Gå till innehållet
Laddar…

Norden ska bli världens bästa plats att växa upp på

Nordiska ministerrådet har bestämt att regionen ska vara den bästa platsen för barn att växa upp på. Tillsammans med UNICEF bjöd de därför in barn och unga till ett toppmöte, under vilket barnen fick framföra sina rekommendationer kring hur barns rättigheter i Norden ska stärkas.

Barnkonventionen slår fast barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet, och det Nordiska ministerrådet vill att barn och vuxna ska bli bättre på att tillsammans förverkliga det i Norden. I torsdags bjöd de därför UNICEF till FN-huset i Köpenhamn, för att gemensamt genomföra det första nordiska toppmötet som inkluderar barn och unga från alla nordiska länder, Färöarna, Grönland och Åland.

Inför mötet hade barnen tagit fram en gemensam resolution med rekommendationer till beslutsfattare i Norden. Resolutionen innehåller tre teman: medvetenhet om barns rättigheter, barns och ungas delaktighet och barns inkludering i samhället. Inom dessa teman fokuserar barnen på följande områden: familj, skola, fritid och samhälle. Den svenska delegationen har valt att fördjupa arbetet med barns och ungas delaktighet i skolan. 

We find this important because we children are the experts, while adults and decision makers don’t know how it is to be a child today. When our voices are heard, we feel that we are able to influence our own affairs and it empowers us to make a difference in our own and other children’s lives.

Ur barnens gemensamma resolution

Barnen fick under dagen tillfälle att träffa en delegation av beslutsfattare från varje land. De presenterade sin resolution och gav de vuxna sina rekommendationer gällande vad som krävs för att göra Norden till den bästa möjliga plats att växa upp på. Då barn ofta upplever att de inte blir lyssnade på eller tagna på allvar har den vuxna delegationen blivit utbildad i att lyssna på, och samtala med, barn.

Efter presentationen träffade barnen från Sverige den svenska delegationen av beslutsfattare, för att diskutera hur resolutionen ska genomföras och uppnås i just vårt land. En av rekommendationerna som den svenska delegationen belyser är att barns röster måste stärkas

Den svenska delegationen bestod av Olivia Neander, Saga Carlsson, Tuva Berg, Joline Södergren, Emma Backsten och Louise Johansson.

Barnkonventionen har blivit svensk lag!

Så har då barnkonventionen äntligen blivit svensk lag – ett otroligt viktigt steg för att stärka barns rättigheter. Vi har nu fått ett mycket viktigt verktyg som innebär både större skyldighet och ökad möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus. Barnkonventionen gör klart att alla barn är rättighetsbärare – individer med egna rättigheter och beslutet att göra den till lag innebär att barns rättigheter får högre status och kommer behövas tas på större allvar i samhället.

Vad innebär det att barnkonventionen blivit lag?

Beslutet innebär inga nya rättigheter för barn, men barns rättigheter får högre status och gäller på samma sätt som övriga lagar i Sverige, såsom socialtjänstlagen, skollagen och föräldrabalken. Till exempel, en socialsekreterare som fattar beslut som rör barn behöver nu använda sig både av socialtjänstlagen och barnkonventionen. Och beslut gällande skolan, omfattas på samma sätt både av skollagen och barnkonventionen. Barnkonventionen kommer även att ensamt kunna åberopas i svenska domstolar  – något som tidigare inte varit möjligt. 

Vad är den största skillnaden? 

Det kommer nu att ställas högre  krav på myndigheter och domstolar att tillämpa barnkonventionen i praktiken. Att göra barn delaktiga i beslut som berör dem och att sätta ett större fokus på att utreda och i varje enskilt fall, bedöma vad som är det bästa för barnet.

Barnkonventionen som lag kommer troligtvis ha störst effekt för barn i utsatta situationer som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen. De kommer att få ett starkare rättsligt skydd, större möjlighet att komma till tals och vara delaktiga i beslut som fattas om dem.

Förändringarna kommer inte att ske över en natt, utan det är ett långsiktigt arbete och ett synsätt på barn som vi hoppas ska få genomslag i samhället. Det krävs fortfarande stora utbildningsinsatser och politiska prioriteringar, både lokalt i kommuner och nationellt. 

Vad är UNICEFs roll?

UNICEF har länge arbetat med att sprida kunskap om barnkonventionen och genom opinionsbildning påvisat för politiker betydelsen av att göra barnkonventionen till svensk lag.

Nu går vi in i ett nytt skede där vi kan bistå med kunskap om barnkonventionen, hur den kan tolkas i olika situationer och hur den kan användas i det dagliga praktiska arbetet med barn. Vi kommer att sprida de metoder och modeller som vi tidigare har tagit fram, för att göra barnkonventionen till verklighet i praktiken. Några konkreta exempel på detta är vår metodhandbok om barnrättskommun och rättighetsbaserad skola samt vår handbok till socialsekreterare i deras dagliga arbete. Vi kommer även se över behovet av att utveckla fler handböcker och stödmaterial. 

UNICEF kommer alltid att vara med och arbeta för att barnkonventionen ska få genomslag i samhället så att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda.

Ökad kompetens och tydliga prioriteringar avgörande när barnkonventionen blir lag

I dag är en historisk dag! Vi träder inte bara in i ett nytt decennium – i dag blir barnkonventionen svensk lag.

Barnkonventionen har funnits i 30 år och 1990 anslöt sig Sverige till konventionen. Trots att den då blev juridiskt bindande, har det visat sig inte vara tillräckligt för att göra verklighet av alla barns rättigheter. UNICEF Sverige har därför arbetat i över tio år för att göra barnkonventionen till lag. 

Att barnkonventionen blir lag innebär inte att barn får nya rättigheter. Att den blir lag innebär att den får större genomslag, och blir likställd andra svenska lagar, såsom socialtjänstlagen, föräldrabalken och utlännings­lagen. Barnkonventionen kommer nu att kunna åberopas i svenska domstolar som vilken annan lag som helst. Detta var tidigare inte möjligt, eftersom den inte hade en formell status som lag. 

UNICEF Sverige arbetar såväl internationellt som nationellt, med fokus på de mest utsatta barnen. Att barnkonventionen blir svensk lag kommer särskilt att gagna barn i utsatta situationer. Det handlar om barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten, och barn som utsätts för våld eller befinner sig i migrationsprocessen. För dem innebär lagen att de får ett starkare rättsligt skydd. Större hänsyn måste nu tas till det berörda barnets bästa vid beslut och bedömningar som rör barnet. 

Klimatförändringarna har lett till ett enormt engagemang världen över. Barn och unga driver på för att nå förändring, och de kräver delaktighet i frågor som i allra högsta grad rör deras framtid. Vi behöver lyssna på barnens röster, och involvera dem i beslut som rör dem.   

Ansvaret för att säkerställa att barnkonventionen efterlevs i praktiken vilar på regeringar, kommuner och myndigheter. Även civilsamhället och näringslivet spelar en mycket viktig roll i att påverka barns situation, och i arbetet med att säkra att barns rättigheter efterlevs.

Vi ser tre krav som särskilt viktiga:

  • Barns rättigheter måste integreras i centrala politiska besluts­processer. Detta inte minst för att ojämlikheten mellan barn ökar och för att vi ska kunna nå en socialt hållbar utveckling, samt leva upp till målen i Agenda 2030.
  • Kompetensen måste stärkas hos vuxna som arbetar med barn, för att de ska kunna upptäcka och möta barn som far illa. 
  • För att barns rättigheter ska stärkas och bli tillämpliga i praktiken måste barn få ökade kunskaper om sina rättigheter. Vi måste också i större utsträckning möjliggöra för barn och unga att vara delaktiga och involveras i beslut som rör dem.

UNICEF Sverige ser fram emot att fortsätta göra verklighet av barns rättigheter – tillsammans med alla berörda parter – både lokalt, nationellt och globalt.

Barnkonventionen 30 år

UNICEF Sverige spelar en viktig roll i att göra barnkonventionen till verklighet för alla barn. Vi har metoder och modeller som gör det enklare att konkret tillämpa barnkonventionen, till exempel Barnrättskommun, rättighetsbaserad skola och vår handbok för socialtjänstens dagliga arbete. Vi vill i vårt arbete främja samverkan och partnerskap. Vi behöver både regeringar, kommuner, närings­livet och civilsamhället för att barns rättigheter ska kunna förverkligas.

I onsdags var det barnkonventionens dag och i år uppmärksammar vi den lite extra i och med att den fyller 30 år! Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att alla barn är individer med egna rättigheter – inte föräldrars eller vuxnas ägodelar.

Alla världens länder utom USA har anslutit sig till konventionen. Sverige var ett av de länder som drev fram konventionen och ett av de första att ansluta sig till den. Efter många år av påverkansarbete från UNICEF Sverige blir den svensk lag vid årsskiftet. Barnkonventionen utgör grunden för allt det arbete som vi gör för att stärka barns rättigheter i världen. 

UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt och jämställdhetsminister Åsa Lindhagen vid firandet av barnkonventionen 30 år den 20 november.

Utvecklingen i Sverige under 30 år

Under de 30 år som har gått sedan barnkonventionen antogs har synen på barn successivt förändrats till att se dem som egna rättighetsbärare. Anti-aga lagstiftningen är ett exempel. Den kom visserligen till tio år innan barnkonventionen antogs men etableringen av så kallade Barnahus, där flera samverkande myndigheter samlats under samma tak för att stödja barn i utsatta våldssituationer, har konkret bidragit till att förbättra våldsutsatta barns situation.

Socialtjänstlagen har under dessa 30 år kompletterats med flertalet ändringar för att bland annat stärka barns rätt till delaktighet. Likaså har rätten till egen socialsekreterare för barn som är placerade införts. 2011 infördes bestämmelser i skollagen om att barn ska ha rätt till inflytande. Papperslösa barn har getts rätt till utbildning och hälsa. Starkare skydd och rättsliga åtgärder mot sexuell exploatering och utnyttjande av barn har även införts. Och 1990 inrättades Barnombudsmannen, den myndighet som har till uppdrag att säkra att barns rättigheter i Sverige efterlevs. 

Barnkonventionen som svensk lag – vad blir det för skillnad?

Att barnkonventionen 30 år efter att den antogs nu blir svensk lag är ett mycket viktigt och glädjande steg, och något som vi har arbetat för i över tio år. Det innebär att den får högre status, men det innebär inga nya rättigheter för barn. Dock kommer det att läggas ett större ansvar på myndigheter, rättsväsendet och andra beslutsfattare att tillämpa rättigheterna i konventionen, så att de får ett större genomslag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn. 

Barnkonventionen kommer att ha samma status som andra svenska lagar (till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken) och kommer även att ensamt kunna åberopas i svenska domstolar, något som tidigare inte varit möjligt. Framför allt barn i utsatta situationer – barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller barn som befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd.

Barns egen rätt att komma till tals kommer också att få ett större genomslag. Flera fall visar att barn inte har fått komma till tals i vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Andra exempel visar att barn har fått göra sin röst hörd, men inte på det systematiska och barnanpassade sätt som krävs för att kunna utreda barnets bästa.

Framåtblickande vad behöver fortsatt göras i Sverige?

För att göra barns rättigheter till verklighet för alla barn är tre saker särskilt viktiga:

  • Barns kunskap om sina egna rättigheter måste öka. Vi måste också i större utsträckning möjliggöra för dem att göra sina röster hörda och kunna delta i beslut som rör dem.
  • Kompetensen måste stärkas hos vuxna som arbetar med barn, för att kunna upptäcka och möta barn som far illa. Möjligheterna för barn själva att utkräva sina rättigheter då de kränkts måste öka, genom att Sverige ansluter sig till barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll.
  • Barns rättigheter och behov måste sättas i centrum för viktiga beslut, inte minst för att ojämlikheten mellan barn ökar och för att vi ska kunna nå en socialt hållbar utveckling samt leva upp till målen i Agenda 2030. I den ingår den grundläggande principen ”Leave no one behind”, vilket innebär att ingen ska lämnas utanför uppfyllandet av de Globala målen.

En händelserik vecka inom hållbar utveckling och barns rättigheter

Varje år i september samlas FN:s medlemsländer i general­församlingen i New York för att diskutera globala frågor. Årets tema är hållbar utveckling. UNICEF erbjöd scenen på huvudkontoret till Greta Thunberg och andra barn, för att låta dem göra sina röster hörda i klimatfrågan och barns rättigheter.

I samband med att generalförsamlingen möts i år anordnas fem stora konferenser inom hållbar utveckling. Syftet är att förbättra åtgärderna mot klimatförändringar och lyfta arbetet för en hållbar utveckling för både människa och planet.

Veckan tar därmed avstamp i Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling, som antogs av alla världens ledare år 2015. Det är den mest ambitiösa planen någonsin för att enas kring gemensamma lösningar på världens utmaningar. Stora framsteg har gjorts, men det går inte snabbt nog. Allt fler människor går hungriga, klyftorna ökar, vår konsumtion och våra utsläpp ökar, och den biologiska mångfalden minskar i en alarmerande takt.

Inför toppmötesveckan hölls ett klimatmöte för unga ledare, för att de skulle få visa upp sina lösningar och på ett meningsfullt sätt få möjlighet att samarbeta med beslutsfattare i vår tids viktigaste fråga.

Klimattoppmötet

Veckan inleddes med ett klimattoppmöte den 23 september. FN:s generalsekreterare António Guterres talade om att världen har ett fönster på mindre än elva år för att undvika oåterkalleliga förändringar av vårt klimat. Vi måste minska utsläppen med 45 procent fram till 2030 och vi måste uppnå koldioxidneutralitet senast 2050.

Även Greta Thunberg fick möjlighet att göra sin röst hörd i ett engagerande och känslosamt tal riktat till världens ledare, med fokus på att världens länder måste agera nu för att hindra klimatförändringarnas effekter. 

Efter klimattoppmötet anordnades en presskonferens på UNICEFs huvudkontor där Greta och 15 andra barn medverkade. UNICEFs roll var att möjliggöra för dem att göra sina röster hörda i klimatfrågan. Barn har rätt att leva i ett hållbart klimat, det är en fråga om barns grundläggande mänskliga rättigheter. Budskapet från de unga var att ländernas bristande agerande i klimatfrågan är ett brott mot deras rättigheter.  

UNICEFs högsta chef Henrietta Fore tillsammans med unga klimataktivister efter presskonferensen i New York.

Barnkonventionen 30 år

I onsdags anordnades ett kortare evenemang i FN:s generalförsamling med anledning av att barnkonventionen i år fyller 30 år. Syftet var att uppmana medlemsländerna att förnya sina löften till barnkonventionen samt att uppmana länderna att intensifiera sitt arbete med att stärka barns rättigheter.

Sverige var ett av sex tillfrågade länder som ombetts att hålla ett särskilt anförande. Vi representerades av statsminister Stefan Löfven, som bland annat lyfte Sveriges arbete med att stoppa våld mot barn.

Nu ser vi fram emot att FN:s generalförsamling ägnar barnkonventionens dag den 20 november, då barnkonventionen officiellt fyller 30 år, åt att lyfta frågan kring hur världens länder kan skärpa sitt arbete med att stärka barns rättigheter.

Alla människors rätt till hälsa

Det andra toppmötet var världens första högnivåmöte om universell tillgång till hälsa. I samband med mötet presenterades nya satsningar för att ge alla människor tillgång till överkomliga och inkluderande hälsosystem.

Utmaningarna som framkom i UNICEFs nylanserade rapporter om barnadödlighet och mödradödlighet togs upp. Trots att stora framsteg har gjorts är barna- och mödradödligheten i världen fortfarande oacceptabelt hög. Särskilt utsatta är barnen under den första månaden i livet och för dem sker inte utvecklingen snabbt nog. Dessutom är framstegen ojämnt fördelade och många halkar efter, särskilt i Afrika söder om Sahara. Det är oacceptabelt, framför allt då många av dödsfallen kan förhindras med rent vatten, sanitet, näring, vaccin och grundläggande sjukvård.

Under veckan arrangerade UNICEF även ett seminarium för att ytterligare belysa alla människors rätt till den hälso- och sjukvård som de behöver. Diana Amini från vår partner H&M Foundation fanns på plats och berättade om stiftelsens engagemang för att ge barn med funktions­nedsättningar den bästa möjliga starten i livet.

Agenda 2030 och hållbar utveckling för önationer

Det tredje toppmötet fokuserade på de globala målen. Mötet visade på att länderna måste öka takten om vi ska nå målen i Agenda 2030. Och idag, den 26 september, genomförs en dialog om utvecklingsfinansiering. Ledare från regeringar, näringslivet och finanssektorn samlas för att gemensamt hitta nödvändiga resurser och partnerskap. En omställning i enlighet med de globala målen är kostsam och det saknas fortfarande enormt mycket pengar för att genomföra målen.  

Den 27 september sker slutligen SAMOA Pathway, ett toppmöte gällande en halvtidsöversyn av ett avtal som syftar till att stödja hållbar utveckling i små önationer som är under utveckling. Vid mötet kommer både framsteg och utmaningar gällande att bekämpa de förödande effekterna av klimat­förändringar att diskuteras.

Läs mer om de fem mötena:
Klimattoppmötet
Högnivåmötet om universell tillgång till hälsa
Toppmötet om de globala målen
Högnivådialogen om utvecklingsfinansiering
SAMOA Pathway

Möt UNICEF Sveriges nya generalsekreterare

Idag är det Pernilla Baralts första dag som UNICEF Sveriges generalsekreterare. Hon betonar vikten av samverkan för att uppnå förändring och betydelsen av att låta barn vara delaktiga. Hon ser fram emot att fira barnkonventionen som fyller 30 år, och att till­sammans med samarbetspartners arbeta för att uppnå målen i Agenda 2030.

Pernilla Baralt är en engagerad och aktiv trebarnsmamma som älskar löpning, att vara ute i naturen och att leda sitt flickfotbollslag. Hennes engagemang speglas även i hennes yrkesliv där viktiga frågor har varit miljöfrågor, utvecklingsfrågor och bistånd i EU-kommissionen och under de senaste åren den viktigaste av dem alla: att barnkonventionen blir svensk lag 2020. 

Vilka erfarenheter tar du med dig i din nya roll? 

Jag tar med mig vikten av personliga möten och samverkan för att uppnå förändring. I Sverige är det ett stort problem att barn faller mellan stolarna när olika instanser saknar gemensamma strategier. Det behövs en större samverkan mellan de aktörer som arbetar med barn och unga. Därtill tar jag med mig lärdomen att det tar tid att förändra viktiga frågor. Jag tror på långsiktiga systematiska förändringar som leder till en hållbar lösning för dem de berör. 

Sedan tar jag med mig värdet av barns delaktighet. Vi behöver deras kunskap, energi och framtidstro för att klara av att förändra frågor som rör deras rättigheter. Därför är jag glad att UNICEF Sverige fokuserar på barn och ungas delaktighet vid firandet av barnkonventionen som fyller 30 år den 20 november.  

Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare.

Vad kommer du att sätta för prägel på organisationen? 

Jag hoppas kunna bidra till en större samverkan, att alla medarbetare ska känna sig delaktiga och att våra gemensamma mål och visioner är tydliga för alla. Att vi är en attraktiv arbetsplats och samarbetspartner. Barns delaktighet ska vara en naturlig del i allt arbete vi gör och vi ska alltid behålla jämställdhetsglasögonen på.

Jag kommer att sträva efter att vi i större utsträckning blir en katalysator för samarbete kring de globala målen och att vi utvecklar nya metoder för hur de ska uppnås i praktiken. Att vi fortsätter att vara innovativa. Jag ser fram emot resan att stärka barns rättigheter och genomföra målen i Agenda 2030 tillsammans med både nuvarande och nya samarbets­partners.

Vad kan våra givare förvänta sig med dig som generalsekreterare?

Jag vill att vi skapar möjlighet för våra givare att bli ännu mer aktiva i vårt arbete genom att hitta nya former för dem att bidra. Monetära bidrag är grundläggande, men det är även betydelsefullt för oss att ta del av våra givares kompetens, idéer och engagemang. Extra viktigt är det att kana­lisera de ungas engagemang i organisationen. Allt fler unga ansluter sig till ungdomsrörelser för att stå upp för sina rättigheter och det är ett engagemang vi måste ta tillvara på. 

Jag tycker också att det är viktigt att fortsätta informera våra givare om de fantastiska resultat som deras gåvor bidrar till. Vi är varsamma med varenda krona och vill visa att alla bidrag når fram till de barn som verkligen behöver det. De bidragen räddar liv varje dag.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya uppdrag?

Jag ser först och främst fram emot att lära känna UNICEF Sverige, alla medarbetare och våra viktiga samarbetspartners. Ser också fram emot att få representera UNICEF Sverige i viktiga frågor, att träffa barn och unga och alla enskilda som varje dag bidrar till att förbättra barns liv i Sverige. 

Det blir också roligt att ge sig in i planeringen av firandet av barnkonventionen 30 år och att förbereda inför att den blir lag i januari 2020. Jag har själv arbetat med propositionen och känner mig tacksam över att få vara med vid sjösättningen av det arbetet. Nu är det vårt uppdrag att sprida kunskap om lagen och se till att vuxna inser fördelarna för hela samhället när barn får sina rättigheter tillgodosedda samt att barnen själva känner till rättigheterna. 

Var finner du inspiration? 

Jag blir dels inspirerad av alla vuxna som på något vis hjälper barn i utsatthet, det kan vara en lärare, fotbollsledare, socialsekreterare eller en mormor. Men jag får framförallt energi i umgänget med barn och unga. Det är i mötet med dem som jag blir påmind om att jag arbetar med den viktigaste av frågor.

Fler former av våld mot barn ska bli straffbart

Ett viktigt steg framåt tas nu för att göra fler former av våld mot barn straffbart. En statlig utredning som presenterats föreslår att en ny straffbestämmelse, barnfridsbrottet, ska införas som gör det olagligt att låta barn bevittna våld i hemmet. Idag skickar vi in vårt remissvar på förslaget. Vi är över lag mycket positiva men belyser också en del rättsliga dilemman där barnets rättigheter får ge vika för rättsliga grundprinciper.

Bevittnande av våld mellan närstående är en del av de psykiska våldet som barnkonventionen uppmärksammar, men som tidigare inte varit straffbart enligt svensk lag. Detta är en fråga som UNICEF Sverige har drivit länge. Förslagen i utredningen synliggör en mycket utsatt grupp barn i samhället som länge varit osynliga både i statistiken och för samhällets omsorg och rätt till upprättelse.

Enligt artikel 19 i barnkonventionen har barn rätt att skyddas från alla former av fysiskt och psykiskt våld. Att kriminalisera bevittnande av våld ger inte bara en tydlig signal att händelsen är skadlig och farlig för barnet, utan visar även på en rättighetskränkning. Att göra barn till målsägande och fullt ut erkännas som brottsoffer, ger en utökad rätt till upprättelse och en större möjlighet att ta del av sociala stödinsatser (som är avgörande för barnet).

Förslagen i utredningen synliggör en mycket utsatt grupp barn som länge varit osynliga både i statistiken och för samhällets omsorg.

Utmaningar med lagförslaget

Det finns dock en del utmaningar med förslaget då barnrättsperspektivet och straffrättens principer inte alltid överensstämmer. Detta är förståeligt men problematiskt utifrån barnets rättigheter. Det gäller till exempel definition av ”bevittna”, då barnets upplevelser inte kan vara utgångspunkten utan begränsas av situationer där barnet sett eller hört gärningen för att straffansvar ska kunna klargöras.

Barn upplever våld med många sinnen och genom att utesluta situationer som ur barnets perspektiv är traumatiska är olyckligt. Det kan till exempel handla om situationer som att barn påträffar en utav sina föräldrar misshandlad eller påträffar sitt hem totalförstört utan att själv ha bevittnat brottet. Detta vara lika traumatiserande som att bevittna själva brottet, men barnet kan med den nya bestämmelsen inte få upprättelse för den upplevda situationen.

Det är även problematiskt att grundbrottet måste vara styrkt för att barnfridsbrottet kan aktualiseras. Detta innebär att om själva våldshandlingen som barnet bevittnat inte kan bevisas så finns det heller inte möjlighet att fällas för barnfridsbrott. Detta är ett exempel på när barns rättigheter fortfarande är beroende av vuxnas utsatthet som får företräde för barnets upplevelser. 

Utredningen innehåller många bra kompletterande förslag till själva straffbestämmelsen. De handlar bland annat om att den särskilda företräden, (juridiska biträdet), som stödjer barnet under rättsprocessen ska få ett utökat mandat för att bättre kunna ge det stöd som barnet behöver. Insatser för att till exempel socialtjänst ska samverka mer strukturerat finns också med, vilket är nödvändigt. Juridiken kan inte ensam skydda barn som utsätts för våld, utan sociala skydd och stödinsatser måste förstärkas.

Barnanpassade rättsprocesser måste också prioriteras då fler barn kommer att bli delaktiga genom den nya straffbestämmelsen. Dagens rättssystem behöver möjliggöra för barn att delta i rättsprocessen utifrån sina förutsättningar, ålder och mognad. Konkreta åtgärder för hur detta ska göras saknas tyvärr i utredningen.

En majoritet i riksdagen säger sig vara positiva till förslaget och är beredda att ändra i brottsbalken. Vi gläds år detta då vi ser att lagen kommer göra stor skillnad för en del våldsutsatta barn. Vi fortsätter dock arbetet med att synliggöra att fler former av psykiskt våld ska vara straffbara så att barn får rätt att skyddas från alla former av våld i enlighet med barnkonventionens bestämmelser.

Läs hela remissvaret här.

Ny granskning av hur mänskliga rättigheter efterlevs i Sverige

Inom ramen för Universal Periodic Review (UPR) granskar FN:s medlemsländer situationen för mänskliga rättigheter i alla världens länder. I januari är det återigen dags för Sverige att genomgå processen. Inför granskningen har UNICEF Sverige lämnat synpunkter på hur rättigheterna efterlevs i praktiken.

Sverige granskas inte bara av FN:s barnrättskommitté gällande efterlevnaden av barnkonventionen. Det sker också en process – FN:s Universal Periodic Review (UPR) – i vilken FN:s medlemsländer granskar varandra gällande hur konventionen om mänskliga rättigheter efterlevs i respektive land. Syftet med UPR-granskningen är att staterna ska ges möjlighet att belysa problem och ge varandra rekommendationer till förbättringar. Rekommendationerna ska sedan följas upp under de kommande fem åren.

I januari 2020 är det dags för Sverige att genomgå den här processen för tredje gången och det förberedande arbetet pågår nu för fullt. Under hösten ska regeringen lämna in en rapport om hur de har arbetat med att implementera rekommendationerna från den förra granskningen samt redogöra för den aktuella situationen för mänskliga rättigheter, inklusive barns rättigheter. 

Sverige fick under den senaste granskningen 208 rekommendationer, varav 35 direkt berörde barns rättigheter. Många handlade om att göra barnkonventionen till svensk lag – en lag som träder i kraft 1 januari 2020. Men Sverige fick också ett antal rekommendationer gällande att ansluta sig till barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll om individuell klagorätt, vilket innebär att barn ska få möjlighet till upprättelse. Det här arbetet har inte påbörjats än, trots att regeringen har åtagit sig att se över frågan.

Migration, diskriminering och utbildning var andra rekommendationer inom barnrättsområdet som togs upp vid förra granskningen.

Inför den kommande granskningen har UNICEF Sverige och andra organisationer lämnat in så kallade alternativrapporter över hur vi ser att rättigheterna efterlevs i praktiken, kopplat till de tidigare rekommenda­tionerna.

Vi har i vår alternativrapport särskilt lyft frågan om den bristande möjligheten för barn att utkräva sina rättigheter när de har utsatts för kränkning samt vikten av att ansluta sig till barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll. Vi har även belyst situationen för barn i migrations­processer, då den kraftigt har försämrats under de senaste fem åren. Vi har också lyft behovet av att skärpa lagstiftningen för att göra fler former av våld mot barn straffbara och för att säkerställa att alla barn får den trygghet och det sociala skydd de har rätt till.

Utöver vår egen rapport deltar vi i de sakråd som regeringen anordnar inför granskningen. Under de här mötena får civilsamhället möjlighet att ge synpunkter på innehållet i statens rapport.

De här internationella processerna är centrala delar för att driva på viktiga frågor på högsta nivå, och framför allt för att utkräva ansvar från staten som är ytterst skyldig att säkerställa att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med barnkonventionen. Därför prioriterar UNICEF Sverige det här arbetet.

Barns rättigheter måste säkras i kommande migrationslagstiftning

I samband med att den tillfälliga utlänningslagen förlängdes lovade regeringen att tillsätta en kommitté för att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning. Det ser UNICEF Sverige positivt på, men för att säkra ett tydligt barnrättsperspektiv vill vi framföra några rekommendationer till det kommande arbetet.

I somras förlängdes den tillfälliga utlänningslagen gällande regler för personer som söker asyl i Sverige. Samtidigt lovade regeringen att utse en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ska gälla efter år 2021. Idag hade kommittén sitt första möte.

Det är positivt att humanitet, rättssäkerhet och hållbarhet lyfts fram som ledord i utredningens direktiv. Men mot bakgrund av de politiska ställningstaganden som florerar i medier ser vi att det finns starka skäl att ifrågasätta om den permanenta lagen kommer att beakta barnkonven­tionens bestämmelser i tillräckligt stor utsträckning.

Barns rättigheter måste säkerställas i den kommande migrationslagstiftningen.

Barnkonventionen, som blir svensk lag den 1 januari 2020, kommer att ställa högre krav på rättstillämpare och individuella bedömningar kring barnets rättigheter. Det är därmed viktigt att utredningen gör en ordentlig barnkonsekvensanalys av sina förslag.

Vi lyfter fram följande rekommendationer till utredningen:

  • Återinför permanenta uppehållstillstånd för barn
    Barnkonventionen innehåller ingen specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, men den förordar långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Barn har rätt till rehabilitering och återanpassning i en miljö som främjar deras hälsa och välbefinnande, något som är särskilt viktigt för barn som har upplevt krig, våld och svår utsatthet. 
  • Återinför särskilt ömmande omständigheter som en humanitär skyddsgrund för barn
    Om Sverige vill vara ett land som lever upp till att främja en human flyktingpolitik måste de mest utsatta barnen skyddas. Vi anser därför att särskilt ömmande omständigheter för barn ska återinföras som en humanitär skyddsgrund. Bestämmelsen infördes initialt för att tydliggöra att olika bedömnings­grader ska gälla för barn och vuxna i syfte att säkerställa barnets bästa. Det här mot bakgrund av att det har förekommit fall där barn har hamnat utanför allmänna skydds­bestämmelser trots att de behövt skydd. Bestämmelsen är av undantagskaraktär och tillämpas restriktivt men är avgörande för de svårt utsatta barn den berör.
  • Möjliggör för familjer att leva tillsammans i praktiken
    Rätten till familjeåterförening har återinförts för att omfatta fler familjer men lagen har fortfarande hårda försörjningskrav och andra praktiska hinder som gör det svårt för familjer att leva tillsammans. Kraven måste revideras för att fler familjer ska kunna hålla ihop. Att neka barn rätten att återförenas med sin familj genom alltför restriktiva försörjningskrav strider inte bara mot barnkonventionen – det ökar även risken för att barn i stället söker illegala vägar för att återförenas med sina närstående. Till följd av det löper de också hög risk att hamna i händerna på smugglare eller på annat sätt utnyttjas.

Vi följer utredningens arbete på nära håll och kommer vid tillfälle – när arbetet har kommit en bit på väg och viktiga beslut ska fattas – att uppvakta kommittén för att säkerställa att barns rättigheter beaktas i enlighet med barnkonventionen. 

Alla former av våld mot barn ska vara straffbart enligt lag

Att utsätta barn för att bevittna våld i hemmet är idag inte ett brott, trots att forskning visar att det kan vara minst lika skadligt som fysiskt våld. Men nu föreslår en statlig utredning en ny straff­bestämmelse gällande barn som bevittnar våld mellan närstående. Förslagen har ett tydligt barnrättsperspektiv, vilket UNICEF ser mycket positivt på.

Den statliga utredningen har kommit fram till att det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar behöver stärkas. Det bedöms vara är en så allvarlig gärning att en kriminalisering är nödvändig. Därför föreslås nu en ny straffbestämmelse, ett så kallat barnfridsbrott, för de som utsätter barn för att bevittna våld i hemmet. 

En kriminalisering är inte bara viktig för att stärka barns rätt till upp­rättelse, det innebär också att de får tillgång till stöd och skydd på ett annat sätt än idag. Enligt utredningen ska straffbestämmelsen även motverka att barn utsätts för att bevittna våld i framtiden. 

Eftersom barn upplever våld med alla sinnen är det viktigt att de betraktas som våldsutsatta även när de ser, hör eller på annat sätt upplever våld – inte enbart när de utsätts för fysiska övergrepp. Att bevittna våld och leva med oron att själv utsättas innebär en form av psykiskt våld, vilket till och med kan vara mer skadligt än att personligen bli utsatt. Forskning visar exempelvis att barn som har bevittnat våld tenderar att utveckla post­traumatiskt stressyndrom i större utsträckning än barn som har utsatts för andra trauman.

Utredningen presenterar ett särskilt straffansvar för den som begår en brottslig gärning mot en närstående person. Kretsen närstående ska i det här sammanhanget tolkas brett. För straffansvar krävs att barnet har sett eller hört gärningen och att brottet har begåtts enligt de straff­rättsliga principer som gäller i svensk rättsordning. Grundbrottet måste vara styrkt på det sätt som krävs i ett brottmål.

Utredningen lägger också fram viktiga förslag för att stärka och förtydliga rollen för den så kallade särskilda företrädaren. Det är en jurist som har ansvar för att ta tillvara barnets rättigheter under förundersökningen och rättegången i de fall barnets vårdnadshavare är misstänkta för brott mot barnet. 

Foto: Frank Aschberg

Alla barn som utsätts för våld av när­stående måste uppmärk­sammas. Foto: © UNICEF/Aschberg

UNICEF Sverige har tillsammans med andra barnrättsorganisationer arbetat länge för att uppmärksamma de barn som lever med våld i hemmet och som idag inte har möjlighet till upprättelse. Vi är positiva till förslagen – det är ett viktigt steg framåt för att stärka de barnens rättigheter. 

Vi ser särskilt positivt på att två av våra rapporter om våld mot barn har uppmärksammats och tagits hänsyn till i utredningen, framför allt de delar där barnen själva berättar om sina upplevelser av våld, rättsprocessen och samhällets agerande, samt om vikten att bli lyssnad på och tagen på allvar. Vi anser att alla former av våld mot barn ska förbjudas och vara straffbart enligt lag, så som det är tydliggjort i barnkonventionen.

FAKTA: VÅLD MOT BARN

Humanitära skäl måste finnas kvar för de mest utsatta barnen

Det är de allra mest utsatta barnen som söker asyl i Sverige som drabbas hårdast av den tillfälliga utlänningslagen. Lagen som in­fördes 2015 förlängs nu i väntan på att en permanent migrationslag ska tas fram. UNICEF Sverige varnar för att den kommande nya lagen kan innebära fortsatt kraftiga försämringar för de barn som är i mest behov av skydd.

Länge fanns de humanitära skälen som ett komplement i svensk lag, för att skydda de mest utsatta bland de asylsökande. Barn har kunnat beviljas uppehållstillstånd på grund av så kallade särskilt ömmande omständig­heter. Det innebär att till exempel svårt sjuka barn, eller barn som har omhändertagits på grund av våld i hemmet, har fått möjlighet till uppe­hållstillstånd. Särskilt ömmande omständigheter har också omfattat barn som saknar familj, eller barn som länge vistats i Sverige och saknar nätverk i sitt ursprungsland.

När den tillfälliga utlänningslagen infördes 2015 innebar det inte bara att permanenta uppehållstillstånd ersattes av tillfälliga, och att familje­återföreningen kraftigt begränsades. Möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl stramades också åt. Sedan dess har regeringen föreslagit att rätten till familjeåterförening ska utökas, vilket är positivt. Ingen lättnad har dock aviserats när det gäller restriktionerna för de humanitära skälen.   

Regeringen ska nu tillsammans med stödpartierna besluta om hur den permanenta migrationspolitiken, som ska gälla efter 2021, ska se ut. En ny humanitär skyddsgrund ska tas fram, men hur den ska utformas är inte klart. Vi har med oro sett hur de humanitära skälen har begränsats, och vi är fortsatt mycket oroade över att barns särskilda behov av skydd inte kommer att säkerställas i den nya permanenta migrationslagstiftningen.

Regeringen har valt att göra barnkonventionen till svensk lag, och UNICEF Sverige anser inte att det är möjligt att samtidigt fortsätta att driva en migrationspolitik som inte ger de mest utsatta barnen skydd. Stramar man åt de humanitära skälen för barn innebär det att det yttersta skyddsnätet försvinner för de mest behövande. Det kan till exempel handla om ett barn med en svår hjärtsjukdom som har opererats i Sverige, men som sedan utvisas till hemlandet trots att nödvändig behandling och efterföljande vård inte är tillgänglig där.

Vi ser tydligt att det har utvecklats en allt hårdare praxis i Migrations­verkets bedömningar och i domstolarna. Statistik från Migrationsverket från åren 2013­–2015 visar att av de barn som beviljades uppehållstillstånd fick cirka 10 procent det på grund av särskilt ömmande omständigheter. År 2018 var motsvarande siffra 3,4 procent och hittills i år rör det sig om cirka 1 procent.

UNICEF Sveriges oro delas inte bara av en rad organisationer inom civil­samhället utan även av Migrationsverket. Myndigheten har uttalat att de med nuvarande lagstiftning kommer att fortsätta behöva utvisa svårt sjuka barn som tidigare beviljades tillstånd. Migrationsverket anser att bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter bör återinföras. Verket ser svårigheter med att tillämpa nuvarande lag och vill ha klar­göranden om hur den stämmer överens med barnkonventionen som blir svensk lag nästa år. UNICEF Sverige delar helt den uppfattningen. Vi ser även att det finns starka skäl att ifrågasätta huruvida den permanenta lagen kommer att beakta barnkonventionens bestämmelser i tillräckligt stor utsträckning.

Om Sverige vill vara ett land som lever upp till att främja en human flyktingpolitik måste de mest utsatta barnen skyddas. Vi anser därför att särskilt ömmande omständigheter för barn ska återinföras som en humanitär skyddsgrund och bli en del av den framtida migrations­lagstiftningen. Allt annat vore ett svek mot de mest utsatta barnen.

Stort engagemang för att stoppa våld mot barn

Tack alla ni som engagerat er i UNICEFs kampanj "Stoppa våld mot barn”. Över 50 200 personer har ställt sig bakom vårt krav om att göra allt våld mot barn straffbart. Vi vill också rikta ett varmt tack till alla som i samband med detta delat med sig av egna erfarenheter och kommit med värdefulla inspel. I tisdags överlämnades namnunderskrifterna till Åsa Lindhagen, ansvarig minister för barnrättsfrågor.

Åsa Lindhagen, ansvarig minister för barnrättsfrågor, Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige och Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige. Foto: ©UNICEF

I tisdags träffade UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad och vår programchef Christina Heilborn, ansvarig minister för barnrättsfrågor Åsa Lindhagen. Detta för att bland annat överlämna det totala antalet underskrifter från alla som ställt sig bakom vårt krav att regeringen måste göra allt våld mot barn straffbart. Sammanlagt har över 50 200 personer skrivit under, ett helt fantastiskt resultat! Detta visar på att det finns ett stort engagemang från allmänheten i frågan och ger oss ett viktigt underlag och stöd för oss för att nå framgång med vårt påverkansarbete.

Kampanjen ”Stoppa våld mot barn” är avslutad men vi fortsätter vårt arbete med att påverka regeringen så att alla former av våld mot barn blir straffbart. Idag räknas inte vissa former av våld mot barn som ett brott enligt svensk lag. Psykiskt våld som att tvingas bevittna våld i hemmet och att utsättas för hot och trakasserier är några exempel på våld som inte räknas som ett brott. Barnkonventionen är tydlig med att alla barn har rätt att skyddas från alla former av våld.

Vi hoppas nu på en tydlig prioritering från regeringens sida så att situationen för barn som upplever våld förbättras. Återigen – ett stort tack till alla som engagerat sig i vår kampanj och skrivit under vårt krav!  

Höga förhoppningar genomsyrade stämningen på Barnrättsdagarna

Den 9-10 april pågick Barnrättsdagarna 2019 i Örebro. 1 400 engagerade deltagare var på plats för att diskutera barnrättsfrågor. Årets tema var barn i utsatta livssituationer och områden som våld mot barn, socialtjänstens arbete och att barnkonventionen blir lag 2020 löpte som en röd tråd genom programmet. UNICEF Sverige medverkade med seminarium, workshop samt deltagande i panel i just dessa ämnen. Vår socionompraktikant Ella Wåhlin sammanfattar de två fullspäckade dagarna.

Under dag ett anordnade UNICEF Sverige ett seminarium på temat våld mot barn, där rapporterna ”Vem skyddar mig från våld?” och den nysläppta uppföljaren ”Olagligt men inte straffbart” presenterades. “Vem skyddar mig från våld” bygger på barns egna berättelser om upplevelserna av våld i hemmet och önskan om upprättelse. I uppföljaren “Olagligt men inte straffbart” beskrivs och analyseras hur det straffrättsliga skyddet för barn, som upplever och utsätts för våld i hemmet, förhåller sig till barnets rätt att skyddas från alla former av våld och övergrepp enligt artikel 19 i barnkonventionen, samt agaförbudet i föräldrabalken.

På scen under Barnrättssdagarna 2019 medverkade regeringens utredningssekreterare Charlotte Eklund Rimsten samt Marie Hugander Juhlin och Karin Ödquist Drackner från UNICEF Sverige. Foto: © UNICEF/Wåhlin

Under seminariet deltog också Charlotte Eklund Rimsten som är sekreterare för Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord. Under seminariet fördes ett samtal som bland annat handlade om vad barnets berättelser kan ge oss för kunskap om barns upplevelser av våld, vad effekterna blir av att barn inte blir lyssnade till och tagna på allvar i kontakten med myndigheter och rättsväsende, och vad konsekvenserna blir för barn när samverkan mellan myndigheter brister. Vilka utmaningar står vi inför och vilka förändringar vill vi se? Seminariet var välbesökt av en engagerad publik med många frågor till de medverkande.

Under dag två höll UNICEF Sverige en workshop tillsammans med organisationerna Maskrosbarn och Barnrättsbyrån, där syftet var att dela kunskap och ge verktyg till yrkesprofessionella att stärka barnrättsperspektivet inom sin verksamhet. Workshopen var i första hand riktad till socialsekreterare som arbetar med barn och unga. Några av utmaningarna som lyfts under passet var att unga ofta upplever att de inte har tillräcklig information och inte görs delaktiga i tillräcklig utsträckning för att förstå vad socialtjänsten gör, vilket stöd de kan få eller vad de har rätt till. UNICEF Sverige presenterade ”Handbok för socialsekreterare” som handlar om vad det innebär och förutsätter att ha ett barnrättsbaserat arbetssätt genom utredningsprocessen, för att stärka barnets rättigheter i kontakt med socialtjänsten. Handboken har tagits fram med hjälp av socialsekreterare och ungdomar för att underlätta arbetet med att sätta barnets rättigheter i centrum.

Årets moderator var programledaren, författaren och UNICEF-ambassadören Mark Levengood. Foto: © UNICEF/Wåhlin

Barnrättsdagarna avslutades med en paneldebatt gällande inkorporeringen av barnkonventionen i svensk lag och bland andra organisationer deltog även UNICEF Sverige. Att barnkonventionen blir lag 1 januari 2020 lyftes med hoppfullhet under dagarna i Örebro, men i det avslutande panelsamtalet betonades att barnkonventionens ändrade ställning inte per automatik innebär att arbetet är utfört och målet uppnått. Trots att barnkonventionen som lag är ett viktigt steg för att stärka barns rättigheter anser UNICEF Sverige att vissa lagförändringar måste genomföras och att fortsatt arbete på olika nivåer behöver genomföras. På så sätt kan vi tillsammans skapa en bättre värld för alla barn.

Jag som skriver heter Ella Wåhlin och är socionomstudent och praktikant på UNICEF Sverige. Efter dessa dagar känner jag mig både inspirerad och tacksam över att det finns så många engagerade människor som tillsammans vill arbeta för att stärka barns rättigheter. Jag tar med mig att det går att arbeta barnrättsligt på många olika sätt från regeringsnivå till gräsrotsnivå, och att allt arbete behövs för att stärka barnets rättigheter även här i Sverige.

Regeringens förslag att för­länga till­fällig lag för asyl­sökande är omotiverat

Den tillfälliga lag för asyl­sökande som togs fram efter hösten 2015 går ut i sommar. Rege­ringen vill nu förlänga lagen utan att ha genom­fört någon utvär­dering eller analys av dess konse­kvenser, skriver Karin Ödquist Drackner, barn­rätts­jurist på UNICEF Sverige.

Barn är en av de grupper som drabbats allra hårdast av lagen och vi ser inte att det är moti­verat att förlänga den. Det finns starka anled­ningar att ifråga­sätta beslutet utifrån barn­konven­tionen och dess bestäm­melser.

Barn drabbas oproportionerligt hårt

Idag skickar vi in vårt remissvar till regeringens förslag på för­läng­ning av den till­fälliga utlännings­lagen. Vi tar avstånd från för­slaget att för­länga lagen. Det saknas en ordentlig utvär­dering och analys av lagens effekter, och den över­syn som skulle genom­föras vad gäller lagens inverkan på barns rättig­heter har inte genom­förts.

Barn har visat sig drabbats oproportioner­ligt hårt av den till­fälliga lagen. Vi anser att det inte finns skäl för att fort­sätta göra inskränk­ningar på barns rättig­heter, särskilt då situa­tionen ser annor­lunda ut i Sverige idag vad gäller antalet asyl­sökande som kommer hit.

Vad säger lagförslaget?

Lagen ska förlängas i ytter­ligare två år, och till­fälliga uppe­hålls­till­stånd är fort­satt huvud­regel. Vi beklagar att till­fälliga uppe­hålls­till­stånd fort­satt beviljas som utgångs­punkt. Det avrådde vi från redan i vårt tidigare remissvar till lagen om till­fälliga begräns­ningar av möjlig­heten att få uppe­hålls­till­stånd i Sverige.

FN:s barnrätts­kommitté har uttryck­ligen påtalat att stater ska sträva efter håll­bara och lång­siktiga lös­ningar för barn som är på flykt och söker en fristad. Att ha asyl­skäl men ändå inte ges en permanent fristad som barn är inte för­en­ligt med den rekommen­dationen.

Några få positiva ändringar, men det räcker inte

Vi välkomnar framför­allt för­slaget om att utöka rätten till familje­åter­förening. Det är något som vi sedan lagen infördes påtalat att det strider mot barn­konven­tionen och behöver åtgärdas.

Vi ser dock all­varligt på att rege­ringen inte före­slår att åter­införa bestäm­melsen om uppe­hålls­till­stånd för särskilt ömmande omständig­heter för barn. Det är visser­ligen en undan­tags­bestäm­melse, men den är av­görande för de svårt utsatta barn som den berör.

Vi ser positivt på för­slaget att stats­lösa barn i Sverige ges perma­nent uppe­hålls­till­stånd, men ser att det är fler grupper av barn som behöver en perma­nent fristad. Så kallade devitali­serade barn (barn med uppgiven­hets­syndrom) är en mycket utsatt grupp. Tidigare bevil­jades de skydd av humani­tära skäl men inte på samma sätt idag, trots att det visats sig vara det enda sättet att få barnen att till­friskna. Det är mycket all­varligt ur ett barn­rätts­pers­pektiv.

Vi efterfrågar en permanent human asylrättslagstiftning

Rent principi­ellt anser vi att rege­ringen bör driva fram en perma­nent human asyl­rätts­lag­stift­ning snarare än att stifta fler till­fälliga lagar.

Regeringen har till­satt en parla­men­tarisk kommitté som ska ge förslag på hur vår fram­tida migrations­politik ska utformas. Vi ser fram emot att följa det arbetet och hoppas att det blir ett genom­arbetat förslag, som föregås av en ordentlig utvär­dering och väl under­byggd analys utifrån ett barn­rätts­per­spektiv.

Regeringen behöver sär­skilt för­hålla sig till det faktum att barn­konven­tionen ska bli svensk lag nästa år med alla åtaganden som det innebär.

Läs hela vårt remissvar

En viktig milstolpe från 2018 – barn­konven­tionen blir lag

Vi fortsätter att lyfta goda nyheter från året som gått. En riktigt god nyhet som tål att upp­repas, är att riks­dagen under förra året röstade ja till att göra barn­konven­tionen till svensk lag. Något som UNICEF har arbetat för i över tio år.

Lagen börjar gälla först om ett år, 1 januari 2020, och innebär dels en större skyldig­het, dels ökad möjlig­het för dom­stolar och myndig­heter att sätta barns rättig­heter i fokus.

Foto: © Petra Kyllerman

Foto: © Petra Kyllerman

Vad innebär det i praktiken?

  • Det blir tydligare att barn är egna individer med egna rättig­heter.
  • Större ansvar läggs på myndig­heter, rätts­väsende och andra besluts­fattare att verkligen tillämpa barns rättig­heter så att de får ett större genom­slag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn.
  • Barnkonventionen kommer att få samma status som andra svenska lagar har.

En viktig milstolpe är nådd, men UNICEF kommer att fortsätta det viktiga arbetet med att se till att barn­konven­tionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättig­heter respek­terade och till­godo­sedda.

Det här är riktigt goda nyheter för barnen. Stort varmt tack till alla er som är med och stöttar vårt arbete för barns rättig­­heter. Till­­sammans för­­ändrar vi barns liv!

Läs mer om barnkonventionen