Hänsyn till barnkonventionen saknas i förslaget om ny migrationslag
I juni 2019 tillsatte regeringen en kommitté för att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ersätter den tillfälliga lagen. Den nya lagen ska börja gälla den 21 juli 2021. Det är med oro UNICEF Sverige lämnar in remissvar till regeringen idag, då förslagen tar för lite hänsyn till barns rättigheter och skyddsbehov.
Redan innan förslagen presenterades var vi oroliga över att det skulle bli en strängare lag utifrån de diskussioner som har förts och olika politiska ställningstaganden som har förekommit i media. Vi ser nu med stor oro på förslagen som varit ute på remiss, då majoriteten av förslagen är bestämmelser från den tillfälliga lagen, som nu föreslås bli permanenta.
Generellt saknar vi barnperspektiv och barnkonsekvensanalyser i alla förslag som direkt eller indirekt berör barn. Vi saknar också en genomgång av förslagens förenlighet med barnkonventionen och förklaringar till varför kommittén valt att gå vidare med förslag som får negativa konsekvenser för barn. Förslagen innebär dessutom onödigt stränga inskränkningar i barns rättigheter.

Förslaget till Sveriges nya migrationspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen.
I remissvaret lyfter vi bland annat följande rekommendationer till regeringen:
- Återinför permanent uppehållstillstånd för barn. Kommittén föreslår att enbart barn som är kvotflyktingar ska ha rätt till permanent uppehållstillstånd vid första ansökningstillfället. Inga andra undantag föreslås. Även om barnkonventionen inte innehåller någon specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, rekommenderas långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Som minimikrav måste det finnas undantag för barn att få permanent uppehållstillstånd efter en prövning av barnets bästa och omständigheterna i det enskilda fallet.
- Längden på de tillfälliga uppehållstillstånden. Kommittén föreslår att flyktingar ska få uppehållstillstånd i max tre år vid en första ansökan, medan alternativt skyddsbehövande ska få uppehållstillstånd i 13 månader. Kommittén motiverar det här bland annat med att förslagen ska följa genomsnittstiden i EU. Vi ställer oss frågande till förslaget eftersom genomsnittet i EU är fem år. De olika längderna riskerar också att diskriminera barn på grund av deras skyddsstatus. Vi rekommenderar fem år som minimilängd och att samma längd på uppehållstillstånd ska gälla för alla barn. Korta tider utgör också ett hinder i barns rätt till rehabilitering och återanpassning.
- Krav vid familjeåterförening. Vi är fortsatt kritiska till det stränga försörjningskravet, som gör att barn inte kan återförenas med sina föräldrar. Försörjningskravet innebär även i fortsättningen att en förälder måste ha tillräckligt stor inkomst och bostad för att barn ska få komma till Sverige, om ansökan om uppehållstillstånd inte görs inom tre månader. Vi vet att arbets-och bostadsmarknaden försvårar för föräldrar att uppnå försörjningskraven, att många föräldrar missar tremånadersfristen och att det finns en risk att barn tar sig till Sverige på egen hand – med risk för liv och hälsa.
- Återinför särskilt ömmande omständigheter som humanitär skyddsgrund för barn. Kommittén har föreslagit att barn ska kunna beviljas tillfälligt uppehållstillstånd vid synnerligen ömmande omständigheter, en formulering som fanns i lagen innan 2014. Vi är kritiska till förslaget eftersom begreppet synnerligen tolkas restriktivt och återhållsamt. 2014 infördes särskilt ömmande omständigheter, för att förtydliga och säkerställa att hänsyn tas till barnets bästa. Behovet av justeringen berodde på att det hade förekommit fall där barn med ömmande omständigheter i svåra situationer hade fallit utanför bestämmelsens tillämpningsområde och inte fått sin rätt till skydd och vård tillgodosedd. Vi anser därför att särskilt ömmande omständigheter återinförs. Det ligger också i linje med barnkonventionen och våra andra internationella åtaganden.
Här du läsa hela remissvaret.
Barnkonventionen får inte glömmas bort i den nya migrationslagen
Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Det ställer högre krav på lagstiftare och rättstillämpare att göra individuella bedömningar kring barnets rättigheter och att göra ordentliga barnkonsekvensanalyser av alla förslag som direkt eller indirekt berör barn. Det ställer också krav på att grundligt förklara vilka intressen som ges företräde framför barnets bästa.
Vi uppmanar regeringen att ta till sig våra synpunkter och förslag för att den nya lagen ska vara hållbar, rättssäker, human och förenlig med barnkonventionen. Asylsökande barns rättigheter får inte försummas och barnkonventionen får inte glömmas bort i framtagandet av en ny lag.
De inskränkningar som görs i barns rättigheter är varken rimliga, proportionerliga eller godtagbara, inte minst med tanke på hur flyktingsituationen ser ut idag och utifrån den prognos som kommittén själva har presenterat. Vi hoppas därför att regeringen gör ordentliga barnkonsekvensanalyser av alla förslag med utgångspunkt i barns rättigheter, innan de går vidare med det fortsatta arbetet.
Framtidens migrationspolitik – vilka rättigheter får barn på flykt?
Den tillfälliga utlänningslag som togs fram efter hösten 2015 går ut sommaren 2021. För att ersätta den tidigare lagen tillsattes en kommitté med uppdrag att ta fram en ny migrationspolitik. Nu har förslaget presenterats och det tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen, skriver Mohima Mumin, barnrättsjurist på UNICEF Sverige.
Migrationskommittén presenterade sitt förslag den 15 september. Redan innan förslagen lämnades över har vi följt debatten i media, med stor oro för att villkoren för asylsökande barn skulle komma att försämras. Det kan starkt ifrågasättas om förslagen tar hänsyn till barnkonventionen i tillräckligt stor utsträckning.

Förslaget till Sveriges nya migrationspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen.
Förslag från migrationskommittén som särskilt berör barn
- Tillfälliga uppehållstillstånd ska även i fortsättningen vara huvudregeln för barn som beviljas skydd. Flyktingar får uppehållstillstånd i tre år, som vid en ny ansökan kan förlängas med ytterligare två år. Alternativt skyddsbehövande får 13 månader, som vid en ny ansökan kan förlängas med ytterligare två år. Inga undantag ges.
- Försörjningskrav (det vill säga krav på att den förälder som fått uppehållstillstånd ska kunna försörja make/maka och barn som den vill återförenas med) ska inte gälla för barn som är bosatta i Sverige och vars föräldrar ansöker om uppehållstillstånd här. Detsamma gäller barn som är födda i Sverige och ansöker om uppehållstillstånd för att en förälder redan har beviljats detta, och föräldern bor tillsammans med det sökande barnet i Sverige.
- Undantag från försörjningskrav föreslås även för barn som antingen är kvar själva i ursprungslandet, eller tillsammans med en förälder, och som ansöker om att få komma till Sverige för att återförenas med den andra föräldern. Detta om ansökan görs inom tre månader från det att föräldern som bor i Sverige har fått beslut om uppehållstillstånd.
- Barn som har en förälder som har fått uppehållstillstånd, eller som har en förälder som är gift eller sambo med någon som har uppehållstillstånd, ska också beviljas detta. Undantag gäller för barn där minst en förälder är under 21 år. Sverige kan vägra att ge dessa barn uppehållstillstånd så länge som föräldern inte har fyllt 21 år.
- Uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl som synnerligen ömmande omständigheter* återinförs, och föreslås nu också gälla för barn, men med ett lägre krav än för vuxna. Det innebär att även om omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som krävs för att en vuxen person ska beviljas uppehållstillstånd, så ska ett barn beviljas det. Tillståndet ska vara begränsat till 13 månader och om ett nytt beviljas ska det vara i två år.
*Fakta
I den tidigare utlänningslagen kunde vuxna beviljas uppehållstillstånd vid synnerligen ömmande omständigheter och barn vid särskilt ömmande omständigheter. Dessa togs bort i samband med den tillfälliga lagen. Synnerligen ömmande omständigheter föreslås nu också gälla för barn, men med ett lägre krav än för vuxna.
För UNICEF är det mycket oroande att många av bestämmelserna i den tillfälliga lagen nu föreslås bli permanenta. Kontinuitet är viktigt för barns uppväxt och en osäker och utsatt situation, som tillfälliga uppehållstillstånd skapar, påverkar barns välmående negativt.
Kommittén konstaterar själva att de förslag som presenterats kommer att få negativa konsekvenser för barn. Därför är det förvånande och beklagligt att de i sitt arbete inte har tagit större hänsyn till barnets bästa och föreslagit undantag för att väga upp för detta.
Låt oss djupdyka i förslagen och konsekvenserna de får för barn:
Tillfälliga uppehållstillstånd – är det verkligen barnets bästa?
Kommittén föreslår att tillfälliga uppehållstillstånd även i fortsättningen ska vara huvudregeln för barn. Det innebär en otrygghet som påverkar barn och deras hälsa negativt. Det kan också påverka barnets möjligheter att utbilda sig och utvecklas.
Barnkonventionen rekommenderar hållbara och långsiktiga lösningar för barn, inte tillfälliga och oförutsägbara, något som ett tillfälligt uppehållstillstånd är. Vi ställer oss därför kritiska till att kommittén överhuvudtaget inte föreslår några undantag till barn som ger permanent uppehållstillstånd, inte ens för de mest utsatta eller sjuka.
Vi ser heller inte några godtagbara skäl till varför barnets skyddsstatus skulle motivera olika längd på uppehållstillståndet.

34 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen.
Synnerligen ömmande omständigheter är inte ett tillräckligt starkt skydd
Vi ser positivt på att kommittén föreslår att uppehållstillstånd på humanitära grunder, med synnerligen ömmande omständigheter, återinförs i den nya lagen. För barn innebär det att de får en möjlighet att beviljas tillfälligt uppehållstillstånd, även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna ska få tillstånd.
Dock är det oroväckande att även denna grupp av barn som huvudregel får ett tillfälligt uppehållstillstånd, något som ger barn ett betydligt sämre och svagare skydd än det som finns i tidigare utlänningslagen.
Eftersom barnkonventionen är lag bör skyddet för barn stärkas, inte försämras, vilket det här förslaget innebär.
Vi saknar undantag för barn som efter en individuell prövning kan få permanent uppehållstillstånd direkt, på grund av till exempel bestående hälsotillstånd eller andra särskilda skäl.
Rätt till familjeåterförening – inte för alla barn?
Vi ser positivt på att det inte finns något försörjningskrav för barn, när barnet bor i Sverige och ansöker om att föräldrar ska ansluta sig till barnet här. Detsamma gäller barn som föds i Sverige och bor tillsammans med en förälder. Däremot ser vi med djup oro på de andra förslagen som presenterats.
Det är inte försvarbart att kommittén föreslår att barn som har minst en förälder som är under 21 år inte har rätt till uppehållstillstånd förrän föräldern eller föräldrarna har fyllt 21 år. Alla barn omfattas av barnkonventionen och har rätt att förenas med sina föräldrar, oberoende av föräldrarnas ålder och deras försörjningsförmåga. Konsekvensen av det här förslaget blir att barn under lång tid kan tvingas vara ifrån en förälder.
Att kommittén gör skillnad på barn genom att anse att vissa barn har rätt att återförenas med sina föräldrar medan andra inte har det, baserat på en godtycklig åldersgräns, är inte acceptabelt.
Det är också olyckligt att försörjningskravet inte lättas upp för att underlätta för barn att kunna återförenas med sina föräldrar. Förslaget riskerar istället att i många fall bli ett hinder då det är orimligt och svårt att uppnå.
Om förslagen som presenterats går igenom ser vi ökad risk att barn diskrimineras och att det görs skillnad på barn. Det är inte förenligt med principen om icke-diskriminering i barnkonventionen.
Den fortsatta vägen framåt
Förslaget ligger nu hos regeringen och hur processen fortskrider är inte helt tydligt presenterat. Detta då det råder stor politisk oenighet både inom regeringen och bland övriga riksdagspartier. Oavsett fortsatt process vill vi trycka på vikten av barnkonsekvensanalyser kring hur barns rättigheter beaktas och bedöms i lagförslagen.
Ett minimum är att beakta följande krav:
- Permanent uppehållstillstånd till barn som bedöms ha skyddsskäl. Om tillfälliga uppehållstillstånd ändå ska vara huvudregeln ska de också vara längre än vad som föreslås idag.
- Rätt till familjeåterförening med mer rimliga och realistiska försörjningskrav.
- Hänsyn till barnets bästa och barnkonsekvensanalys med en individuell prövning i varje enskilt fall.
Barns rättigheter måste prioriteras efter branden i Moria
Över 400 ensamkommande barn som levde i flyktinglägret Moria på Lesbos har flyttats till grekiska fastlandet efter branden. Ett efterlängtat besked, men fortfarande saknar allt för många barn och familjer skydd.
De barn och familjer som drabbats av branden i flyktinglägret Moria är i akut behov av skydd och stöd. Barn sover utomhus på marken och har förlorat allt. Nu är det långsiktiga lösningar som behövs.

En kvinna bär en liten flicka bort från branden i flyktinglägret Moria. Tusentals barn och vuxna tvingades fly för sina liv när lägret brann ner för några dagar sedan.
Under flera år före branden har förhållandena i lägret varit en källa till oro. Lägret har varit hem till mer än fyra gånger så många människor som det från början var tänkt för, och det har varit ständiga utmaningar kring hygien och sanitet, brist på grundläggande tjänster och skydd för barn och kvinnor.
UNICEF anser att alla barn, inte bara de ensamkommande, nu ska flyttas till fastlandet där de kan få ordentligt boende och stöd. Tidiga indikationer från europeiska länder som sagt sig vara villiga att förflytta ensamma barn är extremt viktiga, och UNICEF uppmuntrar fler länder att agera.
Grekland kan inte fortsätta att bära det här ansvaret själva. UNICEF fortsätter arbetet för att stötta våra partners i Grekland och de insatser som görs av EU:s medlemsstater för att stärka rättigheterna för barn på flykt. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.
Tillsammans med partners på plats i Moria arbetar UNICEF för att se till att barnen och deras familjer får mat, vatten och tak över huvudet. Arbetet pågår bland annat med att återförena barn och familjer som separerades under branden, och för att erbjuda psykosocialt stöd till drabbade.
Direkt efter branden byggde UNICEF tillsammans med partners om ett familjecenter till en plats som ger tillfälligt skydd åt personer med kritiska behov. Mer än 200 utsatta kvinnor och barn får just nu tak över huvudet där.
Läget för barnen är akut. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag:
4 000 barn i behov av hjälp efter branden i Moria
Branden i Greklands största flyktingläger Moria har lämnat tusentals barn i behov av akut hjälp. UNICEF står redo att ge omedelbart skydd till barnen. Händelsen är en stark påminnelse om behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa.

En flicka står i rasmassorna i det nedbrunna lägret Moria.
Tusentals asylsökande på den grekiska ön Lesbos flydde för sina liv när en enorm brand spreds i det överfulla flyktinglägret Moria i natt. UNICEF finns på plats, redo att hjälpa de över 4 000 barn som är i behov av akut hjälp – särskilt de 407 ensamkommande barnen.
Vår högsta prioritet är att säkerställa omedelbart skydd för barnen, och se till att de får mat, vatten och tak över huvudet.
Eftersom covid-19 hade börjat spridas i lägret är det mer komplicerat men mycket viktigt att ge snabb och säker hjälp. Tillsammans med partners har vi byggt om ett familjecenter till en plats som tillfälligt ger skydd åt ensamkommande barn, gravida kvinnor och andra med kritiska behov – till dess att det finns andra alternativ. Mer än 150 ensamkommande barn skyddas just nu där.
Händelsen är en stark påminnelse om det akuta behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem inom EU – ett system som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.
Vill du hjälpa barn på flykt?
Coronaviruset kan få förödande konsekvenser för barn på flykt
Coronaviruset sprider sig snabbt över vår värld, och de miljontals barn som lever på flykt kommer inte att skonas. Sannolikt kommer viruset snart få fäste i flyktingläger, där många lever extremt trångt utan tillgång till rinnande vatten och sjukvård. UNICEF arbetar för att hindra spridning av viruset, men vi kan inte göra det ensamma.
Hela 31 miljoner barn befinner sig just nu på flykt. De flesta har inte möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten eller hålla fysiskt avstånd för att hindra smittspridning. De har inte heller lyxen att komma i kontakt med en läkare när de är sjuka. Alla dessa barn är redan idag i stort behov av hjälp, och om coronaviruset får fäste i de överfulla flyktinglägren kan konsekvenserna bli katastrofala.

Det är mycket brådskande att se till att barn på flykt får tillgång till vatten och tvål och ges möjlighet att hålla fysiskt avstånd till andra människor, för att hindra spridning av coronaviruset.
UNICEFs högsta chef Henrietta Fore uppmanar nu samtliga insatser att försöka nå barn och familjer som befinner sig på flykt med den hjälp de behöver. Vi måste säkerställa att de får tillgång till tester och sjukvård, och att de nås av information om hur spridning av viruset kan förebyggas. Det är mycket brådskande att se till att de får tillgång till vatten, tvål och säkerhet, och att de ges möjlighet att hålla fysiskt avstånd till andra människor.
Det är även väsentligt att ta fram en plan för hur vi på ett säkert sätt ska kunna hjälpa de barn som har blivit separerade från sina föräldrar eller vars föräldrar har dött. Rörelsebegränsning och stängning av gränser till följd av coronaviruset får inte hindra barns rätt att söka asyl och återförenas med sina familjemedlemmar. Inte heller ska det hindra hjälparbetare att nå fram med humanitär hjälp till de mest utsatta.
Vad gör UNICEF?
UNICEF arbetar tillsammans med partners för att hindra spridning av coronaviruset bland barn och familjer på flykt. Det gör vi bland annat genom att:
- Leverera hygienartiklar och säkra tillgången till rent vatten.
- Hindra smittan från att spridas i skyddsrum, läger och bostadsområden.
- Utveckla barnvänlig information om covid-19 och ta fram material med syfte att bekämpa stigma kopplat till viruset, samt att främja ett positivt föräldraskap.
Men vi kan inte göra det här arbetet ensamma. Vi befinner oss i en situation som vi aldrig har befunnit oss i tidigare. Nu, mer än någonsin, måste regeringar, företag och det internationella samfundet hjälpas åt och prioritera de mest utsatta.
Nio år av lidande för Syriens barn
Idag markerar årsdagen för nio år av konflikt i Syrien. Nio år av flykt, förödelse och krig. Det är en humanitär katastrof som har pågått alldeles för länge och situationen kan kännas hopplös. Men UNICEF ger aldrig upp. Vi kommer fortsätta att göra allt som står i vår makt för att hjälpa de syriska barnen.
Sedan december i fjol har över 900 000 människor tvingats på flykt, varav mer än hälften är barn. Många har flytt utan varken kläder, mat eller id-handlingar. Och för flera av dem, är det inte första gången som de lämnar allt de äger för att fly för sina liv.

Många syriska barn har aldrig upplevt någonting annat än krig.
Människor på flykt sover i kalla tältläger eller under bar himmel eftersom många flyktingläger i området är fulla och inte kan ta emot fler. Det är minusgrader på flera håll och barn har frusit ihjäl i kylan.

I al-Hol-lägret, nordöstra Syrien, bor 66 000 människor. 46 000 av dem är barn.
Vad gör UNICEF?
UNICEF finns på plats i Syrien och på flera andra platser i regionen. Vi hjälper barnen att hantera konflikten och gör vad vi kan för att de ska ha möjlighet till fortsatt skolgång.
Bara under januari månad har vi exempelvis:
• Levererat varma kläder och filtar till mer än 21 000 barn.
• Gett 280 000 människor tillgång till vatten, sanitet, utbildning och sjukvård.
• Sett till att 10 000 bebisar som ännu inte fyllt ett år fått vaccin mot farliga sjukdomar.
Oavsett vilken riktning konflikten tar härnäst, kommer UNICEF att fortsätta kämpa vid barnens sida. Var med och se till att fler av dem går en trygg framtid till mötes:
Bomberna i Syrien måste tystna
Över en halv miljon barn har tvingats fly det upptrappade våldet och kalla vädret i nordvästra Syrien. 77 barn har dött eller skadats sedan början av året. UNICEF arbetar dag som natt för att hjälpa de hårt drabbade familjerna.

Nour, elva år, väntar gråtandes i bilen medan hennes familj förbereder sig för att fly. ”Striderna har kommit till vår by. Mina yngre bröder och min mamma är väldigt rädda, så vi måste lämna. Några hus på vår gata har rasat och några av våra grannar har dött.”
Sedan december har den humanitära situationen försämrats drastiskt i nordvästra Syrien. Minst 28 barn har dött, och 49 skadats. De urskillningslösa attackerna mot civila har tvingat 800 000 människor på flykt, varav 500 000 barn. De flesta flyr inte för första, och förmodligen inte för sista, gången.
Förtvivlan är stor när hundratusentals människor trängs in i allt mindre områden utan att veta vart de ska ta vägen härnäst. De söker skydd i tält, skolor, butiker eller offentliga byggnader. Många tvingas sova utomhus i minusgrader. Bomber och snö faller från himlen, och föräldrar vet inte längre hur de ska kunna skydda sina barn.
Vi gick i tre dagar och bor nu i tält. Alla våra ägodelar var genomblöta och täckta av lera. Ett av mina barn är mycket sjukt och behöver vård. Om han dör kan jag inte göra annat än att begrava honom.
Förra veckan fick UNICEF rapporter om att de två sista verksamma sjukhusen i den västra delen av Aleppo har drabbats av attacker, ett av dem var ett sjukhus för barn och mödrar.
Samtidigt är 1,2 miljoner barn i behov av akut hjälp. De lever i korselden, under usla förhållanden i den bitande kylan, utan tillräckligt med mat, vatten, värme och sjukvård.
Bomberna som faller över barnen i Syrien måste tystna. Parterna i konflikten måste skydda barnen och de instanser de är beroende av, och ge hjälparbetare möjlighet att nå alla som behöver hjälp.

Vad gör UNICEF?
Under januari har vi bland annat:
- Levererat varma kläder och filtar till mer än 21 000 barn.
- Gett 280 000 människor tillgång till vatten, sanitet, utbildning och sjukvård.
- Vaccinerat 10 000 bebisar som ännu inte hunnit fylla ett år.
Vi kommer att fortsätta leverera näringsrik nötkräm, rent dricksvatten, vaccin, varma vinterkläder och hygienartiklar till barn och familjer i nöd. Vi ser också till att barn kan fortsätta sin utbildning och får psykosocialt stöd för att bearbeta de fruktansvärda händelser de utsätts för.
Var med och se till att fler barn får rent vatten, näring, vaccin, skolgång och psykosocialt stöd:
25 miljoner hjälper barn i katastrofer
Igår samlades Postkodlotteriets förmånstagare för årets utdelning. 25 miljoner kronor gick till UNICEF Sverige. Helt fantastiskt! Pengarna kommer att gå till vårt viktiga arbete för barn i katastrofer.
Sedan Postkodlotteriet startade år 2005 har nu mer än elva miljarder kronor delats ut till ideella organisationer. UNICEF har varit förmånstagare sedan 2008 och totalt har vi mottagit över 313 miljoner kronor till vårt arbete för barnen. Helt fantastiskt!

Här får tre barn på flykt från Syrien en brådskande vinterleverans från UNICEF. Tack vare pengarna från Postkodlotteriet kommer vi nu kunna hjälpa ännu fler barn i katastrofer.
Just nu pågår många katastrofer runt om i världen. Som alltid är barnen mest utsatta. Med hjälp av Postkodlotteriet och alla lottköpare kommer vi kunna se till att de barn som behöver det allra mest, i katastrofer där behovet är som störst, får den hjälp de behöver.
Stort tack till Postkodlotteriet och alla lottköpare!
Effektiva tält som skyddar barn i krig och katastrofer
Idag lanserar UNICEF nya innovativa tält, som bättre står emot extremväder och ger barn i nödsituationer skydd och en fast plats i en annars kaotisk tillvaro.
Varje år hjälper UNICEFs nuvarande tält miljontals barn genom att användas som hälsokliniker, skolor och barnvänliga platser i krig och katastrofer. Men på grund av klimatförändringar och nya nödsituationer behövde tälten förbättras.
För att de nya tälten ska erbjuda barn en så säker plats som möjligt ställde vi över 1 000 krav på tillverkarna. Ökad motståndskraft vid extremväder, förbättrad och rymligare miljö inne i tälten, tillgång till ström och bättre installations- och transportmetoder var några av dem.
Det är viktigt att tillverkarna förstår vilka behoven är i olika klimat. Därför följde de med till Uganda (hett och torrt), Filippinerna (vått och fuktigt) och Afghanistan (kallt).
Slutprodukten blev högeffektiva tält som bland annat innehåller:
- Ett nytt förankringssystem som fäster tälten i olika jordtyper och gör dem säkra under extrema väderförhållanden.
- En väggkonstruktion som ger hela 20 procent mer användbar golvyta inne i tälten.
- Ett fönstersystem som ger bra belysning, ventilation och fullständigt skydd mot insekter.
- Ett inbyggt skuggnät som ger lämpliga temperaturer inne i tälten.
- Ett vinterfodral för kalla klimat.
- Solpanel och el-utrustning för att ge belysning och säkerhet på natten.
- Ett inre foder som ger en mjuk känsla i barnvänliga utrymmen.
De förbättrade tälten är ett bevis på att nya produkter blir som mest framgångsrika när vi kombinerar innovationskunskap med våra medarbetares kunskap i fält. UNICEFs globala status gör det också möjligt för oss att driva industrin mot att utveckla de bästa produkterna för barn till ett rimligt pris.

En grupp barn på väg in i en tillfällig tältskola som UNICEF har satt upp i byn Mulombela i Kasairegionen, Demokratiska republiken Kongo.
Vid en katastrof är det viktigt att så snart som möjligt få igång skolundervisningen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som behöver återhämta sig från svåra upplevelser.
Vi arbetar nu för att tälten ska användas i så stor skala som möjligt och ge fler barn en säker och trygg plats i en annars kaosartad värld.
Vi finns kvar i Syrien och kämpar för barnens liv
Den senaste tiden är vi många som har bedrövats av den hemska situationen som människorna i norra Syrien utsätts för. Just nu är runt 170 000 barn i behov av akut hjälp. UNICEF finns som en av få organisationer kvar i regionen och arbetar hårt för att hjälpa barnen.
Kriget i Syrien är inne på sitt nionde år och är en av de värsta humanitära kriserna i världen. Syriens barn har levt i konflikt större delen av livet, och när våldet nu eskalerar utsätts tusentals barn återigen för ett ofattbart lidande.
Omkring 70 000 barn har tvingats fly undan oroligheterna i norra delen av landet, till följd av Turkiets offensiv. Situationen är mycket allvarlig och i dagsläget beräknas cirka 170 000 barn vara i behov av akut hjälp.

Barnen bär inget ansvar för kriget, ändå är det de som får betala det högsta priset när våldet återigen eskalerar.
På grund av det besvärliga säkerhetsläget tvingas många organisationer att dra sig tillbaka och avbryta sitt arbete. Men UNICEF finns fortfarande kvar, och vi trappar nu upp vårt arbete för att nå ut med livräddande hjälp till alla utsatta barn.
Behoven är enorma och vi arbetar dag som natt för att skydda barnen från våldet och förse dem och deras föräldrar med näring, hälsovård, vatten, sanitet och hygien.
Hittills har vi bland annat:
- Levererat 95 000 liter vatten till de drabbade
- Levererat 10 000 hygienpaket till familjer i området
- Gett 508 kvinnor och barn nödhjälp i form av näring i al-Hol-lägret och lägret i Areesha
- Hjälpt barn som har separerats från sina föräldrar

Kvinnor och barn flyr från fallande bomber i staden Ras Al-ain. Vissa får tak över huvudet hos släktingar i närliggande städer, medan andra tvingas söka skydd i tillfälliga skyddsrum.
UNICEF deltar även i diskussioner med beslutsfattare och regeringen, där vi kräver att våldet måste upphöra och att de ska ta ansvar för alla barn som är i behov av hjälp.
Vi finns kvar i Syrien och kämpar för alla barn som behöver skydd. Men behoven är enorma och vi behöver din hjälp. Var med och rädda barns liv, ge en gåva:
Sveriges flyktingpolitik och barnkonvention som lag
Antalet barn på flykt har aldrig varit högre än idag. I samband med internationella flyktingdagen släpper FN:s flyktingorgan UNHCR nya siffror som visar att 70 miljoner människor är på flykt i världen. Hälften av dem är barn. UNICEF anser att barn på flykt och deras rättigheter måste beaktas i enlighet med barnkonventionen.

Barn ska ha lika rättigheter – oavsett vem de är eller var de befinner sig. Foto: © UNICEF/Georgiev
Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020, och myndigheter och andra beslutsfattare förbereder sig nu med kunskapslyft och vägledning kring hur barnkonventionen ska tillämpas i den svenska kontexten. En stor fråga är hur den kommande migrations- och flyktingpolitiken förhåller sig till barnkonventionen. Vikten av en human, långsiktig och rättssäker migrationspolitik lyfts fram från politiskt håll, men tyvärr ser vi idag en oroväckande utveckling där barn på flykt och deras rättigheter inte prioriteras tillräckligt.
Tidigare i veckan röstade riksdagen igenom en förlängning av den tillfälliga utlänningslagen som ska gälla fram till juli 2021. Dessvärre har lagen förlängts utan att det varken har gjorts en ordentlig analys av vilka följder lagen kan få eller dess förenlighet med barnkonventionen.
Konsekvenserna av den tillfälliga lagen är tydliga, och det är barnen som har drabbats hårdast. Barn på flykt har fått sämre möjligheter att stanna i Sverige, och lagen har bidragit till utbredd psykisk ohälsa. Dessutom har den haft en negativ inverkan på integrationen.
Ändå förlängs lagen i ytterligare två år. Den har visserligen utökat rätten till familjeåterförening, dock med fortsatt hårda försörjningskrav och andra praktiska hinder som gör det svårt för familjer att leva tillsammans i praktiken. Tillfälliga uppehållstillstånd tillämpas fortfarande som huvudregel, vilket missgynnar barn på flykt och deras rätt till trygghet.
Men det som är mest oroväckande ur ett barnrättsperspektiv är de hårda åtstramningarna vad gäller barns rätt till skydd på grund av humanitära skäl. Tidigare har bland annat svårt sjuka barn och barn utan familj blivit beviljade uppehållstillstånd på grund av så kallade ”särskilt ömmande omständigheter”, men i den tillfälliga lagen har denna möjlighet kraftigt begränsats.

UNICEF kämpar världen över för att barn på flykt ska få sin rätt till utbildning, hälsa, trygghet och skydd. Foto: © UNICEF/Anmar
Regeringen har i dagarna även presenterat utredningsdirektiven för Sveriges framtida migrationspolitik (den lagstiftning som ska gälla efter 2021), och det är positivt att se att humanitet, rättssäkerhet och hållbarhet lyfts fram som ledord. Några av de frågor som ska utredas är om vi ska bevilja permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel och om vi ska införa en humanitär grund för uppehållstillstånd. Utredningen ska också se över ökade möjligheter att ta sig till Sverige via säkra och lagliga vägar.
Utifrån ett barnrättsperspektiv är permanenta uppehållstillstånd och en särskild humanitär skyddsgrund för barn nödvändiga. Barn är särskilt utsatta och deras rättigheter måste beaktas i enlighet med barnkonventionen.
UNICEF fortsätter att arbeta för barn på flykt och för att stärka deras rättigheter. Vi finns på plats både i ursprungsländer, flyktingläger, transit- och destinationsländer och hjälper bland annat barn med psykosocialt stöd, utbildning och familjeåterförening. Vi stöttar även ansvariga regeringar att bistå med rättssäkra asylprocesser och relevant stöd och skydd till både ensamkommande barn och barn i familj.
Regeringens förslag att förlänga tillfällig lag för asylsökande är omotiverat
Den tillfälliga lag för asylsökande som togs fram efter hösten 2015 går ut i sommar. Regeringen vill nu förlänga lagen utan att ha genomfört någon utvärdering eller analys av dess konsekvenser, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist på UNICEF Sverige.
Barn är en av de grupper som drabbats allra hårdast av lagen och vi ser inte att det är motiverat att förlänga den. Det finns starka anledningar att ifrågasätta beslutet utifrån barnkonventionen och dess bestämmelser.
Barn drabbas oproportionerligt hårt
Idag skickar vi in vårt remissvar till regeringens förslag på förlängning av den tillfälliga utlänningslagen. Vi tar avstånd från förslaget att förlänga lagen. Det saknas en ordentlig utvärdering och analys av lagens effekter, och den översyn som skulle genomföras vad gäller lagens inverkan på barns rättigheter har inte genomförts.
Barn har visat sig drabbats oproportionerligt hårt av den tillfälliga lagen. Vi anser att det inte finns skäl för att fortsätta göra inskränkningar på barns rättigheter, särskilt då situationen ser annorlunda ut i Sverige idag vad gäller antalet asylsökande som kommer hit.
Vad säger lagförslaget?
Lagen ska förlängas i ytterligare två år, och tillfälliga uppehållstillstånd är fortsatt huvudregel. Vi beklagar att tillfälliga uppehållstillstånd fortsatt beviljas som utgångspunkt. Det avrådde vi från redan i vårt tidigare remissvar till lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.
FN:s barnrättskommitté har uttryckligen påtalat att stater ska sträva efter hållbara och långsiktiga lösningar för barn som är på flykt och söker en fristad. Att ha asylskäl men ändå inte ges en permanent fristad som barn är inte förenligt med den rekommendationen.
Några få positiva ändringar, men det räcker inte
Vi välkomnar framförallt förslaget om att utöka rätten till familjeåterförening. Det är något som vi sedan lagen infördes påtalat att det strider mot barnkonventionen och behöver åtgärdas.
Vi ser dock allvarligt på att regeringen inte föreslår att återinföra bestämmelsen om uppehållstillstånd för särskilt ömmande omständigheter för barn. Det är visserligen en undantagsbestämmelse, men den är avgörande för de svårt utsatta barn som den berör.
Vi ser positivt på förslaget att statslösa barn i Sverige ges permanent uppehållstillstånd, men ser att det är fler grupper av barn som behöver en permanent fristad. Så kallade devitaliserade barn (barn med uppgivenhetssyndrom) är en mycket utsatt grupp. Tidigare beviljades de skydd av humanitära skäl men inte på samma sätt idag, trots att det visats sig vara det enda sättet att få barnen att tillfriskna. Det är mycket allvarligt ur ett barnrättsperspektiv.
Vi efterfrågar en permanent human asylrättslagstiftning
Rent principiellt anser vi att regeringen bör driva fram en permanent human asylrättslagstiftning snarare än att stifta fler tillfälliga lagar.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska ge förslag på hur vår framtida migrationspolitik ska utformas. Vi ser fram emot att följa det arbetet och hoppas att det blir ett genomarbetat förslag, som föregås av en ordentlig utvärdering och väl underbyggd analys utifrån ett barnrättsperspektiv.
Regeringen behöver särskilt förhålla sig till det faktum att barnkonventionen ska bli svensk lag nästa år med alla åtaganden som det innebär.
Världens länder måste samarbeta för en säker och ordnad migration
Idag samlas majoriteten av världens ledare i Marrakech för att anta det globala migrationsramverket som förhandlats fram i FN. Men ramverket har stött på motstånd från en del länder som i slutändan valt att hoppa av. Idag förklarar Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist på UNICEF Sverige, varför ramverket är ett viktigt steg framåt för barns rättigheter.
Ramverket är en överenskommelse om hur vi internationellt kan samarbeta för en mer ordnad och säker migration enligt våra åtaganden i de globala målen. Under de senaste veckorna har ramverket ifrågasatts även i Sverige, av både samhällsdebattörer och politiker, men regeringen har stått fast vid att Sverige ska anta ramverket.

Laila, tre år, sitter på sin pappas axlar på väg över gränsen från Colombia till Ecuador. Lailas föräldrar migrerar med sina två döttrar från Venezuela i hopp om att de lättare ska få jobb och kunna ge sina barn en bättre framtid. Foto: © UNICEF/Arcos
30 miljoner barn tvingas idag lämna sina hem och migrera på grund av våld eller konflikt. Cirka en miljon barn sitter frihetsberövade någonstans i världen på grund av sin migrationsstatus, och en tredjedel av alla offer för människohandel är barn.
Oavsett om barn flyr krig och katastrof eller söker bättre sociala och ekonomiska möjligheter är de särskilt utsatta för våld, sexuellt utnyttjande och socialt utanförskap.
Därför har UNICEF arbetat mycket intensivt med att påverka innehållet i migrationsramverket för att säkerställa att barns särskilda rättigheter lyfts fram. Målet har varit att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd, och att barnkonventionen ska följas.

En liten flicka kramar om sin leksakshund i tågvagnen som nu är hennes hem. Efter att familjens hem förstörts av missiler i Uglehorsk, Ukraina, tvingades hon flytta hit tillsammans med sin mamma. Foto: © UNICEF/Zmey
Som ett resultat har det slutgiltiga ramverket betonat att barn i migration är särskilt utsatta och att deras rättigheter behöver tydliggöras och förstärkas. Bland annat har man kommit överens om följande:
- Barn ska oavsett rättslig status eller bakgrund omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
- Grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
- Rätten till familjeliv ska främjas.
- Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.
Ramverket är inte juridiskt bindande och innehåller inte heller några nya internationella åtaganden. Det är dock en viktig politisk signal och utgångspunkt för internationellt samarbete i globala migrationsfrågor.

Barn är inte flyktingar eller migranter, barn är barn – med lika rättigheter – oavsett vem de är eller var de befinner sig. Foto: © UNICEF/Georgiev
Global migration är ett fenomen som alltid har funnits och det finns inget som tyder på att det kommer att minska. Det finns många positiva aspekter av migration samt en del utmaningar. Vad som saknats fram till idag är en global överenskommelse om hur migration ska regleras och bli mer säker och ordnad, både för individen och för staten.
Ramverket har därför lagt stort fokus på internationellt gränsöverskridande samarbete för att bekämpa den irreguljära migrationen, då det inte kan ordnas enbart på nationell nivå. Det är särskilt viktigt framför allt för barn, som utgör en så stor del av den globala migrationen, och oftast faller offer för illegala och osäkra migrationsvägar.
Vill du vara med och hjälpa barn som tvingats lämna sina hem? Köp ett barn på flykt-paket i vår gåvoshop. Du får ett fint gåvobevis att ge bort i julklapp:
Nytt globalt ramverk ska stärka rättigheterna för barn på flykt
Idag på internationella flyktingdagen vill UNICEF sätta ljuset på de 28 miljoner barn som är på flykt runt om i världen. Barn utgör mer än hälften av världens alla flyktingar, och världen måste göra mer för att skydda deras rättigheter.

Barn utgör mer än hälften av alla de människor som just nu befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev
Inom FN pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram ett globalt ramverk för flyktingar (Global Compact on Refugees), och ett om migration (Global Compact on Migration). Arbetet är en uppföljning av den så kallade New York-deklarationen som antogs av alla FN:s medlemsstater i september 2016.
Syftet är att tillsammans enas om hur man ska arbeta med den globala flykting- och migrationsfrågan. Det finns också ett behov av att förstärka och påminna om de bindande regelverk som finns, samt reglera de områden där tydliga luckor finns. Ramverken är en del av de åtaganden som länderna har enligt de globala målen som trädde i kraft 2016.
Det är viktigt att de dokument som förhandlas fram globalt enas om långsiktiga hållbara lösningar för alla som befinner sig på flykt. Det blir särskilt synligt på EU-nivå där vi idag befinner oss i mycket svår situation och mer eller mindre dödläge i förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem. Det räddningsfartyg som nyligen inte fick lägga till i Italien och Malta, trots många nödställda människor ombord (många av dem barn), är ett levande exempel på hur det fungerar i praktiken.
I USA ser vi också allvarliga kränkningar av barns mänskliga rättigheter, där barn separeras från sina föräldrar vid gränsen. Gemensamma beslut och regler måste till för att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter och samverkan globalt för människor på flykt. Barn har rätt till trygghet och skydd i sitt hemland, på flykt och vid slutdestinationen.

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev
Viktig politisk signal
De nya ramverken är icke-bindande men anses som en mycket viktig politisk signal, och utgångspunkt för utvecklandet av nationell och regional migration- och flyktingpolitik. Båda ramverken förväntas antas under hösten 2018.
UNICEF har aktivt arbetat med att påverka innehållet i båda dokumenten. Som vid alla förhandlingar mellan stater är det mycket givande och tagande och diplomatiska kompromisser. UNICEF är dock en tydlig röst för barnen där vi har ställningstaganden och principer att presentera till länderna som vi anser inte är förhandlingsbara.
Målet är att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd. Barnkonventionen ska respekteras och efterlevas. Eftersom flykten ofta är långdragen och kan pågå under hela barndomen är det viktigt att barns rättigheter finns närvarande och efterlevs oberoende av om barnet befinner sig i hemlandet, längs flyktvägen eller i sitt destinationsland. Det gäller både ensamkommande barn och barn i familj.

Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto: © UNICEF/Rita
I de nya ramverken vill UNICEF särskilt lyfta fram:
- Barn har oavsett rättslig status eller bakgrund rätt till skydd och bör direkt vid ankomst omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
- Principen om barnets bästa ska vara vägledande och ligga till grund för alla beslut som fattas kring barn.
- Tillgång till grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
- Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.
- Samverkan mellan länderna bör även omfatta kontinuitet i barnets skolgång och sjukvård, samt system för familjeefterforskning och familjeåterförening.
- Beslut om att barn ska återvända till sitt hemland måste grundas i en barnkonsekvensanalys och ska ske på ett barnanpassat sätt.
- Inga barn ska tas i förvar eller på annat sätt frihetsberövas med anledning av sin migrationsstatus. Alternativ till förvar ska erbjudas och familjer ska hållas samman.
Då barn utgör mer än hälften av de människor som är på flykt anser UNICEF att det är särskilt viktigt att de globala ramverken speglar det och har tydliga skrivningar och åtaganden för barns rättigheter, och vi kommer fortsätta att arbeta för detta.
Läs mer i UNICEFs rapport ”Beyond boarders”.
Vad gör UNICEF för att hjälpa barn på flykt?
Sammanlagt befinner sig 28 miljoner barn idag på flykt, världen över. De flyr naturkatastrofer, konflikter och våld i bland annat Syrien, Sydsudan, Irak och Burma. Idag delar vi några exempel på hur UNICEF arbetar för att skydda barnen och ge dem vad de behöver och har rätt till.
Under de senaste fem åren har 15 nya konflikter brutit ut, eller blossat upp på nytt, i världen. Antalet utdragna konflikter (som pågått i över fem år) ökar också.
Att stanna på en plats där du eller din familj riskerar att dödas, våldtas eller rekryteras för att strida är nog otänkbart för de flesta. I konflikter och katastrofer blir det också ofta mycket svårt att försörja sig. Grödor och infrastruktur förstörs, och det blir svårt att sätta mat på bordet till sina barn eller ge dem rent vatten.
De flesta barn som nu är på flykt har flytt inom sitt eget land. Av dem som flyr från sitt land bosätter sig de flesta i ett grannland.

Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. ”Min enda dröm är att överleva.” Foto: © UNICEF/Nybo
Exempel: Flyktingkrisen i Bangladesh
Våldet i Burma har vid flera tillfällen tvingat rohingyer att fly till Bangladesh. Sedan slutet av augusti förra året har över 655 000 människor flytt och sammanlagt är nu 1,2 miljoner rohingyer i behov av hjälp i Cox’s Bazar. Över 700 000 av dem är barn.
UNICEF har hela tiden funnits på plats för att hjälpa barnen och deras familjer. Barnen i Cox’s Bazar är extremt utsatta. Många har liksom Mohmmad genomgått svåra trauman och lever nu mycket trångt i flyktinglägren. Risken för sjukdomar är stor, liksom behoven av rent vatten, mat och bra sanitet.
Vad gör UNICEF för barn på flykt?
När barn tvingas fly får de många av sina rättigheter kränkta. UNICEF gör stora insatser i krigshärjade områden, i flyktingläger och på flyktvägen för de här barnen. Vi är ofta samordnare för katastrofinsatserna inom vatten och sanitet, näring och skydd mot våld och övergrepp. Några exempel på vad vi gör:
- För att minska spridningen av vattenburna sjukdomar, som är särskilt farliga för små barn, är det livsviktigt att skilja på de ställen där människorna hämtar dricksvatten, går på toaletten, tvättar sig och lagar mat.
- UNICEF sätter upp näringscenter för att undersöka och behandla barn mot undernäring. Vi levererar näringsprodukter som nötkräm, mjölk, gröt och kex.
- Vi ser också till att vaccinera barn, för att förebygga sjukdomar som diarré och mässling.

© UNICEF/Sanadiki
- För att skydda barn mot våld och övergrepp sätter vi upp barnvänliga trygga platser där barnen kan få vård, utbildning och psykosocialt stöd. Vi tar också hand om ensamma barn som kommit ifrån sina familjer och hjälper dem att hitta varandra igen.
- Vi sätter upp tillfälliga skolor i tält, utbildar lärare och levererar skolmaterial och material till fritidsaktiviteter och lek.
Här kan du läsa mer om barn på flykt och hur UNICEF arbetar: