds upp och ned och tryggheten försvinner är det viktigt att få en känsla av vardag igen. I skolan kan barnen fortsätta lära, leka och ha roligt med sina klasskompisar samtidigt som de kan bearbeta de traumatiska händelserna de varit med om. Femåriga Seif-ed-Dien går i en tillfälligt uppsatt skola på landsbygden i södra Syrien. Trots kriget gör lärarna och barnen allt de kan för att fortsätta utbildningen.

Seif-ed-Dien går i skolan trots kriget i Syrien. Foto: © UNICEF

Varje minut räknas

Varje minut kämpar vi för att barn på flykt ska få gå tillbaka till skolan. Förra året levererade vi skolväskor, böcker och annat skolmaterial till 3,2 miljoner barn i Syrien. I flyktingläger sätts tillfälliga skolor i tält upp. De här skolorna fungerar också som trygga platser där barnen kan leka, utöva sport och känna sig säkra.

Var med och ge fler barn den barndom och trygghet de har rätt till. Det tar bara en minut. Swisha 902 00 17 eller ge en gåva här.

Varje minut räknas

Just nu, den här minuten, är 28 miljoner barn på flykt och 535 miljoner barn lever i ett katastrofdrabbat land. Varje minut dör elva barn av orsaker som går att förhindra. Därför kämpar vi för barns överlevnad, varje minut.

Vi finns på plats i 190 länder och räddar barns liv. Vi stannar kvar i länder där krig bryter ut för att nå ut till de drabbade barnen och deras familjer. Vi sätter upp barnvänliga trygga platser för barn på flykt för att skydda dem mot våld och övergrepp.

I katastrofområden ser vi till att barnen prioriteras. De är mest sårbara och måste snabbt få sjukvård, tak över huvudet, mat, rent vatten, vaccin och möjlighet att fortsätta sin skolgång. Tack vare att vi är på plats i nästan alla världens länder kan vi ställa om arbetet direkt när en katastrof inträffar. I en katastrof är varje minut livsviktig för barnen.

De allra första åren i livet är helt avgörande för ett barns framtid. Från födsel och fram till tre års ålder pågår den viktigaste fasen i hjärnans utveckling. En bra start i livet lägger grunden för barnets framgångar i skolan och för livslång hälsa och välbefinnande. Ändå saknar alldeles för många barn i världen den här grundtryggheten.

På ett år dör 5,9 miljoner barn innan de hinner fylla fem år, det är elva barn varje minut. Vi kämpar för att stoppa den här tragedin. Det tar till exempel mindre än en minut att vaccinera ett barn mot livshotande sjukdomar. Vi kämpar varje minut för att göra världen lite bättre för alla barn. Varje minut räknas.

Varje minut dör elva barn av orsaker som går att förhindra. Var med oss i kampen för barnen. Foto: © UNICEF/Yassin

På bara en minut kan du börja rädda barns liv. Swisha 902 00 17 eller ge en gåva här.

Bli Världsförälder

Handla i gåvoshopen

Ge en katastrofgåva

Stöd oss

Vad vi gör

Engagera dig

Företag

Skolor

Världsföräldrar