Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020, och myndigheter och andra beslutsfattare förbereder sig nu med kunskapslyft och vägledning kring hur barnkonventionen ska tillämpas i den svenska kontexten. En stor fråga är hur den kommande migrations- och flyktingpolitiken förhåller sig till barnkonventionen. Vikten av en human, långsiktig och rättssäker migrationspolitik lyfts fram från politiskt håll, men tyvärr ser vi idag en oroväckande utveckling där barn på flykt och deras rättigheter inte prioriteras tillräckligt.

Tidigare i veckan röstade riksdagen igenom en förlängning av den tillfälliga utlänningslagen som ska gälla fram till juli 2021. Dessvärre har lagen förlängts utan att det varken har gjorts en ordentlig analys av vilka följder lagen kan få eller dess förenlighet med barnkonventionen.

Konsekvenserna av den tillfälliga lagen är tydliga, och det är barnen som har drabbats hårdast. Barn på flykt har fått sämre möjligheter att stanna i Sverige, och lagen har bidragit till utbredd psykisk ohälsa. Dessutom har den haft en negativ inverkan på integrationen.

Ändå förlängs lagen i ytterligare två år. Den har visserligen utökat rätten till familjeåterförening, dock med fortsatt hårda försörjningskrav och andra praktiska hinder som gör det svårt för familjer att leva tillsammans i praktiken. Tillfälliga uppehållstillstånd tillämpas fortfarande som huvudregel, vilket missgynnar barn på flykt och deras rätt till trygghet.

Men det som är mest oroväckande ur ett barnrättsperspektiv är de hårda åtstramningarna vad gäller barns rätt till skydd på grund av humanitära skäl. Tidigare har bland annat svårt sjuka barn och barn utan familj blivit beviljade uppehållstillstånd på grund av så kallade ”särskilt ömmande omständigheter”, men i den tillfälliga lagen har denna möjlighet kraftigt begränsats.

Regeringen har i dagarna även presenterat utredningsdirektiven för Sveriges framtida migrationspolitik (den lagstiftning som ska gälla efter 2021), och det är positivt att se att humanitet, rättssäkerhet och hållbarhet lyfts fram som ledord. Några av de frågor som ska utredas är om vi ska bevilja permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd som huvud­regel och om vi ska införa en humanitär grund för uppehållstillstånd. Utredningen ska också se över ökade möjligheter att ta sig till Sverige via säkra och lagliga vägar.

Utifrån ett barnrättsperspektiv är permanenta uppehållstillstånd och en särskild humanitär skyddsgrund för barn nödvändiga. Barn är särskilt utsatta och deras rättigheter måste beaktas i enlighet med barn­konventionen.

UNICEF fortsätter att arbeta för barn på flykt och för att stärka deras rättigheter. Vi finns på plats både i ursprungsländer, flyktingläger, transit- och destinationsländer och hjälper bland annat barn med psykosocialt stöd, utbildning och familjeåterförening. Vi stöttar även ansvariga regeringar att bistå med rättssäkra asylprocesser och relevant stöd och skydd till både ensamkommande barn och barn i familj.  

FAKTA: BARN PÅ FLYKT

Barn är en av de grupper som drabbats allra hårdast av lagen och vi ser inte att det är moti­verat att förlänga den. Det finns starka anled­ningar att ifråga­sätta beslutet utifrån barn­konven­tionen och dess bestäm­melser.

Barn drabbas oproportionerligt hårt

Idag skickar vi in vårt remissvar till regeringens förslag på för­läng­ning av den till­fälliga utlännings­lagen. Vi tar avstånd från för­slaget att för­länga lagen. Det saknas en ordentlig utvär­dering och analys av lagens effekter, och den över­syn som skulle genom­föras vad gäller lagens inverkan på barns rättig­heter har inte genom­förts.

Barn har visat sig drabbats oproportioner­ligt hårt av den till­fälliga lagen. Vi anser att det inte finns skäl för att fort­sätta göra inskränk­ningar på barns rättig­heter, särskilt då situa­tionen ser annor­lunda ut i Sverige idag vad gäller antalet asyl­sökande som kommer hit.

Vad säger lagförslaget?

Lagen ska förlängas i ytter­ligare två år, och till­fälliga uppe­hålls­till­stånd är fort­satt huvud­regel. Vi beklagar att till­fälliga uppe­hålls­till­stånd fort­satt beviljas som utgångs­punkt. Det avrådde vi från redan i vårt tidigare remissvar till lagen om till­fälliga begräns­ningar av möjlig­heten att få uppe­hålls­till­stånd i Sverige.

FN:s barnrätts­kommitté har uttryck­ligen påtalat att stater ska sträva efter håll­bara och lång­siktiga lös­ningar för barn som är på flykt och söker en fristad. Att ha asyl­skäl men ändå inte ges en permanent fristad som barn är inte för­en­ligt med den rekommen­dationen.

Några få positiva ändringar, men det räcker inte

Vi välkomnar framför­allt för­slaget om att utöka rätten till familje­åter­förening. Det är något som vi sedan lagen infördes påtalat att det strider mot barn­konven­tionen och behöver åtgärdas.

Vi ser dock all­varligt på att rege­ringen inte före­slår att åter­införa bestäm­melsen om uppe­hålls­till­stånd för särskilt ömmande omständig­heter för barn. Det är visser­ligen en undan­tags­bestäm­melse, men den är av­görande för de svårt utsatta barn som den berör.

Vi ser positivt på för­slaget att stats­lösa barn i Sverige ges perma­nent uppe­hålls­till­stånd, men ser att det är fler grupper av barn som behöver en perma­nent fristad. Så kallade devitali­serade barn (barn med uppgiven­hets­syndrom) är en mycket utsatt grupp. Tidigare bevil­jades de skydd av humani­tära skäl men inte på samma sätt idag, trots att det visats sig vara det enda sättet att få barnen att till­friskna. Det är mycket all­varligt ur ett barn­rätts­pers­pektiv.

Vi efterfrågar en permanent human asylrättslagstiftning

Rent principi­ellt anser vi att rege­ringen bör driva fram en perma­nent human asyl­rätts­lag­stift­ning snarare än att stifta fler till­fälliga lagar.

Regeringen har till­satt en parla­men­tarisk kommitté som ska ge förslag på hur vår fram­tida migrations­politik ska utformas. Vi ser fram emot att följa det arbetet och hoppas att det blir ett genom­arbetat förslag, som föregås av en ordentlig utvär­dering och väl under­byggd analys utifrån ett barn­rätts­per­spektiv.

Regeringen behöver sär­skilt för­hålla sig till det faktum att barn­konven­tionen ska bli svensk lag nästa år med alla åtaganden som det innebär.

Läs hela vårt remissvar

Ramverket är en överenskommelse om hur vi internationellt kan samarbeta för en mer ordnad och säker migration enligt våra åtaganden i de globala målen. Under de senaste veckorna har ramverket ifrågasatts även i Sverige, av både samhällsdebattörer och politiker, men regeringen har stått fast vid att Sverige ska anta ramverket.

30 miljoner barn tvingas idag lämna sina hem och migrera på grund av våld eller konflikt. Cirka en miljon barn sitter frihetsberövade någonstans i världen på grund av sin migrationsstatus, och en tredjedel av alla offer för människohandel är barn.

Oavsett om barn flyr krig och katastrof eller söker bättre sociala och ekonomiska möjligheter är de särskilt utsatta för våld, sexuellt utnyttjande och socialt utanförskap.

Därför har UNICEF arbetat mycket intensivt med att påverka innehållet i migrationsramverket för att säkerställa att barns särskilda rättigheter lyfts fram. Målet har varit att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd, och att barnkonventionen ska följas.

Som ett resultat har det slutgiltiga ramverket betonat att barn i migration är särskilt utsatta och att deras rättigheter behöver tydliggöras och förstärkas. Bland annat har man kommit överens om följande:

• Barn ska oavsett rättslig status eller bakgrund omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
• Grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
• Rätten till familjeliv ska främjas.
• Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.

Ramverket är inte juridiskt bindande och innehåller inte heller några nya internationella åtaganden. Det är dock en viktig politisk signal och utgångspunkt för internationellt samarbete i globala migrationsfrågor.

Global migration är ett fenomen som alltid har funnits och det finns inget som tyder på att det kommer att minska. Det finns många positiva aspekter av migration samt en del utmaningar. Vad som saknats fram till idag är en global överenskommelse om hur migration ska regleras och bli mer säker och ordnad, både för individen och för staten.

Ramverket har därför lagt stort fokus på internationellt gränsöverskridande samarbete för att bekämpa den irreguljära migrationen, då det inte kan ordnas enbart på nationell nivå. Det är särskilt viktigt framför allt för barn, som utgör en så stor del av den globala migrationen, och oftast faller offer för illegala och osäkra migrationsvägar.

Vill du vara med och hjälpa barn som tvingats lämna sina hem? Köp ett barn på flykt-paket i vår gåvoshop. Du får ett fint gåvobevis att ge bort i julklapp:

Jag vill hjälpa barn på flykt

Inom FN pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram ett globalt ramverk för flyktingar (Global Compact on Refugees), och ett om migration (Global Compact on Migration). Arbetet är en uppföljning av den så kallade New York-deklarationen som antogs av alla FN:s medlemsstater i september 2016.

Syftet är att tillsammans enas om hur man ska arbeta med den globala flykting- och migrationsfrågan. Det finns också ett behov av att förstärka och påminna om de bindande regelverk som finns, samt reglera de områden där tydliga luckor finns. Ramverken är en del av de åtaganden som länderna har enligt de globala målen som trädde i kraft 2016.

Det är viktigt att de dokument som förhandlas fram globalt enas om långsiktiga hållbara lösningar för alla som befinner sig på flykt. Det blir särskilt synligt på EU-nivå där vi idag befinner oss i mycket svår situation och mer eller mindre dödläge i förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem. Det räddningsfartyg som nyligen inte fick lägga till i Italien och Malta, trots många nödställda människor ombord (många av dem barn), är ett levande exempel på hur det fungerar i praktiken.

I USA ser vi också allvarliga kränkningar av barns mänskliga rättigheter, där barn separeras från sina föräldrar vid gränsen. Gemensamma beslut och regler måste till för att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter och samverkan globalt för människor på flykt. Barn har rätt till trygghet och skydd i sitt hemland, på flykt och vid slutdestinationen.

Viktig politisk signal

De nya ramverken är icke-bindande men anses som en mycket viktig politisk signal, och utgångspunkt för utvecklandet av nationell och regional migration- och flyktingpolitik. Båda ramverken förväntas antas under hösten 2018.

UNICEF har aktivt arbetat med att påverka innehållet i båda dokumenten. Som vid alla förhandlingar mellan stater är det mycket givande och tagande och diplomatiska kompromisser. UNICEF är dock en tydlig röst för barnen där vi har ställningstaganden och principer att presentera till länderna som vi anser inte är förhandlingsbara.

Målet är att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd. Barnkonventionen ska respekteras och efterlevas. Eftersom flykten ofta är långdragen och kan pågå under hela barndomen är det viktigt att barns rättigheter finns närvarande och efterlevs oberoende av om barnet befinner sig i hemlandet, längs flyktvägen eller i sitt destinationsland. Det gäller både ensamkommande barn och barn i familj.

I de nya ramverken vill UNICEF särskilt lyfta fram:

• Barn har oavsett rättslig status eller bakgrund rätt till skydd och bör direkt vid ankomst omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
• Principen om barnets bästa ska vara vägledande och ligga till grund för alla beslut som fattas kring barn.
• Tillgång till grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
• Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.
• Samverkan mellan länderna bör även omfatta kontinuitet i barnets skolgång och sjukvård, samt system för familjeefterforskning och familjeåterförening.
• Beslut om att barn ska återvända till sitt hemland måste grundas i en barnkonsekvensanalys och ska ske på ett barnanpassat sätt.
• Inga barn ska tas i förvar eller på annat sätt frihetsberövas med anledning av sin migrationsstatus. Alternativ till förvar ska erbjudas och familjer ska hållas samman.

Då barn utgör mer än hälften av de människor som är på flykt anser UNICEF att det är särskilt viktigt att de globala ramverken speglar det och har tydliga skrivningar och åtaganden för barns rättigheter, och vi kommer fortsätta att arbeta för detta.

Läs mer i UNICEFs rapport ”Beyond boarders”.

Under de senaste fem åren har 15 nya konflikter brutit ut, eller blossat upp på nytt, i världen. Antalet utdragna konflikter (som pågått i över fem år) ökar också.

Att stanna på en plats där du eller din familj riskerar att dödas, våldtas eller rekryteras för att strida är nog otänkbart för de flesta. I konflikter och katastrofer blir det också ofta mycket svårt att försörja sig. Grödor och infra­struktur förstörs, och det blir svårt att sätta mat på bordet till sina barn eller ge dem rent vatten.

De flesta barn som nu är på flykt har flytt inom sitt eget land. Av dem som flyr från sitt land bosätter sig de flesta i ett grannland.

Exempel: Flyktingkrisen i Bangladesh

Våldet i Burma har vid flera tillfällen tvingat rohingyer att fly till Bangladesh. Sedan slutet av augusti förra året har över 655 000 människor flytt och sammanlagt är nu 1,2 miljoner rohingyer i behov av hjälp i Cox’s Bazar. Över 700 000 av dem är barn.

UNICEF har hela tiden funnits på plats för att hjälpa barnen och deras familjer. Barnen i Cox’s Bazar är extremt utsatta. Många har liksom Mohmmad genomgått svåra trauman och lever nu mycket trångt i flyktinglägren. Risken för sjukdomar är stor, liksom behoven av rent vatten, mat och bra sanitet.

Vad gör UNICEF för barn på flykt?

När barn tvingas fly får de många av sina rättigheter kränkta. UNICEF gör stora insatser i krigs­härjade områden, i flykting­läger och på flykt­vägen för de här barnen. Vi är ofta samordnare för katastrof­insatserna inom vatten och sanitet, näring och skydd mot våld och över­grepp. Några exempel på vad vi gör:

• För att minska sprid­ningen av vatten­burna sjuk­domar, som är särskilt farliga för små barn, är det livsviktigt att skilja på de ställen där människorna hämtar dricksvatten, går på toaletten, tvättar sig och lagar mat.
• UNICEF sätter upp närings­center för att under­söka  och behandla barn mot undernäring. Vi levererar närings­produkter som nöt­kräm, mjölk, gröt och kex.
• Vi ser också till att vacci­nera barn, för att förebygga sjuk­domar som diarré och mäss­ling.

• För att skydda barn mot våld och övergrepp sätter vi upp barnvänliga trygga platser där barnen kan få vård, utbildning och psykosocialt stöd. Vi tar också hand om ensamma barn som kommit ifrån sina familjer och hjälper dem att hitta varandra igen.
• Vi sätter upp tillfälliga skolor i tält, utbildar lärare och levererar skol­material och material till fritidsaktiviteter och lek.

Här kan du läsa mer om barn på flykt och hur UNICEF arbetar:

Fakta: barn på flykt

I Syrien har den brutala konflikten tvingat halva befolkningen (11 miljoner) på flykt, varav majoriteten, som Mousas familj, har flytt inom landet. UNICEF finns där och kämpar varje dag för att se till att barnen får vad de behöver och har rätt till.

På bilden har Mousa precis fått nya varma kläder i en leverans från UNICEF. Han blev väldigt glad när han upptäckte att kläderna matchade hans blå glasögon.

Situationen för barnen som drabbas av konflikten är ofattbar. Under de senaste sju åren har mer än åtta miljoner barn tvingats utstå fruktansvärt våld, förlorat familjemedlemmar och sina hem och skolor. En misstänkt kemvapenattack i Douma, i östra Ghouta för en dryg vecka sedan, är den senaste i raden av dödliga attacker mot barn i Syrien.

Trots allt det fruktansvärda de har fått utstå är det fantastiskt att se hur levnadsglada barn som Mousa är. De är barn, precis som på vilken annan plats i världen som helst. För deras skull får vi aldrig sluta kämpa för att konflikten i Syrien ska ta slut.

Här kan du läsa mer om barnens situation i Syrien och vad UNICEF gör:

Rapporten Protected on Paper? An analysis of Nordic country responses to asylum-seeking children undersöker hur asylsökande barns rättigheter efterlevs i Danmark, Finland, Island Norge och Sverige. Det handlar till exempel om barns rättigheter under asylprövningen, samt rätten till utbildning, hälsa och socialt skydd. Rapporten lyfter fram de brister som finns, men även goda exempel som kan tjäna som vägledning. Den innehåller även rekommendationer för hur mottagandet kan förbättras.

– Den stora utmaningen för Sverige är att se till att asylsökande barn inte behandlas sämre, utan får sina rättigheter tillgodosedda på samma sätt som andra barn i landet, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF.

– När det gäller barns grundläggande skydd får man aldrig kompromissa.

Ett tydligt exempel på när barns rättigheter får stå tillbaka kan ses i ärenden som rör barn som omhändertas när föräldrarna brister i omsorgen. Trots att ett barn kan vara omhändertaget enligt LVU, kan ett beslut om utvisning ändå tas. Det innebär att barnet utvisas tillsammans med samma föräldrar som bedömts som olämpliga.

Rapporten lyfter även fram de brister som finns i asylprocessen när det gäller att höra barn. Barn som kommer med sin familj till Sverige får mycket sällan möjlighet att själva komma till tals och berätta sin historia. Detta trots att barn kan ha egna asylskäl som till exempel risken för barnäktenskap, könsstympning eller rekrytering till väpnade konflikter.

I rapporten framkommer att Sverige i vissa fall använder sig av möjligheten att sätta barn i förvar, trots att FN:s barnrättskommitté fastslagit att detta aldrig får ske enbart på grund av att barnen och deras föräldrar är asylsökande. Metoden för åldersbedömningar i Sverige får också kritik. Enligt rapporten innebär den svenska metoden att för stor vikt läggs vid den medicinska bedömningen, istället för att utgå från ett helhetsperspektiv där både fysiska och psykiska faktorer vägs in.

Rapporten framhåller Sverige som ett föredöme när det gäller utbildning eftersom alla barn i asylprocessen har rätt till skolgång. Sverige får också beröm inom området hälso- och sjukvård, där alla barn har rätt till samma vård. Däremot får Sverige kritik för att asylsökande barn inte får psykiatrisk vård på lika villkor. Det är särskilt allvarligt med tanke på den höga nivån av psykisk ohälsa bland asylsökande ungdomar och antalet självmordsförsök och fullbordade självmord.

– Rapporten visar att trots att Sverige anses världsledande inom barnrättsområdet finns det stora brister när det gäller asylsökande barn och deras rättigheter. Det kan se bra ut på pappret, medan det i verkligheten finns stora svagheter, säger Christina Heilborn.

Ett exempel på ett bra asylmottagande som lyfts fram i rapporten är Islands så kallade barnahusmodell, där både registrering och själva asylintervjun sker på ett barnahus där alla aktörer är samlade runt barnet i en barnvänlig miljö. På så vis får barnet möjlighet att verkligen komma till tals, samtidigt som samordning och ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna säkerställs.

UNICEFs rekommendationer till Sverige i rapporten är:

• Barnkonventionen ska vara överordnad migrationsrätten – barnets bästa ska alltid vara vägledande i beslut som rör barn.
• Metoderna för åldersbedömning ska vara rättssäkra och holistiska.
• Barns rätt att komma till tals i asylprocessen måste säkerställas.
• De svenska bestämmelserna för frihetsberövande av barn måste ses över. Inga barn ska sättas i förvar enbart för att de är asylsökande.

Läs hela rapporten här.

UNICEF finns på plats i bland annat Syrien, Libanon, Irak och Palestina. Vi har redan sett till att över 630 000 barn fått bland annat filtar och vinterkläder till hjälp mot kylan. Men 870 000 barn saknar fortfarande det stöd de behöver för att klara sig över vintern.

Genom att köpa vinterkläder i gåvoshopen kan du ge värme i julklapp till barn på flykt:

När du handlar i gåvoshopen får du fina digitala gåvobevis direkt till din e-post. Mejla dem vidare eller skriv ut och lägg under granen.

I september i år anlände mer än 5 700 människor till Grekland, jämfört med drygt 3 000 under samma period förra året. Flyktinglägren är överfulla och levnadsvillkoren för människorna där har försämrats.

Idag finns omkring 3 000 ensamkommande barn på flykt i Grekland. Men bara en tredjedel av dem har fått det skydd och stöd som de behöver. Vid vissa mottagningscenter på öarna lever idag mer än dubbelt så många barn som centren egentligen har plats för – vilket hotar barnens säkerhet och välmående.

Idag väntar cirka 1 800 ensamkommande barn på att få plats i ett säkert boende. De lever vid mottagningscenter, strandade på öarna eller har helt enkelt blivit frihetsberövade. Vissa lever till och med på gatan. Den kommande vintern gör situationen än mer farlig för barnen.

Ibland tar det uppemot fem månader innan barnen förflyttas till fastlandet, något som tär psykiskt och känslomässigt på barnen.

– Barnen har rätt till skydd och omvårdnad, och det finns lösningar för att ge dem det, säger Laurent Chapuis, samordnare för UNICEFs insatser för barn på flykt i Grekland. De ensamma barnen borde förflyttas till fastlandet så snabbt som möjligt, de existerande lägren borde få mer resurser och fler borde få komma till fosterfamiljer. Allt detta är möjligt.

UNICEF uppmanar nu till reformer för att stärka omhändertagandet av barnen. För de barn som har familjer i andra delar av Europa uppmanar vi andra europeiska länder att trappa upp familjeåterföreningen.

Mer måste göras för att hjälpa barnen. Sammanlagt finns omkring 19 000 barn på flykt i Grekland idag, varav cirka 15 procent är ensamkommande.

Var med och kämpa för barn på flykt. Ge en gåva idag:

Med anledning av händelsen går vi ut med ett gemensamt uttalande tillsammans med fem andra organisationer där vi tar starkt avstånd från ingripandet.

”Undertecknade vill protestera mot polisens agerande i Skåne då fem barnfamiljer greps vid ett sommarläger anordnat av kyrkan.

Det är oacceptabelt att barn drabbas av hårdare tag mot papperslösa.

Barn är inte ansvariga varken för migrationspolitiken eller för föräldrarnas situation.

Barn utan uppehållstillstånd lever i extrem utsatthet. Förutom den ekonomiska och sociala utsattheten lever de i en ständig rädsla för vad som ska hända dem och deras föräldrar. Det är vårt gemensamma ansvar att de inte skadas för livet. De verksamheter som kyrkan och frivilligorganisationer ordnar är tillsammans med skolan livsviktiga för att ge barnen normalitet och sammanhang.

En sådan händelse som den i Skåne drabbar inte bara de inblandade familjerna, utan också alla andra som avskräcks från att gå till platser där barnen hittills varit fredade.

Det finns ingen lag om frizoner i Sverige. Men alla aktörer, inklusive polisen, har en skyldighet att alltid handla med ett barnperspektiv, i enlighet med barnkonventionen.

Ingen lag förbjuder polisen att agera hänsynsfullt och varsamt när barn är inblandade.”

Henrik Alberius OP, Ordförande Caritas Sverige; Anna Lindenfors, generalsekreterare, samt Madelaine Seidlitz, ansvarig flykting-och migration, Amnesty International, svenska sektionen; Veronique Lönnerblad, Generalsekreterare UNICEF Sverige; Lasse Svensson, Kyrkoledare, Equmeniakyrkan; Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner och Sanna Vestin, ordförande Flyktinggruppernas Riksråd, FARR.

Vill du få mer information om UNICEFs arbete för barnen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Våldet i Libyen har tvingat familjer att fly från deras hem. Över 80 000 barn är på flykt internt i landet och är extra utsatta för missbruk och utnyttjande.

Vi kämpar dag och natt för att hjälpa barnen och har bland annat satt upp trygga barnvänliga platser där barn kan leka, få utbildning och psykosocialt stöd. Sedan konflikten startade har vi utökat biståndet för att hjälpa ännu fler. Förra året kunde vi vaccinera 1,3 miljoner barn mot polio.

De kommande månaderna planerar vi att stärka stödet ytterligare för att nå 1,5 miljoner pojkar och flickor i landet. Vi kräver att barnens rättigheter prioriteras och att våldet upphör nu.

Var med oss i kampen och rädda barns liv. Ge en katastrofgåva idag. 

Arbetet med att ta fram ett gemensamt asylsystem går framåt om än i långsam takt. Utmaningarna är stora eftersom medlemsstaterna inte är överens om hur politiken ska utformas. Det man vill enas kring är gemensamma regler inom EU. Ett så kallat harmoniserat system är bra men risken är att de minimikrav som förhandlas fram blir utgångspunkten och lämnar inget utrymme till de länder som vill ha en mer generös flyktingpolitik.

De permanenta uppehållstillstånden som Sverige haft som huvudregel är en utav frågorna som ligger i allvarlig riskzon eftersom många andra länder i Europa inte ser detta som ett hållbart alternativ. Vi som arbetar för barns rättigheter vet att permanenta uppehållstillstånd är en viktig förutsättning för hållbara och långsiktiga lösningar för barn på flykt. Att få en permanent fristad skapar bättre förutsättningar till trygghet, stabilitet och god psykisk hälsa med mindre oro och stress. Det har också visats sig vara en stark bidragande faktor till integration och god utveckling för barn. Rätten till familjeåterförening är en annan fråga som är fundamental för barns grundläggande rättigheter samt en rättssäker asylprocess där barn tillåts komma till tals och deras asylskäl prövas och får skydd.

Alla barn ska ges ett heltäckande skydd

Majoriteten av förslagen till det gemensamma asylsystemet förhandlas fortfarande och det väntas ta lång tid innan de slutliga avgörande besluten fattas. Ett positivt resultat i förhandlingar kring barns rättigheter är den gemensamma policy som antogs i april i år med syftet att stärka skyddet för alla barn som befinner sig på flykt. Det som utmärker policyn är att alla barn oavsett rättslig status och anledning till att vara på flykt ska ges ett heltäckande skydd. UNICEF har tillsammans med många andra barnrättsorganisationer jobbat aktivt med att policyn skulle komma till stånd men också att den ska bli förankrad och tillämpad i praktiken.

Ett viktigt steg vidare i arbetet är de så kallade rådslutsatser som EU:s migrationsministrar antog i förra veckan som uteslutande fokuserar på hur EU:s medlemsstater ska skydda barn på flykt och uppfylla deras grundläggande rättigheter. Rådslutsatserna tydliggör bland annat att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn inklusive vidarebosättning, integration och återvändande. Barn måste ges ett heltäckande skydd mot våld, övergrepp och människohandel. Alla medlemsstater ska också särskilt se till barnets bästa i de pågående förhandlingarna av det gemensamma asylsystemet, både för barn i familj och ensamkommande barn. Även om rådslutsatserna inte är rättsligt bindande är de vägledande och fastställer den politiska agendan och pekar ut riktningen för EU:s arbete.

UNICEF vill nu se att policyn och rådslutsatserna omsätts i praktiken. För Sveriges del innebär det att vi står fast vid att inte sätta asylsökande barn i förvar förutom i extrema undantagsfall som sista möjliga utväg, samt ser över bestämmelserna kring rätten till familjeåterförening respekteras och hur fler lagliga vägar kan skapas för barn som är på flykt. Vi vill också se att en mer effektiv och rättssäker asylprövning där ansökningar från barn prioriteras och barns asylskäl blir mer synliggjorda. Detta är inte bara vår skyldighet enligt barnkonventionen utan numera också beslutat vara utgångspunkten för EU:s gemensamma asylsystem.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

En av konsekvenserna med socialtjänstens uppgiftsskyldighet är att redan utsatta barn i Sverige fråntas rätten till stöd och skydd om de har problem hemma. Till exempel om det förekommer våld, övergrepp eller missbruk i en familj. Socialtjänsten är enligt lag skyldig att erbjuda alla barn i Sverige skydd eller stöd, men på grund av hotet om att familjens uppgifter kan avslöjas blir en kontakt med myndigheten i praktiken omöjlig. Risken är dessutom att skolor och förskolor i förlängningen förlorar tilltron till socialtjänsten och därför drar sig för att anmäla oro för utsatta barn, medvetna om vad följderna kan bli.

Barnen blir de största förlorarna 

Under de år jag arbetat som socialsekreterare har jag träffat barnfamiljer, vars livssituationer varit svåra och påfrestande på olika sätt, men där myndigheternas stöd ändå kunnat fungera som en positiv kraft och påverkat barnets situation i positiv riktning. När enskilda socialsekreterare istället tvingas frångå sitt uppdrag och dessutom ställs inför ett omöjligt yrkesetiskt dilemma till förmån för andra intressen urholkas successivt tilltron till en av välfärdssamhällets allra viktigaste funktioner. Och barnen blir de största förlorarna.

Alla barn som befinner sig i Sverige ska ha tillgång till sina rättigheter enligt barnkonventionen. Vi kan inte göra skillnad på barn och barn. Speciellt inte i ett land som har höga ambitioner att vara det bästa landet för barn att växa upp i. Barnkonventionen och socialtjänstens uppdrag som samhällets yttersta skyddsnät måste tas på allvar och får inte åsidosättas till förmån för andra intressen.

Läs brevet i sin helhet här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Rapporten A child is a child visar de risker som barn utsätts för när de är på flykt. Situationen är särskilt allvarlig i Italien där 92 procent av barnen som anländer till landet är ensamkommande. Den centraleuropeiska rutten anses som en av världens farligaste. Under 2016 omkom 4 579 personer när de försökte korsa Medelhavet till Italien. 700 var barn. Majoriteten av barnens berättelser pekar på att de varit utsatta för människohandel eller utnyttjande på annat sätt. Det kan vara så många som 91 procent.

Orsakerna till att barn flyr ensamma är olika. Många flyr från våld, konflikter, förföljelse, fattigdom eller klimatförändringar. Andra har mer specifika anledningar som att förenas med sina familjer. Oavsett anledning finns det få lagliga vägar för barn att förflytta sig. Familjeåterföreningsregler är mycket restriktiva, humanitära visum existerar inte praktiken och andelen avtalade kvotflyktingar täcker endast 14 procent av behovet enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

I brist på lagliga vägar tvingas barnen att använda livsfarliga rutter och hamnar ofta i händer på smugglare och människohandlare. Våld, övergrepp och utnyttjande är vardag för många barn.

Alla barn har rätt att vara med sin familj

Trots alla faror stoppar det inte barnen från att fly utan trycker istället ner dem under ytan och i osäkerhet och fara. För att minska riskerna för barnen som flyr behövs det fler lagliga vägar att söka skydd, till exempel familjeåterförening. I Sverige har dock rättigheterna för flyktingar och asylsökande inskränkts i både lag och praktisk tillämpning. Regeringen har kraftigt begränsat möjligheten för familjer att återförenas här. Det betyder att den säkraste flyktvägen till Sverige för barn numera i praktiken är stängd.

Alla barn, oavsett rättslig status, har rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande. Barn har även grundläggande rätt till utbildning och hälso- och sjukvård. Och rätt att vara med sin familj.

Nu kräver UNICEF fler lagliga vägar för barn på flykt för att hindra att barn utnyttjas och riskerar livet på flyktvägen. Familjer ska inte behöva splittras och de sociala skyddssystemen för barn måste stärkas. Sverige måste ta ett ansvar för sin nationella flyktingpolitik och vara en stark röst inom EU för de här frågorna.

Var med oss i kampen. Ge en gåva till vårt arbete för barn på flykt.