Gå till innehållet
Laddar…

Vid UNICEFs Blå punkter får barn och familjer på flykt från Ukraina hjälp.

Sedan krigets början har över 1,8 miljoner barn flytt från Ukraina. Många av de barn som flyr gör det utan föräldrar, eller har separeras från sina anhöriga längs vägen. Riskerna för att barnen ska utnyttjas eller falla offer för trafficking är stora.   

De barn som nu passerar gränserna på flykt från kriget är i behov av vatten, mat, mediciner och sjukvård. Men de är också i desperat behov av trygghet, stabilitet och skydd.

UNICEF finns på plats för att hjälpa de barn som nu flyr. Tillsammans med UNHCR, lokala myndigheter och organisationer sätter vi upp så kallade Blå punkter (Blue Dots) vid gränsövergångar och där många barn på flykt passerar.

Vad är UNICEFs Blå punkter?

Våra Blå punkter är trygga samlingsplatser för barn som flyr från kriget i Ukraina. Vid de Blå punkterna identifierar och registrerar vi barn, utreder deras behov, kopplar ihop dem med myndigheterna i landet, som exempelvis socialtjänsten, och ser till att de får sina grundläggande behov tillgodosedda. De Blå punkterna är väldigt viktiga för att kunna skydda barn från att utnyttjas. I synnerhet ensamkommande barn löper stor risk att falla offer för människohandel om de inte registreras.

För barn på flykt är de Blå punkterna en trygg plats där de kan få sjukvård, trygghet och stöd. På plats finns socialarbetare, terapeuter och barnpsykologer. Platserna är också fulla av leksaker och spel, och ger barn möjlighet till olika aktiviteter. Trygghet, lek och aktiviteter är helt avgörande för att barn på flykt ska kunna börja hantera trauman och hitta trygghet.

UNICEFs Blå punkter syftar till att vara en trygg plats där barn på flykt kan få skydd och stöd.

Var finns de Blå punkterna?

Ett flertal Blå punkter finns redan på plats i Moldavien och Rumänien, och fler sätts nu upp vid gränsövergångar i länder som Polen, Belarus, Ungern och Slovakien. Totalt planerar vi för att ha över 30 fungerande Blå punkter igång inom ett par veckor. Varje Blå punkt kan ta emot mellan 3000 – 5000 människor om dagen. De Blå punkterna placeras antingen direkt vid gränsövergångar, eller där många barn på flykt nu passerar, som tågstationer i större städer. Våra Blå punkter sätts alltid upp i samarbete med UNHCR och lokala och nationella myndigheter.

Den blå punkten på skylten utanför stödcentret gör att barnen känner igen platsen.

Vilket stöd kan barn och familjer få vid de Blå punkterna?

Vid de Blå punkterna kan barn och familjer på flykt få viktigt stöd som:

  • Information och rådgivning. Det finns personal och material med information om vilka rättigheter de har, vilket stöd de kan få på plats eller i landet dit de är på väg, vilka organisationer de kan vända sig till och hur de kan minska risken för att utnyttjas.
  • Barnvänliga utrymmen. Vid de Blå punkterna finns platser där barn får vila, leka och delta i olika aktiviteter. 
  • Familjeåterförening. Barn och familjer kan få stöd att återupprätta kontakten med andra familjemedlemmar och information om hur barnen kan skyddas under flykt. De får också information om hur de bäst kan agera för att minska risken för att separeras längs vägen när de reser vidare.
  • Rådgivning och psykosocialt stöd. I krig och på flykt utsätts både barn och vuxna för svår stress. Psykologer, socialarbetare och annan utbildad personal finns på plats för att identifiera barn som kan behöva ytterligare stöd, särskilt ensamkommande eller separerade barn.
  • Särskilt stöd. Vid de Blå punkterna kan vi också identifiera extra utsatta barn och kvinnor och se till att de får särskilt stöd. Det kan exempelvis handla om ensamkommande barn, barn med funktionsnedsättning eller sjukdomar, eller barn som misstänks ha blivit utnyttjade.



Köp Blå punkt-paketet i vår gåvoshop och hjälp barn på flykt.

Barn och familjer som flytt till Sverige – det här gäller

Över 1,8 miljoner barn har flytt från kriget i Ukraina. Fler och fler anländer nu också till Sverige. Men vad gäller för de människor som flyr från Ukraina, och vilka rättigheter har barn? UNICEF Sverige har sammanställt viktig information till dig som har kontakt med barn och familjer som flytt från Ukraina.

Detta gäller i korthet för barn som flytt från Ukraina:

  • Barn som flytt från Ukraina ska registreras hos Migrationsverket så fort som möjligt. 
  • Ensamkommande barn har rätt till en god man som hjälper dem i kontakten med myndigheterna samt med rättsliga, ekonomiska och personliga ärenden.
  • Kommunen som barnet har blivit anvisad ansvarar för skola och förskola samt för boende för de barn som är ensamkommande.
  • Migrationsverket ansvarar för tillfälligt boende för de barn som kommer till Sverige tillsammans med sin familj.
  • Barnen har i princip samma rättigheter som andra barn i Sverige vad gäller rätten till sjukvård, utbildning, att få komma till tals och vara delaktig i beslut som berör dem.
  • Att beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är inte samma sak som att beviljats asyl.

Varför är det viktigt att barn registreras hos Migrationsverket?

Barn behöver snabbt få tillgång till skola, förskola och fritidsaktiviteter. För barn som upplevt svåra situationer är det viktigt att skapa en lugn, trygg och förutsägbar tillvaro. Rutiner och aktiviteter hjälper barn som har varit med om svåra situationer att hantera stress och oro. Det är också viktigt att myndigheter är i kontakt med barnen för att kunna få en bild av om de är i behov av skydd och stöd, och om de behöver sjukvård och vacciner. 

  • Barn som registrerar sig hos Migrationsverket har rätt till skydd och stöd av kommuner och socialtjänst. 
  • Myndigheter och kommuner kan kontrollera var barnen befinner sig och hur de behandlas. Det finns en risk att barn som inte är registrerade, särskilt barn som kommit utan en förälder eller annan vårdnadshavare (ensamkommande barn), faller offer för människohandel eller utnyttjas på andra sätt. 
  • Möjligheten att komma i kontakt, och återförenas, med anhöriga ökar när barn registreras. 
  • Registrering är nödvändig för att få tillgång till mat och logi från det allmänna och för att barn ska få möjlighet att gå i skolan. 

Ukrainska medborgare med biometriska hemlandspass eller Schengenvisum har möjlighet att vistas i Sverige i 90 dagar utan uppehållstillstånd och behöver inte kontakta Migrationsverket efter inresa. Det går alltså för dessa personer att vänta med att registrera sig om de själva har ordnat med boende. 

De personer som kommer till Sverige på flykt från Ukraina kan omfattas av EU:s massflyktsdirektiv, och/eller vara asylsökande. Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för asylprövningen och för registrering av personer som kommer från Ukraina och omfattas av massflyktsdirektivet (se nedan). 

Vad innebär det att vara god man för ett ensamkommande barn?

Då ensamkommande barn inte har någon vuxen företrädare som kan stötta och hjälpa dem har de efter ankomsten till Sverige rätt till en god man. God man ska förmedlas via socialtjänsten, och det ska göras direkt efter att barnet har registrerats och blivit anvisad en kommun.

  • Att vara god man för ensamkommande barn innebär att företräda barnet i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det betyder att den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, såväl personliga som ekonomiska och rättsliga. 
  • God man har ingen försörjningsplikt för barnet och ansvarar inte heller för den faktiska vården. Det ansvaret har familjehemmet, HVB-hemmet eller stödboendet, eller i sista hand socialsekreteraren. Samma regler gäller för ensamkommande barn som för placerade barn, enligt socialtjänstlagen.
  • En god man för asylsökande barn ska hjälpa till i kontakt med Migrationsverket och vara med när barnet söker asyl. Barn som omfattas av massflyktsdirektivet behöver enligt nuvarande tolkning inte någon god man vid registrering enligt direktivet. Däremot behöver de en god man som hjälper dem i andra rättsliga och ekonomiska frågor.

För ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska en kommun anvisas på samma sätt som för asylsökande ensamkommande barn. Den kommun som barnet anvisas till, anvisningskommunen, ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som hen behöver enligt socialtjänstlagen. Kommunen ansvarar då för barnet och ska utreda barnets behov, fatta beslut om insatser, ordna ett lämpligt boende och se till att barnet erbjuds skolundervisning och god man. 

Vem ansvarar för skola, förskola och bostad?  

Kommunen som barnet har blivit anvisad till ansvarar för att barnet får möjlighet att gå i skola eller förskola. Asylsökande barn och barn som omfattas av massflyktsdirektivet har rätt till förskola och skola (dock ej skolplikt). 

Kommunen ansvarar också för att ordna boende åt ensamkommande barn och unga. Det finns olika boenden för ensamkommande barn och unga. Ofta ordnar kommuner plats på så kallade HVB-hem (hem för vård och boende). Barn kan också bo i familjehem. Ibland är familjehemmet hos en släkting eller närstående. Kommunen kontrollerar och tar ställning till om boendet är lämpligt för barnet.

Migrationsverket ansvarar för tillfälligt boende för de barn som kommer till Sverige med sin familj, om de inte kan ordna boende på egen hand. Detta gäller både barn som söker asyl och barn som får ett tillfälligt tillstånd enligt massflyktsdirektivet. Familjen kan inte själva välja ort för boende utan blir anvisade ett boende av Migrationsverket.

Vilka rättigheter har barn som flytt från Ukraina?

Asylsökande barn och barn som omfattas av massflyktsdirektivet har i princip samma rättigheter som andra barn i Sverige vad gäller rätten till sjukvård, utbildning, att få komma till tals och vara delaktig i beslut som berör dem. 

De har också rätt att få information om sina rättigheter under tiden de befinner sig i Sverige. Informationen ska vara tillgänglig på ett språk de förstår samt anpassad efter mognad och utveckling. 

Det svenska regelverket skiljer sig åt inom vissa områden för asylsökande barn som kommer med familj jämfört med barn utan vårdnadshavare, det vill säga ensamkommande barn.

Vilka möjligheter finns att söka ekonomiskt stöd? 

De som har flytt från Ukraina och som får uppehållstillstånd med stöd av massflyktsdirektivet omfattas av lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Det innebär att de har rätt till bistånd i enlighet med den lagen.

Bistånd som ges enligt LMA är boende och ekonomiskt stöd. Det stöd som betalas ut (dagersättning) ska räcka till mat, kläder, sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar samt andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Ensamkommande barn som är under 16 år ansöker om bistånd med hjälp av sin gode man.

Personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, och asylsökande, kan även ansöka om så kallat särskilt bidrag om de är i behov av ekonomiskt bistånd utöver sin dagersättning. Det särskilda bidraget kan exempelvis täcka kostnader för glasögon, mediciner eller andra hjälpmedel.

Vad innebär massflyktsdirektivet?

I början av mars aktiverade EU massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina som flytt efter 24 februari omedelbart ska erbjudas uppehållstillstånd och arbetstillstånd i EU. 

De personer som omfattas av direktivet är medborgare i Ukraina, personer som har fått uppehållstillstånd i Ukraina som flykting eller alternativt skyddsbehövande, och familjemedlemmar till någon av dessa grupper. För att omfattas av direktivet ska man ha lämnat landet den 24 februari 2022 eller senare. Vuxna måste också ha ett giltigt pass eller andra ukrainska id-handlingar. Den grupp personer som omfattas av direktivet kan komma att utökas. 

Någon individuell prövning för uppehållstillstånd och arbetstillstånd behövs inte. Vid ankomst till Sverige ska personerna identifiera sig, registreras, fotograferas och lämna fingeravtryck. I normalfallet räcker det för att få ett uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med direktivet. 

Tillståndet är tidsbegränsat och gäller till och med den 4 mars 2023, med möjlighet till förlängning. Total maxtid för tillståndet är tre år. 

Barn som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har samma rättigheter som barn som söker asyl. Att beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är dock inte samma sak som att ha beviljats asyl. Personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan när som helst välja att även söka asyl. Då sker en individuellt prövning av skyddsbehov. 

Vad gäller för asylsökande från Ukraina?

För att omfattas av de svenska asylreglerna måste en registrering ske hos Migrationsverket.  Den som söker asyl blir då formellt asylsökande och får därmed ta del av de rättigheter som följer under hela asylprocessen.

Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för asylprövningen. Den kommun dit de asylsökande har blivit anvisade efter registrering ansvarar för skolgång, vård och omsorg.

De personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har i princip samma rättigheter som de som söker asyl. Därför gäller det som beskrivs nedan både massflyktingar och asylsökande. 

9-åriga Danylo kämpar mot cancer mitt i kriget

Nioåriga Danylo kämpar inte bara mot cancer. Han kämpar också för att överleva ett krig.

Att fly från ett krig, att i all hast tvingas lämna sitt hem, är fruktansvärt för alla människor. För barn kan det vara svårt traumatiserande.

Över 1,5 miljoner barn har nu flytt från Ukraina. Nästan 3,5 miljoner är på flykt inom landet. Det betyder att omkring fem miljoner barn har tvingats lämna sina hem sedan krigets början.

Ett av de barn som nu är på flykt är nioåriga Danylo. Men han kämpar inte bara för att överleva ett krig. Han kämpar också för att överleva cancer.   

Jag är redo att kämpa för mitt liv – oavsett om det är cancer eller krig

Danylo

Att få bra och tillförlitlig behandling mot cancer i Ukraina är just nu nästintill omöjligt. Sjukvården i landet är extremt hårt belastad. Bristen på mediciner och utrustning är akut. Dessutom tvingas mycket av vården utföras i källare eller skyddsrum för att personal och patienter inte ska dödas av beskjutning.

Danylo har flytt från Kharkiv till Lviv, och ska nu försöka ta sig till Polen.

I ett skyddsrum i Kharkiv fick Danylo genomgå en blodtransfusion. I ett annat skyddsrum utförde läkare mikrokirurgi på hans lungor medan bomberna föll.  

Idag är Danylo i Lviv i västra Ukraina, men där finns ingen möjlighet för honom att få den kemoterapi som han behöver för att överleva. Nu hoppas Danylos mamma Inna att de ska kunna ta sig till Polen och få behandling där. Men om det är möjligt vet de ännu inte.

Jag är orolig för att vi inte ska kunna ta oss till ett sjukhus. Jag är orolig att Danylo inte ska överleva.

Inna, Danylos mamma

UNICEF arbetar över hela Ukraina för att leverera sjukvårdsmaterial till barnsjukhus och förlossningsavdelningar. Hittills har vi nått fram med 858 ton förnödenheter som mediciner, kirurgiska instrument, första hjälpen-lådor och syrgas, men också vinterkläder till barn, varma filtar och leksaker.

UNICEF fortsätter rädda barns liv i Ukraina. Igår, idag och imorgon.  

Medicinsk utrustning levereras till ett barnsjukhus i Lviv.

Hjälp barnen i Ukraina nu

Stora risker för barn på flykt från Ukraina varnar UNICEF

Mer än tre miljoner människor har flytt från kriget i Ukraina. Över 1,5 miljoner av dem är barn. Många av de barn som flyr gör det utan föräldrar, eller har separeras från sina anhöriga längs vägen. Riskerna för att barn på flykt ska kidnappas, utnyttjas eller falla offer för trafficking är nu stora varnar UNICEF.

En familj på flykt från Ukraina passerar gränsen till Rumänien.

En familj på flykt från Ukraina passerar gränsen till Rumänien.

Engagemanget för att hjälpa människor på flykt är stort, både i Sverige och i länder som gränsar mot Ukraina. Tusentals volontärer har delat ut mat och kläder och öppnat sina hem. De människor som flyr behöver hjälp, men om det inte sker under kontrollerade och organiserade former riskerar barn att utnyttjas eller falla offer för trafficking varnar UNICEF.

”Det är hoppfullt att så många runt om i Europa vill hjälpa till och öppna sina hem för människor på flykt. Men barnets bästa måste vara i centrum. Under inga omständigheter får barn tas om hand eller placeras i hem utan myndigheters godkännande och kontroll. Utan kontroll på vilka som hjälper, vart barnen tar vägen och hur de behandlas riskerar barn att fara illa, falla offer för trafficking, hamna i barnarbete eller försvinna”, säger UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt.  

UNICEF utökar nu vårt arbete i Ukraina, i grannländer och i Sverige för att ge stöd och kompetens till myndigheter, organisationer och individer som kan komma i kontakt med barn på flykt.

Idag passerar många människor gränserna utan att registreras vilket ökar riskerna ytterligare, särskilt för ensamkommande barn. UNICEF uppmanar stater och myndigheter att omedelbart stärka system för identifiering och registrering av de människor som är på flykt. 

UNICEF uppmanar länder som tar emot flyktingar från Ukraina att:

  • Skapa system för att identifiera och registrera barn som flyr, särskilt barn utan föräldrar eller nära anhöriga. Många av dem kommer tillsammans med större grupper och de måste registreras på individnivå.  
  • Etablera och stötta trygga platser för barn vid gränsövergångar och där många människor på flykt passerar. På platserna ska socialarbetare och barnpsykologer finns tillgängliga för att kunna hjälpa barn. 
  • Utöka system med familjeboenden och andra boendeformer för barn.
  • Skapa starka system för kontroll och uppföljning så att barn som placeras i hem eller boenden inte far illa. 
  • Arbeta för att återförena barn med sina familjer när det är möjligt.

Vad gör UNICEF

UNICEF arbetar i Ukraina med att nå barn och familjer med akut humanitär hjälp. Bland annat levererar vi vatten, mat, mediciner och sjukvårdsutrustning till samhällen och sjukhus.

För att hjälpa barn på flykt jobbar UNICEF med att sätta upp så kallade Blå punkter vid gränsövergångar där många barn och familjer nu passerar. Där bedömer vi barns situation, vilken hjälp de behöver och vilka risker som finns för dem. Vi identifierar och registrerar även ensamkommande barn. Vid de Blå punkterna får barn mat, mediciner, vatten och sjukvård,    men även psykologiskt stöd och möjlighet till lek och trygghet. Var och en av de Blå punkterna kan ta emot upp till 5 000 personer om dagen.

 En familj på flykt får stöd och information av UNICEF vid den Blå punkt som har satts upp vid en gränsövergång mellan Ukraina och Rumänien.

En familj på flykt får stöd och information av UNICEF vid den Blå punkt som har satts upp vid en gränsövergång mellan Ukraina och Rumänien.

Hjälp barnen i Ukraina nu

Vi finns på plats för barnen i Afghanistan

Den eskalerande konflikten i Afghanistan har lämnat 10 miljoner barn i behov av akut hjälp. UNICEF har funnits på plats i 65 år och planerar inte att lämna landet. Vi arbetar hårt för att skydda barnen mot våldet och se till att alla barn får näring, vatten, sjukvård och utbildning – särskilt flickor.

Läget i Afghanistan är i dagsläget osäkert och ingen kan förutspå vad som händer härnäst. Men med över 270 000 internflyktingar och över 18 miljoner människor som är i behov av humanitär hjälp, varav hälften är barn, är behoven enorma. Dessutom hotas landet av torka och den pågående covid-19-pandemin.

Utan brådskande åtgärder kommer en miljon barn under fem år att vara allvarligt undernärda vid årets slut. På grund av konflikt och covid-19 står 9,5 miljoner barn utan skolgång, majoriteten är flickor. Vi måste nu gemensamt agera för att ge de mest utsatta, särskilt barnen, den hjälp de behöver för att överleva och utvecklas.

På grund av lång­variga kon­flikter har Afghani­stan länge ansetts vara en av de värsta plats­erna på jorden för barn. UNICEF fortsätter kämpa för alla barns rätt till hälsa och utveckling.

Hjälp Afghanistans barn

UNICEF på plats i alla regioner – för alla barn

Trots att framtiden för Afghanistan är oviss, är en sak säker: UNICEF finns på plats i alla regioner för att ge varje barn och kvinna den hjälp de behöver – både akut och långsiktigt. Vi har funnits på plats i 65 år, har närvaro i hela landet och planerar inte att lämna.

UNICEF i Afghanistan har under flera år fört dialog med talibanerna i de områden de haft makten. De har nu bett oss att pausa vår verksamhet i vissa regioner tills situationen är säker, men UNICEF och våra kollegor på plats är dedikerade att stanna. Vi har daglig kontakt med den lokala ledningen i nästan alla regioner och deras budskap är tydligt: vår hjälp behövs. Nu arbetar vi därför hårt för att öka våra humanitära insatser och möta de stora utmaningarna som Afghanistans barn och kvinnor står inför.

Över 270 000 människor har tvingats fly sina hem för att söka skydd inom landet. UNICEF är på plats och tillsammans med samarbetspartners ökar vi nu våra livräddande insatser.

Vad gör UNICEF?

  • Vårt arbete innebär bland annat att säkerställa att barn och familjer får den akuta hjälp de behöver – sjukvård, näring och rent vatten. Vi distribuerar hygienpaket, kör ut vatten med lastbil, fortsätter ge stöd till skolor, behandlar allvarligt undernärda barn och vaccinerar barn mot farliga sjukdomar. 
  • I flyktingläger sätter vi upp trygga och barnvänliga platser där barnen får viktigt stöd för att bearbeta trauman, samt bygger tillfälliga skolor för att barn, särskilt flickor, ska kunna fortsätta sin utbildning.
  • Vi arbetar för att ta ett steg framåt i bekämpningen av polio. Afghanistan är ett av två länder i världen där polio fortfarande hotar många barns liv. En av våra största utmaningar de senaste åren har varit att komma fram till varje stad, by, moské och hem för att vaccinera alla barn och utrota sjukdomen.
  • Vi kämpar för att utöka vår verksamhet över hela landet och nå alla barn – även de i svåråtkomliga områden – med både akut och långsiktig hjälp. Vi för kontinuerlig dialog med konfliktens alla parter för att de ska ge oss säker och obehindrad tillgång till alla delar av landet, i linje med principerna kring humanitärt hjälparbete.

Stort tack till alla samarbetspartners och givare som hittills har gjort det möjligt för oss att fortsätta vårt arbete i Afghanistan. Utan er hjälp skulle vårt livräddande arbete för de mest utsatta barnen och kvinnorna inte vara möjligt. 

Vill du också vara med och kämpa för Afghanistans barn?

Ge en gåva idag

Hänsyn till barnkonventionen saknas i förslaget om ny migrationslag

I juni 2019 tillsatte regeringen en kommitté för att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ersätter den tillfälliga lagen. Den nya lagen ska börja gälla den 21 juli 2021. Det är med oro UNICEF Sverige lämnar in remissvar till regeringen idag, då förslagen tar för lite hänsyn till barns rättigheter och skyddsbehov.

Redan innan förslagen presenterades var vi oroliga över att det skulle bli en strängare lag utifrån de diskussioner som har förts och olika politiska ställningstaganden som har förekommit i media. Vi ser nu med stor oro på förslagen som varit ute på remiss, då majoriteten av förslagen är bestämmelser från den tillfälliga lagen, som nu föreslås bli permanenta. 

Generellt saknar vi barnperspektiv och barnkonsekvensanalyser i alla förslag som direkt eller indirekt berör barn. Vi saknar också en genomgång av förslagens förenlighet med barnkonventionen och förklaringar till varför kommittén valt att gå vidare med förslag som får negativa konsekvenser för barn. Förslagen innebär dessutom onödigt stränga inskränkningar i barns rättigheter. 

Förslaget till Sveriges nya migrationspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen.

I remissvaret lyfter vi bland annat följande rekommendationer till regeringen: 

  • Återinför permanent uppehållstillstånd för barn. Kommittén föreslår att enbart barn som är kvotflyktingar ska ha rätt till permanent uppehållstillstånd vid första ansökningstillfället. Inga andra undantag föreslås. Även om barnkonventionen inte innehåller någon specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, rekommenderas långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Som minimikrav måste det finnas undantag för barn att få permanent uppehållstillstånd efter en prövning av barnets bästa och omständigheterna i det enskilda fallet. 
  • Längden på de tillfälliga uppehållstillstånden. Kommittén föreslår att flyktingar ska få uppehållstillstånd i max tre år vid en första ansökan, medan alternativt skyddsbehövande ska få uppehållstillstånd i 13 månader. Kommittén motiverar det här bland annat med att förslagen ska följa genomsnittstiden i EU. Vi ställer oss frågande till förslaget eftersom genomsnittet i EU är fem år. De olika längderna riskerar också att diskriminera barn på grund av deras skyddsstatus. Vi rekommenderar fem år som minimilängd och att samma längd på uppehållstillstånd ska gälla för alla barn. Korta tider utgör också ett hinder i barns rätt till rehabilitering och återanpassning. 
  • Krav vid familjeåterförening. Vi är fortsatt kritiska till det stränga försörjningskravet, som gör att barn inte kan återförenas med sina föräldrar. Försörjningskravet innebär även i fortsättningen att en förälder måste ha tillräckligt stor inkomst och bostad för att barn ska få komma till Sverige, om ansökan om uppehållstillstånd inte görs inom tre månader.  Vi vet att arbets-och bostadsmarknaden försvårar för föräldrar att uppnå försörjningskraven, att många föräldrar missar tremånadersfristen och att det finns en risk att barn tar sig till Sverige på egen hand – med risk för liv och hälsa. 
  • Återinför särskilt ömmande omständigheter som humanitär skyddsgrund för barn. Kommittén har föreslagit att barn ska kunna beviljas tillfälligt uppehållstillstånd vid synnerligen ömmande omständigheter, en formulering som fanns i lagen innan 2014. Vi är kritiska till förslaget eftersom begreppet synnerligen tolkas restriktivt och återhållsamt. 2014 infördes särskilt ömmande omständigheter, för att förtydliga och säkerställa att hänsyn tas till barnets bästa. Behovet av justeringen berodde på att det hade förekommit fall där barn med ömmande omständigheter i svåra situationer hade fallit utanför bestämmelsens tillämpningsområde och inte fått sin rätt till skydd och vård tillgodosedd. Vi anser därför att särskilt ömmande omständigheter återinförs. Det ligger också i linje med barnkonventionen och våra andra internationella åtaganden.

Här du läsa hela remissvaret.

Barnkonventionen får inte glömmas bort i den nya migrationslagen

Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Det ställer högre krav på lagstiftare och rättstillämpare att göra individuella bedömningar kring barnets rättigheter och att göra ordentliga barnkonsekvensanalyser av alla förslag som direkt eller indirekt berör barn. Det ställer också krav på att grundligt förklara vilka intressen som ges företräde framför barnets bästa. 

Vi uppmanar regeringen att ta till sig våra synpunkter och förslag för att den nya lagen ska vara hållbar, rättssäker, human och förenlig med barnkonventionen. Asylsökande barns rättigheter får inte försummas och barnkonventionen får inte glömmas bort i framtagandet av en ny lag. 

De inskränkningar som görs i barns rättigheter är varken rimliga, proportionerliga eller godtagbara, inte minst med tanke på hur flykting­situationen ser ut idag och utifrån den prognos som kommittén själva har presenterat. Vi hoppas därför att regeringen gör ordentliga barn­konsekvens­analyser av alla förslag med utgångspunkt i barns rättigheter, innan de går vidare med det fortsatta arbetet. 

Framtidens migrations­politik – vilka rättig­heter får barn på flykt?

Den tillfälliga utlänningslag som togs fram efter hösten 2015 går ut sommaren 2021. För att ersätta den tidigare lagen tillsattes en kommitté med uppdrag att ta fram en ny migrations­politik. Nu har förslaget presen­terats och det tar inte till­räcklig hänsyn till barn­konven­tionen, skriver Mohima Mumin, barnrätts­jurist på UNICEF Sverige.

Migrations­kommittén presen­terade sitt förslag den 15 september. Redan innan förslagen lämnades över har vi följt debatten i media, med stor oro för att vill­koren för asyl­sökande barn skulle komma att försämras. Det kan starkt ifråga­sättas om förslagen tar hänsyn till barn­konven­tionen i till­räckligt stor utsträckning. 

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland hamnade tusentals barn på flykt under flyktingkrisen i Europa 2015, i väntan på en osäker framtid. Foto: © UNICEF/Georgiev

Förslaget till Sveriges nya migrationspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen.

Förslag från migrations­­kommittén som särskilt berör barn

  • Tillfälliga uppehålls­till­stånd ska även i fort­sätt­ningen vara huvud­regeln för barn som beviljas skydd. Flyktingar får uppe­hålls­till­stånd i tre år, som vid en ny ansökan kan för­längas med ytter­ligare två år. Alternativt skydds­behövande får 13 månader, som vid en ny ansökan kan för­längas med ytter­ligare två år. Inga undan­tag ges. 
  • Försörjnings­krav (det vill säga krav på att den förälder som fått uppe­hålls­till­stånd ska kunna försörja make/maka och barn som den vill åter­förenas med) ska inte gälla för barn som är bosatta i Sverige och vars föräldrar ansöker om uppe­hålls­till­stånd här. Detsamma gäller barn som är födda i Sverige och ansöker om uppe­hålls­till­stånd för att en förälder redan har beviljats detta, och föräldern bor till­sammans med det sökande barnet i Sverige. 
  • Undantag från försörj­nings­krav föreslås även för barn som antingen är kvar själva i ursprungs­landet, eller till­sammans med en förälder, och som ansöker om att få komma till Sverige för att åter­förenas med den andra föräldern. Detta om ansökan görs inom tre månader från det att föräldern som bor i Sverige har fått beslut om uppe­hålls­till­stånd.
  • Barn som har en förälder som har fått uppe­hålls­till­stånd, eller som har en förälder som är gift eller sambo med någon som har uppe­hålls­till­stånd, ska också beviljas detta. Undantag gäller för barn där minst en förälder är under 21 år. Sverige kan vägra att ge dessa barn uppe­hålls­till­stånd så länge som föräldern inte har fyllt 21 år. 
  • Uppe­hålls­till­stånd på grund av humani­tära skäl som synner­ligen ömmande om­ständig­heter* åter­införs, och före­slås nu också gälla för barn, men med ett lägre krav än för vuxna. Det innebär att även om om­ständig­heterna inte har samma allvar och tyngd som krävs för att en vuxen person ska beviljas uppe­hålls­till­stånd, så ska ett barn beviljas det. Till­ståndet ska vara begränsat till 13 månader och om ett nytt beviljas ska det vara i två år.

*Fakta

I den tidigare utlännings­lagen kunde vuxna beviljas uppe­hålls­till­stånd vid synner­ligen ömmande om­ständig­heter och barn vid sär­skilt ömmande om­ständig­heter. Dessa togs bort i sam­band med den till­fälliga lagen. Synner­ligen ömmande omständig­heter före­slås nu också gälla för barn, men med ett lägre krav än för vuxna.

För UNICEF är det mycket oroande att många av bestäm­mel­serna i den till­fälliga lagen nu före­slås bli perma­nenta. Kontinuitet är viktigt för barns uppväxt och en osäker och utsatt situa­tion, som till­fälliga uppe­hålls­till­stånd skapar, påverkar barns väl­mående nega­tivt.

Kommittén konstaterar själva att de förslag som presen­terats kommer att få nega­tiva konse­kvenser för barn. Därför är det för­vånande och beklag­ligt att de i sitt arbete inte har tagit större hänsyn till barnets bästa och före­slagit undan­tag för att väga upp för detta.

Låt oss djup­dyka i för­slagen och konse­kven­serna de får för barn:

Tillfälliga uppe­hålls­till­stånd – är det verk­ligen barnets bästa?

Kommittén före­slår att till­fälliga uppe­hålls­till­stånd även i fort­sätt­ningen ska vara huvud­regeln för barn. Det inne­bär en otrygg­het som påverkar barn och deras hälsa nega­tivt. Det kan också påverka barnets möjlig­heter att utbilda sig och ut­vecklas.

Barnkonventionen rekommen­derar håll­bara och lång­sik­tiga lös­ningar för barn, inte till­fälliga och oförut­säg­bara, något som ett till­fälligt uppe­hålls­till­stånd är. Vi ställer oss därför kritiska till att kommittén över­huvud­taget inte före­slår några undan­tag till barn som ger perma­nent uppe­hålls­till­stånd, inte ens för de mest utsatta eller sjuka. 

Vi ser heller inte några god­tag­bara skäl till varför barnets skydds­status skulle moti­vera olika längd på uppe­hålls­till­ståndet. 

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

34 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen.

Synnerligen ömmande om­ständig­heter är inte ett till­räck­ligt starkt skydd

Vi ser positivt på att kommittén före­slår att uppe­hålls­till­stånd på humani­tära grunder, med synner­ligen ömmande om­ständig­heter, åter­införs i den nya lagen. För barn innebär det att de får en möjlig­het att bevil­jas till­fälligt uppe­hålls­till­stånd, även om de om­ständig­heter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna ska få till­stånd. 

Dock är det oro­väckande att även denna grupp av barn som huvud­regel får ett till­fälligt uppe­hålls­till­stånd, något som ger barn ett betyd­ligt sämre och svagare skydd än det som finns i tidi­gare utlännings­lagen.

Eftersom barnkonventionen är lag bör skyddet för barn stärkas, inte försämras, vilket det här förslaget innebär. 

Vi saknar undan­tag för barn som efter en indi­vidu­ell prövning kan få perma­nent uppe­hålls­till­stånd direkt, på grund av till exempel bestående hälso­till­stånd eller andra sär­skilda skäl.

Rätt till familje­åter­förening – inte för alla barn? 

Vi ser positivt på att det inte finns något för­sörj­nings­krav för barn, när barnet bor i Sverige och ansöker om att föräld­rar ska ansluta sig till barnet här. Det­samma gäller barn som föds i Sverige och bor till­sammans med en förälder. Däremot ser vi med djup oro på de andra för­slagen som presen­terats. 

Det är inte försvar­bart att kommittén före­slår att barn som har minst en förälder som är under 21 år inte har rätt till uppe­hålls­till­stånd förrän föräldern eller föräld­rarna har fyllt 21 år. Alla barn omfattas av barn­kon­ven­tionen och har rätt att förenas med sina föräldrar, oberoende av föräld­rarnas ålder och deras för­sörj­nings­förmåga. Konse­kvensen av det här för­slaget blir att barn under lång tid kan tvingas vara ifrån en förälder. 

Att kommittén gör skillnad på barn genom att anse att vissa barn har rätt att återförenas med sina föräldrar medan andra inte har det, baserat på en godtycklig åldersgräns, är inte acceptabelt. 

Det är också olyckligt att för­sörj­nings­kravet inte lättas upp för att under­lätta för barn att kunna åter­förenas med sina föräldrar. För­slaget riskerar istället att i många fall bli ett hinder då det är orimligt och svårt att uppnå. 

Om förslagen som presen­terats går igenom ser vi ökad risk att barn dis­krimi­neras och att det görs skillnad på barn. Det är inte för­enligt med prin­cipen om icke-dis­krimi­nering i barn­konven­tionen. 

Den fortsatta vägen framåt

Förslaget ligger nu hos rege­ringen och hur pro­cessen fort­skrider är inte helt tydligt presen­terat. Detta då det råder stor politisk oenig­het både inom rege­ringen och bland övriga riks­dags­partier. Oavsett fort­satt process vill vi trycka på vikten av barn­konse­kvens­ana­lyser kring hur barns rättig­heter beaktas och bedöms i lag­för­slagen. 

Ett minimum är att beakta följande krav: 

  • Permanent uppe­hålls­till­stånd till barn som bedöms ha skydds­skäl. Om till­fälliga uppe­hålls­till­stånd ändå ska vara huvud­regeln ska de också vara längre än vad som före­slås idag. 
  • Rätt till familje­åter­förening med mer rimliga och rea­lis­tiska för­sörj­nings­krav.   
  • Hänsyn till barnets bästa och barn­konse­kvens­analys med en indi­vidu­ell prövning i varje enskilt fall.

Barns rättig­heter måste prio­riteras efter branden i Moria

Över 400 ensam­kommande barn som levde i flykting­lägret Moria på Lesbos har flyttats till grekiska fast­landet efter branden. Ett efter­längtat besked, men fort­farande saknar allt för många barn och familjer skydd.

De barn och familjer som drabbats av branden i flyktinglägret Moria är i akut behov av skydd och stöd. Barn sover utomhus på marken och har förlorat allt. Nu är det långsiktiga lösningar som behövs. 

En kvinna bär en liten flicka bort från branden i flyktinglägret Moria. Tusentals barn och vuxna tvingades fly för sina liv när lägret brann ner för några dagar sedan.

Under flera år före branden har förhållandena i lägret varit en källa till oro. Lägret har varit hem till mer än fyra gånger så många människor som det från början var tänkt för, och det har varit ständiga utmaningar kring hygien och sanitet, brist på grundläggande tjänster och skydd för barn och kvinnor.

UNICEF anser att alla barn, inte bara de ensamkommande, nu ska flyttas till fastlandet där de kan få ordentligt boende och stöd. Tidiga indikationer från europeiska länder som sagt sig vara villiga att förflytta ensamma barn är extremt viktiga, och UNICEF uppmuntrar fler länder att agera.

Grekland kan inte fortsätta att bära det här ansvaret själva. UNICEF fortsätter arbetet för att stötta våra partners i Grekland och de insatser som görs av EU:s medlemsstater för att stärka rättigheterna för barn på flykt. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.

Tillsammans med partners på plats i Moria arbetar UNICEF för att se till att barnen och deras familjer får mat, vatten och tak över huvudet. Arbetet pågår bland annat med att återförena barn och familjer som separerades under branden, och för att erbjuda psykosocialt stöd till drabbade. 

Direkt efter branden byggde UNICEF tillsammans med partners om ett familjecenter till en plats som ger tillfälligt skydd åt personer med kritiska behov. Mer än 200 utsatta kvinnor och barn får just nu tak över huvudet där.

Läget för barnen är akut. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag:

Jag vill hjälpa

4 000 barn i behov av hjälp efter branden i Moria

Branden i Greklands största flyktingläger Moria har lämnat tusentals barn i behov av akut hjälp. UNICEF står redo att ge omedelbart skydd till barnen. Händelsen är en stark påminnelse om behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa.

HJÄLP BARN PÅ FLYKT

En flicka står i rasmassorna i det nedbrunna lägret Moria.

Tusentals asylsökande på den grekiska ön Lesbos flydde för sina liv när en enorm brand spreds i det överfulla flyktinglägret Moria i natt. UNICEF finns på plats, redo att hjälpa de över 4 000 barn som är i behov av akut hjälp – särskilt de 407 ensamkommande barnen.

Vår högsta prioritet är att säkerställa omedelbart skydd för barnen, och se till att de får mat, vatten och tak över huvudet.

Eftersom covid-19 hade börjat spridas i lägret är det mer komplicerat men mycket viktigt att ge snabb och säker hjälp. Tillsammans med partners har vi byggt om ett familjecenter till en plats som tillfälligt ger skydd åt ensam­kommande barn, gravida kvinnor och andra med kritiska behov – till dess att det finns andra alternativ. Mer än 150 ensam­kommande barn skyddas just nu där.

Händelsen är en stark påminnelse om det akuta behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem inom EU – ett system som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.

Vill du hjälpa barn på flykt?

Ge en gåva

Coronaviruset kan få förödande konsekvenser för barn på flykt

Coronaviruset sprider sig snabbt över vår värld, och de miljontals barn som lever på flykt kommer inte att skonas. Sannolikt kommer viruset snart få fäste i flyktingläger, där många lever extremt trångt utan tillgång till rinnande vatten och sjukvård. UNICEF arbetar för att hindra spridning av viruset, men vi kan inte göra det ensamma.

Hela 31 miljoner barn befinner sig just nu på flykt. De flesta har inte möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten eller hålla fysiskt av­stånd för att hindra smittspridning. De har inte heller lyxen att komma i kontakt med en läkare när de är sjuka. Alla dessa barn är redan idag i stort behov av hjälp, och om coronaviruset får fäste i de överfulla flykting­lägren kan konsekvenserna bli katastrofala.

Coronaviruset kommer få förödande konsekvenser för barn på flykt

Det är mycket brådskande att se till att barn på flykt får tillgång till vatten och tvål och ges möjlighet att hålla fysiskt avstånd till andra människor, för att hindra spridning av coronaviruset.

UNICEFs högsta chef Henrietta Fore uppmanar nu samtliga insatser att försöka nå barn och familjer som befinner sig på flykt med den hjälp de behöver. Vi måste säkerställa att de får tillgång till tester och sjukvård, och att de nås av information om hur spridning av viruset kan förebyggas. Det är mycket brådskande att se till att de får tillgång till vatten, tvål och säker­het, och att de ges möjlighet att hålla fysiskt avstånd till andra människor.

Det är även väsentligt att ta fram en plan för hur vi på ett säkert sätt ska kunna hjälpa de barn som har blivit separerade från sina föräldrar eller vars föräldrar har dött. Rörelsebegränsning och stängning av gränser till följd av coronaviruset får inte hindra barns rätt att söka asyl och åter­förenas med sina familjemedlemmar. Inte heller ska det hindra hjälp­arbetare att nå fram med humanitär hjälp till de mest utsatta. 

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar tillsammans med partners för att hindra spridning av coronaviruset bland barn och familjer på flykt. Det gör vi bland annat genom att:

  • Leverera hygienartiklar och säkra tillgången till rent vatten.
  • Hindra smittan från att spridas i skyddsrum, läger och bostads­områden.
  • Utveckla barnvänlig information om covid-19 och ta fram material med syfte att bekämpa stigma kopplat till viruset, samt att främja ett positivt föräldraskap.

Men vi kan inte göra det här arbetet ensamma. Vi befinner oss i en situation som vi aldrig har befunnit oss i tidigare. Nu, mer än någonsin, måste regeringar, företag och det internationella samfundet hjälpas åt och prioritera de mest utsatta.

Nio år av lidande för Syriens barn

Idag markerar årsdagen för nio år av konflikt i Syrien. Nio år av flykt, förödelse och krig. Det är en humanitär katastrof som har pågått alldeles för länge och situationen kan kännas hopplös. Men UNICEF ger aldrig upp. Vi kommer fortsätta att göra allt som står i vår makt för att hjälpa de syriska barnen.

Sedan december i fjol har över 900 000 människor tvingats på flykt, varav mer än hälften är barn. Många har flytt utan varken kläder, mat eller id-handlingar. Och för flera av dem, är det inte första gången som de lämnar allt de äger för att fly för sina liv.

Många syriska barn har aldrig upplevt någonting annat än krig.

Människor på flykt sover i kalla tältläger eller under bar himmel eftersom många flyktingläger i området är fulla och inte kan ta emot fler. Det är minusgrader på flera håll och barn har frusit ihjäl i kylan.

Hjälp barnen på flykt

I al-Hol-lägret, nordöstra Syrien, bor 66 000 människor. 46 000 av dem är barn.

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats i Syrien och på flera andra platser i regionen. Vi hjälper barnen att hantera konflikten och gör vad vi kan för att de ska ha möjlighet till fortsatt skolgång.

Bara under januari månad har vi exempelvis:


• Levererat varma kläder och filtar till mer än 21 000 barn.
• Gett 280 000 människor tillgång till vatten, sanitet, utbildning och sjukvård.
• Sett till att 10 000 bebisar som ännu inte fyllt ett år fått vaccin mot farliga sjukdomar.

Oavsett vilken riktning konflikten tar härnäst, kommer UNICEF att fortsätta kämpa vid barnens sida. Var med och se till att fler av dem går en trygg framtid till mötes:

Ge en gåva nu

Bomberna i Syrien måste tystna

Över en halv miljon barn har tvingats fly det upptrappade våldet och kalla vädret i nordvästra Syrien. 77 barn har dött eller skadats sedan början av året. UNICEF arbetar dag som natt för att hjälpa de hårt drabbade familjerna.

Nour, elva år, väntar gråtandes i bilen medan hennes familj förbereder sig för att fly. ”Striderna har kommit till vår by. Mina yngre bröder och min mamma är väldigt rädda, så vi måste lämna. Några hus på vår gata har rasat och några av våra grannar har dött.”

Sedan december har den humanitära situationen försämrats drastiskt i nordvästra Syrien. Minst 28 barn har dött, och 49 skadats. De urskillningslösa attackerna mot civila har tvingat 800 000 människor på flykt, varav 500 000 barn. De flesta flyr inte för första, och förmodligen inte för sista, gången.

Förtvivlan är stor när hundratusentals människor trängs in i allt mindre områden utan att veta vart de ska ta vägen härnäst. De söker skydd i tält, skolor, butiker eller offentliga byggnader. Många tvingas sova utomhus i minusgrader. Bomber och snö faller från himlen, och föräldrar vet inte längre hur de ska kunna skydda sina barn.

Vi gick i tre dagar och bor nu i tält. Alla våra ägodelar var genomblöta och täckta av lera. Ett av mina barn är mycket sjukt och behöver vård. Om han dör kan jag inte göra annat än att begrava honom.

En mamma som har flytt från Idlib till Aleppo tillsammans med sina barn.

Förra veckan fick UNICEF rapporter om att de två sista verksamma sjukhusen i den västra delen av Aleppo har drabbats av attacker, ett av dem var ett sjukhus för barn och mödrar.

Samtidigt är 1,2 miljoner barn i behov av akut hjälp. De lever i korselden, under usla förhållanden i den bitande kylan, utan tillräckligt med mat, vatten, värme och sjukvård.

Bomberna som faller över barnen i Syrien måste tystna. Parterna i konflikten måste skydda barnen och de instanser de är beroende av, och ge hjälparbetare möjlighet att nå alla som behöver hjälp.

Vad gör UNICEF?

Under januari har vi bland annat:

  • Levererat varma kläder och filtar till mer än 21 000 barn.
  • Gett 280 000 människor tillgång till vatten, sanitet, utbildning och sjukvård.
  • Vaccinerat 10 000 bebisar som ännu inte hunnit fylla ett år.

Vi kommer att fortsätta leverera näringsrik nötkräm, rent dricksvatten, vaccin, varma vinterkläder och hygienartiklar till barn och familjer i nöd. Vi ser också till att barn kan fortsätta sin utbildning och får psykosocialt stöd för att bearbeta de fruktansvärda händelser de utsätts för.

Var med och se till att fler barn får rent vatten, näring, vaccin, skolgång och psykosocialt stöd:

Hjälp barn i syrien

25 miljoner hjälper barn i katastrofer

Igår samlades Postkodlotteriets förmånstagare för årets utdelning. 25 miljoner kronor gick till UNICEF Sverige. Helt fantastiskt! Pengarna kommer att gå till vårt viktiga arbete för barn i katastrofer.

Sedan Postkod­lotteriet startade år 2005 har nu mer än elva miljarder kronor delats ut till ideella orga­nisa­tioner. UNICEF har varit förmåns­tagare sedan 2008 och totalt har vi mottagit över 313 miljoner kronor till vårt arbete för barnen. Helt fantastiskt!

Syriska barn på flykt får varma vinterkläder av UNICEF

Här får tre barn på flykt från Syrien en brådskande vinterleverans från UNICEF. Tack vare pengarna från Postkodlotteriet kommer vi nu kunna hjälpa ännu fler barn i katastrofer. 

Just nu pågår många kata­strofer runt om i världen. Som alltid är barnen mest utsatta. Med hjälp av Postkod­lotteriet och alla lottköpare kommer vi kunna se till att de barn som behöver det allra mest, i kata­strofer där behovet är som störst, får den hjälp de behöver.

Stort tack till Postkodlotteriet och alla lottköpare!

Effektiva tält som skyddar barn i krig och katastrofer

Idag lanserar UNICEF nya innovativa tält, som bättre står emot extremväder och ger barn i nödsituationer skydd och en fast plats i en annars kaotisk tillvaro.

Varje år hjälper UNICEFs nuvarande tält miljontals barn genom att användas som hälsokliniker, skolor och barnvänliga platser i krig och katastrofer. Men på grund av klimatförändringar och nya nödsituationer behövde tälten förbättras.

För att de nya tälten ska erbjuda barn en så säker plats som möjligt ställde vi över 1 000 krav på tillverkarna. Ökad motståndskraft vid extrem­väder, förbättrad och rymligare miljö inne i tälten, tillgång till ström och bättre installations- och transportmetoder var några av dem.

Det är viktigt att tillverkarna förstår vilka behoven är i olika klimat. Därför följde de med till Uganda (hett och torrt), Filippinerna (vått och fuktigt) och Afghanistan (kallt).

Slutprodukten blev högeffektiva tält som bland annat innehåller:

  • Ett nytt förankringssystem som fäster tälten i olika jordtyper och gör dem säkra under extrema väderförhållanden.
  • En väggkonstruktion som ger hela 20 procent mer användbar golvyta inne i tälten.
  • Ett fönstersystem som ger bra belysning, ventilation och fullständigt skydd mot insekter.
  • Ett inbyggt skuggnät som ger lämpliga temperaturer inne i tälten.
  • Ett vinterfodral för kalla klimat.
  • Solpanel och el-utrustning för att ge belysning och säkerhet på natten.
  • Ett inre foder som ger en mjuk känsla i barnvänliga utrymmen.

De förbättrade tälten är ett bevis på att nya produkter blir som mest framgångsrika när vi kombinerar innovationskunskap med våra med­arbetares kunskap i fält. UNICEFs globala status gör det också möjligt för oss att driva industrin mot att utveckla de bästa produkterna för barn till ett rimligt pris.

En grupp barn på väg in i en till­fällig tält­skola som UNICEF har satt upp i byn Mulombela i Kasai­regionen, Demokratiska republiken Kongo.

Vid en katastrof är det viktigt att så snart som möjligt få igång skol­undervisningen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som behöver återhämta sig från svåra upplevelser.

Vi arbetar nu för att tälten ska användas i så stor skala som möjligt och ge fler barn en säker och trygg plats i en annars kaosartad värld.

Vi finns kvar i Syrien och kämpar för barnens liv

Den senaste tiden är vi många som har bedrövats av den hemska situationen som människorna i norra Syrien utsätts för. Just nu är runt 170 000 barn i behov av akut hjälp. UNICEF finns som en av få organisationer kvar i regionen och arbetar hårt för att hjälpa barnen.

Kriget i Syrien är inne på sitt nionde år och är en av de värsta humanitära kriserna i världen. Syriens barn har levt i konflikt större delen av livet, och när våldet nu eskalerar utsätts tusentals barn återigen för ett ofattbart lidande.

Omkring 70 000 barn har tvingats fly undan oroligheterna i norra delen av landet, till följd av Turkiets offensiv. Situationen är mycket allvarlig och i dagsläget beräknas cirka 170 000 barn vara i behov av akut hjälp.

Hjälp barnen i Syrien

Barnen bär inget ansvar för kriget, ändå är det de som får betala det högsta priset när våldet återigen eskalerar.

På grund av det besvärliga säkerhetsläget tvingas många organisationer att dra sig tillbaka och avbryta sitt arbete. Men UNICEF finns fortfarande kvar, och vi trappar nu upp vårt arbete för att nå ut med livräddande hjälp till alla utsatta barn.

Behoven är enorma och vi arbetar dag som natt för att skydda barnen från våldet och förse dem och deras föräldrar med näring, hälsovård, vatten, sanitet och hygien.

Hittills har vi bland annat:

  • Levererat 95 000 liter vatten till de drabbade
  • Levererat 10 000 hygienpaket till familjer i området
  • Gett 508 kvinnor och barn nödhjälp i form av näring i al-Hol-lägret och lägret i Areesha
  • Hjälpt barn som har separerats från sina föräldrar

Kvinnor och barn flyr från fallande bomber i staden Ras Al-ain. Vissa får tak över huvudet hos släktingar i närliggande städer, medan andra tvingas söka skydd i tillfälliga skyddsrum.

UNICEF deltar även i diskussioner med beslutsfattare och regeringen, där vi kräver att våldet måste upphöra och att de ska ta ansvar för alla barn som är i behov av hjälp.

Vi finns kvar i Syrien och kämpar för alla barn som behöver skydd. Men behoven är enorma och vi behöver din hjälp. Var med och rädda barns liv, ge en gåva:

HJÄLP BARNEN I SYRIEN