Nya siffror från UNICEF visar att den nuvarande minskningen av barnäktenskap går för långsamt i Väst- och Centralafrika – på grund av befolkningstillväxten och hur vanligt förekommande barnäktenskap är.

I den nuvarande takten kommer det ta över hundra år att helt utrota barnäktenskap i Väst- och Centralafrika. Här finns sex av de tio länder i världen där sedvänjan är vanligast: Niger, Centralafrikanska republiken, Tchad, Mali, Burkina Faso och Guinea.

– Vi kan inte fortsätta låta så många flickor gå miste om sin hälsa, utbildning och barndom, det är oacceptabelt, säger Fatoumata Ndiaye, vice chef för UNICEF.

Fyra av tio gifts bort som barn

Förekomsten av barnäktenskap har minskat något i regionen under de senaste 20 åren, men framstegen har varit ojämna. Fortfarande gifts fyra av tio flickor bort innan de fyller 18. Av dem är var tredje flicka yngre än 15 år.

Rapporten visar också att framsteg är möjligt om rätt strategier finns på plats. Så som att stärka flickor, mobilisera familjer och samhällen för att ändra attityder och beteenden, särskilt stöd till de flickor som drabbats eller löper hög risk att drabbas, och se till att lagar finns på plats som skyddar flickors rättigheter.

Framsteg är möjligt, särskilt genom utbildning

I flera länder i regionen har stora framsteg gjorts, däribland Gambia, Togo och Rwanda. Här har antalet barnäktenskap minskat med 40-60 procent under de senaste 25 åren.

Att flickor får gå i skolan är ett av de bästa sätten att förhindra barnäktenskap. Ju längre en flicka stannar i skolan, desto mindre blir risken att hon gifts bort innan hon fyller 18 och får barn som tonåring.

– Flickors utbildning borde vara högsta prioritet. Inte bara för att det utrustar flickorna själva för livet, men det hjälper också till att lyfta deras familjer, samhällen och länder ur fattigdom, säger Fatoumata Ndiaye.

Här kan du läsa mer om hur UNICEF arbetar för att stoppa barnäktenskap.

Vill du vara med och kämpa för barns rättigheter varje dag, året om? Bli Världsförälder:

Barnäktenskap är en kränkning av barnets mänskliga rättigheter. Att gifta bort barn vid mycket ung ålder är vanligast i Sydasien och i Afrika söder om Sahara. Men även i Mellanöstern, Nordafrika och andra delar av Asien förekommer den här traditionen inom vissa grupper.

UNICEF kämpar över hela världen för att barn ska få vara barn. Läs mer om hur vi arbetar mot barnäktenskap.

Var med och kämpa för alla barns rättigheter, bli Världsförälder nu.

I Afrika har antalet unga kvinnor som gifts bort som barn minskat från 44 procent år 1990, till 34 procent idag. Men eftersom det totala antalet flickor beräknas öka från 275 miljoner idag till 465 miljoner år 2050 krävs mer kraftfulla åtgärder. Minskningen av antalet barnäktenskap går för långsamt.

Framstegen har inte heller skett jämlikt – det är lika sannolikt idag att en flicka som tillhör den fattigaste femtedelen av befolkningen gifts bort, som det var för 25 år sedan. I alla andra regioner i världen kan vi se en minskande trend år för år.

Barnäktenskap är ett brott mot mänskliga rättigheter

När barn gifts bort minskar deras möjligheter till ett hälsosamt och framgångsrikt liv drastiskt. Ofta innebär det snarare en generationscykel av fattigdom. En flicka som gifts bort som barn riskerar i större utsträckning att hoppa av skolan, att bli utsatt för våld eller smittas med hiv, och saknar ofta nödvändiga kunskaper för att få ett jobb. Hon riskerar också att få barn medan hon själv är ett barn, och löper högre risk att dö under graviditet och förlossning.

Afrikanska unionen och många afrikanska regeringar har erkänt barnäktenskap som en skadlig sedvänja – något som har följts upp med flera initiativ över kontinenten. En kampanj som lanserades i maj 2014 av Afrikanska unionen ledde bland annat till en plan för regeringarna för att minska antalet barnäktenskap genom att bland annat förbjuda äktenskap före 18 års ålder, öka antalet flickor som registreras vid födseln, ge fler flickor tillgång till utbildning av god kvalitet och stärka lagar som skyddar flickors rättigheter.

Konkreta åtgärder behövs nu

Den politiska viljan för att stoppa barnäktenskap är nu starkare än någonsin, men den måste omsättas i konkreta åtgärder för att skydda miljontals flickor.

– Varje barnäktenskap är en individuell tragedi, en förlorad barndom och en förstörd framtid, säger UNICEFs högste chef Anthony Lake. Statistiken visar att vi måste fokusera på de fattigaste och mest utsatta för att utrota sedvänjan en gång för alla.

Här kan du läsa mer om hur UNICEF arbetar för att stoppa barnäktenskap.
Den nya rapporten hittar du här.

UNICEF kämpar över hela världen för att alla barn ska få allt som de har rätt till. Bli Världsförälder idag så är du med oss och förändrar barns liv.

– Ingen ska behöva utsättas för kvinnlig könsstympning, det medför ett enormt lidande och dramatiska konsekvenser. Och alla barn ska kunna växa upp till vuxna innan de ingår äktenskap, de måste få en chans att fullfölja sin skolgång och få livserfarenhet, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare för UNICEF Sverige.

Ny data som UNICEF presenterar idag visar att förekomsten av sedvänjorna minskat något under de senaste tre decennierna. Men trots detta måste framstegen ske mycket fortare, för att kompensera för befolkningstillväxten i de länder där barnäktenskap och kvinnlig könsstympning är vanligt.

Den nya statistiken visar bland annat att:

Mer än 130 miljoner flickor och kvinnor har utsatts för någon form av könsstympning i de 29 länder i Afrika och Mellanöstern där sedvänjan är främst förekommande. Förutom fruktansvärd fysisk och psykisk smärta riskerar flickorna kraftiga blödningar, infektioner, infertilitet och död.

Barnäktenskap är än mer utbrett. Mer än 700 miljoner kvinnor som lever världen över idag ingick äktenskap som barn. Mer än var tredje – omkring 250 miljoner – var yngre än 15 år. För flickor som ingår äktenskap innan de fyllt 18 år är risken större att de inte går ut skolan, och att de utsätts för våld i hemmet. Flickor i yngre tonåren löper större risk att dö på grund av komplikationer under graviditet och förlossning, än kvinnor i 20-årsåldern. De unga flickornas barn löper också större risk att dö före födseln eller under sin första månad i livet.

Risken för att en flicka i tonåren ska könsstympas idag har minskat med en tredjedel jämfört med för 30 år sedan. I Centralafrikanska republiken, Irak, Liberia och Nigeria, har förekomsten halverats. Attityder förändras också – majoriteten av människorna i de länder där flickor könsstympas tycker att sedvänjan borde upphöra. Men många fortsätter att utsätta sina döttrar för ingreppet på grund av sociala påtryckningar.

Betydligt mer intensiva och långsiktiga åtgärder behövs från alla parter i samhället, för att hundratals miljoner flickor ska slippa utsättas för djupgående, permanent och fullständigt onödig skada.

Hundratals miljoner kan skyddas

Om minskningen fortsätter i samma takt som idag, kommer befolkningstillväxten innebära att antalet flickor som gifts bort som barn (mer än 700 miljoner) kommer att vara omkring detsamma även år 2050, och att 63 miljoner fler flickor då kommer att könsstympas.

Om takten för minskningen däremot fördubblas kommer antalet flickor som gifts bort som barn att ha sjunkit till 570 miljoner år 2030, och 450 miljoner år 2050. Antalet flickor och kvinnor som påverkas av könsstympning (mer än 130 miljoner) skulle då ligga på ungefär samma nivå som idag.

– Siffrorna visar att vi måste öka våra insatser. Kvinnlig könsstympning och barnäktenskap är mycket skadligt och nekar flickor rätten att fatta sina egna beslut och nå sin fulla potential, säger UNICEFs chef Anthony Lake. Sedvänjorna skadar både flickorna själva, och deras familjer och samhällen. Flickor är inte någons egendom, de har rätt att bestämma över sina egna liv. Och när den rätten uppfylls är det till fördel för alla. Vi kan inte låta de svindlande siffrorna förlama oss, de måste driva oss att agera.

Läs gärna mer om UNICEFs arbete mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Den senaste statistiken finns tillgänglig här:
Female Genital Mutilation/Cutting: What might the future hold? 
Ending Child Marriage: Progress and prospects

Att gifta bort barn vid mycket ung ålder är vanligast i Sydasien och i Afrika söder om Sahara. Men även i Mellanöstern, Nordafrika och andra delar av Asien, förekommer den här traditionen inom vissa grupper. En del flickor tvingas gifta sig långt före puberteten. I Östeuropa och Latinamerika är det vanligt att flickor mellan 16 och 18 år ingår äktenskap. Ungdomsstyrelsen har beräknat att ungefär 70 000 unga människor i Sverige har begränsningar eller villkor för val av partner och äktenskap.

UNICEF anser att äktenskap under 18 års ålder kränker ett barns mänskliga rättigheter (inklusive rätten till utbildning, fritid, god hälsa och yttrandefrihet). Ett sätt att arbeta mot detta är att lagstifta om att minimiåldern för att ingå äktenskap är 18 år. Vi samarbetar med regeringar och beslutsfattare över hela världen för att påverka lagstiftningen.

Idag den 1 juli träder flera lagändringar i kraft i Sverige:

• Barn ska inte längre kunna få dispens att gifta sig
• Två nya brott införs i Brottsbalken:
  Äktenskapstvång (fängelse i högst fyra år) om någon genom olaga tvång eller utnyttjande förmår en person att gifta sig
  Vilseledande till tvångsäktenskapsresa
• Möjligheten att erkänna utländska barnäktenskap och tvångsäktenskap ska begränsas ytterligare

UNICEF Sverige välkomnar dessa lagändringar, men vi vill också att detta ska kunna ligga till grund för asyl i Sverige.

– Vi förbjuder barnäktenskap i Sverige, men det är fortfarande inte ett asylskäl. Vi har fortfarande alltså inte ett helhetsperspektiv på frågan, sade Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige.

Seminariet arrangerades av UNICEF Sverige och Tostan Sverige. Moderator var Niklas Svensson, Expressen, och i panelen fanns Erik Ullenhag, integrationsminister; Sara Mohammad, Glöm aldrig Pela och Fadime; Anne Charlotte Ringquist, Tostan Sverige; Veronica Svärd, Feministiskt initiativ och Christina Heilborn.

Panelen var i stort överens om att lagändringarna är bra och ett viktigt steg på vägen, men att de inte är tillräckligt och att mer arbete inom frågan behövs. Sara Mohammad tryckte bland annat på vikten av att arbeta med att förändra värderingar som kränker barns rättigheter. Christina Heilborn påpekade vikten av utbildning för att förebygga barnäktenskap, och hur viktigt det är att myndigheter liksom föräldrar och inte minst barnen själva får kunskap i frågan.

– Vi måste göra barnkonventionen till lag i Sverige, då ökar fokus på barns rättigheter, sade Veronica Svärd.

Här på Expressens hemsida kan du se hela debatten. Mer information om barnäktenskap och om hur UNICEF arbetar med frågan hittar du här.

Ändå är det denna verklighet som tiotals miljoner unga tjejer runt om i världen tvingas in i varje år. Antalet är lägre än för 30 år sen, men är fortfarande skrämmande högt.

Förutom att vara ett brott mot så många av hennes rättigheter är konsekvenserna förödande. Hon tvingas avbryta sin utbildning och de yrkesdrömmar hon haft. Hon berövas rätten att välja partner och tvingas att leva i ett olyckligt och kärlekslöst äktenskap. Hon våldtas av sin man och blir sannolikt gravid innan hennes kropp är mogen för det. Hon löper stor risk att utsättas för våld och kränkningar från hennes man och nya släktingar. För att bara nämna några.

UNICEF och många andra organisationer arbetar aktivt för att inga barn ska kunna bli bortgifta. Det handlar om att få till lagar som förbjuder äktenskap före 18 års ålder. Men det största och svåraste arbetet är att ändra de attityder och värderingar som tillåter det fortgå.

Indien är ett av de länder där flest unga flickor gifts bort. Detta trots en lag som förbjuder det. I Mirzapur distriktet, Uttar Pradesh har UNICEF stött bildandet av så kallade Child Protection Committees på bynivå. Här hålls möten där byborna diskuterar frågor om värderingar och traditioner öppet. Medlemmarna går också runt bland familjerna i sin by och pratar om barnäktenskap, vikten av utbildning och barnens rättigheter.

Kommittéerna leds av två barn och byns högsta ledare. Många av kommittéerna går offentligt ut och lovar att de inte kommer att låta sina barn gifta sig före 18 års ålder. Om tillräckligt många i lokalsamhället tydligt uttrycker denna vilja, minskar rädslan hos de övriga att följa efter. Familjen riskerar inte längre att bli socialt utstött eller att ens barn inte kan gifta sig senare. Det viktigaste är att byborna själva diskuterar och kommer fram till ett eget, gemensamt beslut att ändra dessa gamla traditioner. I Mirzapur distriktet ser man en tydlig förändring i att antalet barnäktenskap kraftigt minskat. Basanti Devis mamma Chandra i Uttar Pradesh är en av de som fattat beslutet att låta sin dotter gå ut skolan och vänta med att gifta sig tills hon blivit vuxen.

Det går att förändra förutsättningarna för utsatta flickor runt om i världen. Låt oss göra det.