Gå till innehållet
Laddar…

Barnkonventionen blir svensk lag 2020!

Äntligen! Idag är en historisk dag för barns rättigheter i Sverige. Riksdagen har röstat ja till att barnkonventionen blir svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020, något vi på UNICEF Sverige arbetat för i över tio år. Nu är det både en större skyldighet och en ökad möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

Barnkonventionen kommer att bli inkorporerad i svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020. Dessutom har man även beslutat om fortsatt transformering av barnkonventionen i andra lagar, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.

Förutom det mer lagtekniska arbetet kommer ett kunskapslyft att genomföras, för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter. Utbildning och ökad kompetens är en förutsättning för ett bättre genomslag. En vägledning kommer också att tas fram för att underlätta hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas.

Äntligen är det klart att barnkonventionen blir svensk lag! Foto: © Petra Kyllerman

Äntligen är det klart att barnkonventionen blir svensk lag! Foto: © Petra Kyllerman

Vad blir det för skillnad?

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige, men det har visat sig att det inte var tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter.

Barnkonventionen får en högre status som svensk lag men det innebär inga nya rättigheter för barn. Det kommer dock att bli skillnad genom att det läggs ett större ansvar på myndigheter, rättsväsendet och andra beslutsfattare, att tillämpa rättigheterna i konventionen så att de får ett större genomslag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn.

Barnkonventionen kommer att ha samma status som andra svenska lagar (till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken) och kommer även att ensamt kunna åberopas i svenska domstolar  – något som tidigare inte varit möjligt. Barnkonventionen lägger grunden för barns rättigheter och är tänkt att vara det yttersta skyddsnätet då övriga lagar inte räcker till.

Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut och åtgärder som rör barn. Foto: © Petra Kyllerman

Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut och åtgärder som rör barn. Foto: © Petra Kyllerman

Några exempel på förändringar:

  • Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd.
  • Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vilket är en starkare formulering än i exempelvis utlänningslagen. Nu stärks bland annat grunden för denna princip och för hela barnkonventionen.
  • Barnkonventionen kommer också att stärka barns rättigheter vid en konflikt mellan svensk lag och barnkonventionen. Enligt dagens system är det svensk lag som gäller vid en sådan konflikt. Utlänningslagen ”vinner” alltså idag över barnkonventionen, liksom även annan lagstiftning, såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
  • Barns rätt att komma till tals kommer också att få ett större genomslag. Flera fall visar att barn inte har fått komma till tals i vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Andra exempel visar att barn har fått göra sin röst hörd, men på ett sätt som inte tagit hänsyn till barnets bästa och där barnet till och med blivit kränkt.
  • Det kommer också tydligare visa att bestämmelserna i konventionen hänger samman och utgör en helhet.
UNICEF Sverige fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Foto: © Petra Kyllerman

UNICEF Sverige fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Foto: © Petra Kyllerman

Trots att lagen inte träder i kraft förrän januari 2020 har det så kallade kunskapslyftet redan påbörjats, och många myndigheter förbereder sig för att öka kompetensen kring barns rättigheter utifrån barnkonventionen.

Dagens viktiga milstolpe är nådd men vi sätter inte punkt för vårt arbete. Vi fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda – på alla nivåer i samhället.

Stort varmt tack till alla er som är med och stöttar vårt arbete för barns rättigheter. Tillsammans förändrar vi barns liv.

Läs mer om barnkonventionen

 

Barnens bästa ligger i riks­dagens händer

På onsdag sker en av de viktigaste omröstningarna i riksdagen på mycket länge. I mars fattade regeringen det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag, men förslaget måste alltså ha stöd av riksdagen för att det ska bli verklighet – något som UNICEF Sverige har arbetat för i över tio år.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barn­konven­tionen, inne­håller be­stäm­melser om mänsk­liga rättig­heter för barn. Kon­ven­tionen antogs av FN år 1989. Sverige ratificerade den 1990, det vill säga vi blev juridiskt bundna att följa den. Men barn­konven­tionen är ännu inte svensk lag vilket innebär att den ofta avfärdas av besluts­fattare och myndig­heter, när viktiga beslut ska fattas om barn.

Varför behövs barnkonventionen?

Redan innan barn­konven­tionen skrevs fanns flera doku­ment och konven­tioner kring mänsk­liga och med­borger­liga rättig­heter. Men på 70-talet fram­kom att barn var en av de grupper som behövde ett starkare skydd. Under tio års tid arbetade man fram det doku­ment som skulle bli barn­konven­tionen, och 1989 antogs den av FN:s general­för­sam­ling.

Barn­konven­tionen slår fast att barn är indi­vider med egna rätti­gheter, inte föräl­drars eller andra vuxnas ägo­delar. Den inne­håller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en hel­het, men det finns fyra grund­läggande och väg­ledande prin­ciper som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

  • Artikel 2: Alla barn har samma rättig­heter och lika värde.
  • Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
  • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveck­ling.
  • Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respek­terad. ​

Vad skulle ändras om barnkonventionen blev lag i Sverige?

Att Sverige år 1990 ratificerade barn­konven­tionen, och blev juridiskt bunden att följa den, inne­bär inte att den gäller som svensk lag. I stället har vi an­passat våra lagar så att de överens­stämmer med barn­konven­tionen genom en så kallad trans­formerings­metod. Det inne­bär att barn­konven­tionen har en lägre status än de nation­ella lagarna, och den kan till exempel inte ensamt användas av våra dom­stolar eller vid myndig­hets­beslut.

Regeringen vill nu att barn­konven­tionen ska bli svensk lag genom inkor­pore­ring, efter­som barn­konven­tionen inte tillämpats fullt ut och barns rättig­heter behöver för­stärkas.

En inkor­pore­ring innebär att barnets roll som rätts­subjekt med egna speci­fika rättig­heter tydlig­görs och kan där­med för­väntas med­verka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situa­tioner som gäller barnet.

 

Att barn­konven­tionen blir svensk lag skulle inne­bära att den får samma rätts­liga status som andra nation­ella lagar, och att den därmed ensamt kan ligga till grund för beslut av våra dom­stolar och myndig­heter. Barnets rättig­heter ska beaktas vid av­väg­ningar och be­döm­ningar som görs i besluts­processer som rör barn. Om riks­dagen röstar ja blir barn­konven­tionen lag från januari 2020.

Barns rättig­heter skulle då tas på större allvar, inte minst inom det svenska rätts­väsendet.

Den nya lagen innebär ett för­tyd­lig­ande av att dom­stolar och rätts­tillämpare ska beakta de rättig­heter som följer av barn­kon­ven­tionen.

Vad är UNICEFs roll?

I barn­konven­tionens artikel 45 finns det in­skrivet att UNICEF ska arbeta för att be­stämmel­serna i kon­ven­tionen följs över­allt. Det special­upp­draget inne­bär att vi har en unik möjlig­het att an­gripa orsak­erna till att barns rättig­heter kränks. Vi vill att barnets bästa alltid ska komma i första rummet när politiker, myndig­heter och makt­havare tar beslut som berör barn, nu och i fram­tiden.

UNICEF Sverige har i över tio års tid arbetat för att barn­konven­tionen ska bli svensk lag. Därför att:

Det är en vill­farelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättig­heter än de redan har. Särskilt barn i ut­satta situa­tioner – som barn i vårdnads­tvister, barn som är om­händer­tagna av social­tjänsten eller befinner sig i migrations­processen – kommer att få ett starkare rätts­ligt skydd när barn­konven­tionen blir lag.

– Det är dags att flytta fram position­erna för barns rättig­heter och att stärka barn­konven­tionens ställ­ning så att den används. Inte bara i den politiska de­batten utan även i dom­stolar, i social­tjänsten och hos myndig­heter. Det kommer inte att ske förrän den får status som lag, säger Christina Heilborn, chefs­jurist på UNICEF Sverige.

På onsdag ligger barnens bästa i riks­dagens händer. 

 

Miss­upp­fattning att islamsk rätt skulle bli gällande i Sverige genom barn­konven­tionen

Ett antal riksdagspartier gjorde i förra veckan ett utspel kring att barnkonventionen som lag skulle möjliggöra att islamsk rätt tillämpas i Sverige. Det är en missuppfattning som vi härmed vill reda ut och förklara.

Anledning till utspelet är en skrivelse i artikel 20 i barn­konven­tionen, gällande barn som berövats sin familjemiljö. I texten omnämns kafalah enligt islamsk rätt som ett exempel på placerings­form. Om man läser hela artikeln blir det dock tydligt att barn som är i behov av omvårdnad utanför hemmet ska placeras enligt bestämmelserna i nationell lagstiftning, det vill säga svensk special­lagstif­tning på området. Det står uttryckligt i texten att staterna ska i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativen för omvårdnad.

Enligt svensk nationell lagstiftning har vi detaljerade bestämmelser för hur barn ska placeras enligt social­tjänst­lagen och lagen för vård av unga (LVU). Kafalah är ingen placerings­form enligt vår nationella lag­stiftning och kan alltså inte åberopas vid beslut om placering av barn.

Det har även uttryckts en oro för att bestämmelsen säger att vid val av boende ska hänsyn tas till barnets etniska, kulturella, religiösa och språkliga bakgrund. En barnets bästa bedömning (barnkonsekvens­analys) ska alltid göras i varje enskilt fall utifrån de placerings­former vi har enligt nationell lag. Hänsyn till barnets kultur och religion ska givetvis tas men gäller följ­aktligen vid val av de alternativ som finns till­gängliga.

Enligt de lagar och förordningar som gäller i Sverige så ska barn som inte kan bo hos sina föräldrar i första hand placeras med släktingar eller andra närstående om det är förenligt med barnets bästa, sedan familje­hem eller i sista hand på institution (HVB-hem). Placeringen är ett formellt beslut och ska utgå från en individuell prövning med barnets bästa som utgångs­punkt och andra faktorer ska vara noggrant övervägda.

Läser man övriga delar av barn­konven­tionen ser man också att andra hänvisningar görs till barns rätt att utöva sitt eget kulturliv, utöva sin religion och använda sitt eget språk (till exempel artikel 30). Det gäller alla religioner och kulturer och är en grund­läggande mänsklig rättighet oberoende av placerings­form för barn som ska placeras.

I det här samman­hanget är det viktigt att påminnas om att barn­­konven­­tionen är en inter­nationell konvention som är skriven för att kunna tillämpas i alla världens länder. Konventionen har näst­intill uni­versell giltig­het (gäller i alla världens länder utom USA). Det förklarar vissa språk­bruk och för oss ibland främmande hän­vis­ningar.

Barn­konven­tionen ska kunna tillämpas i alla länder, med olika rätts­system. Konven­tionen måste läsas i sin helhet och alla artiklarna är beroende av varandra. Artikel 20 eller någon annan artikel bör inte läsas separat.

Vi hoppas att miss­förståndet är utrett och att vi kan se fram emot att barn­konven­tionen som svensk lag röstas igenom i riksdagen senare i vår.

Ge besked om hur ni tänker rösta om barn­konven­tionen

Regeringen har nu fattat det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Propositionen har överlämnats till riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet genom en omröstning i juni. Vi är dock oroliga för att förslaget inte kommer att gå igenom eftersom beskeden från Centerpartiet och Moderaterna hittills har varit otydliga.

UNICEF Sverige, BRIS och Rädda Barnen är några av många remiss­instanser som är mycket positiva till förslaget att göra barn­konven­tionen till lag. Vi har under många år arbetat för detta. Barnkonventionen behöver göras till lag för att stärka barns rättsliga ställning och för att förtydliga att barn­konven­tionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rätts­vårdande myndig­heterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget. Regeringen har därför gjort en del förtyd­liganden och nu presenterat ett mer genom­arbetat förslag som hanterar de svårigheter och utmaningar kritikerna lyft fram.

Det finns även skeptiker bland riksdagspartierna och några partier har fortfarande inte tagit klar ställning till beslutet. Förutom regeringspartierna har Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet ställt sig bakom förslaget, medan övriga partier inte gett något tydligt besked.

Både Centerpartiet och Moderaterna har dock gjort en rad utspel där de tydligt tagit ställning för att förstärka situationen för utsatta barn. Moderaterna har till exempel presenterat ett reformpaket för att både förebygga och stödja redan utsatta barn med satsningar på skolan, socialtjänsten och ungdomspsykiatrin. Centerpartiet vill också lägga fokus på barn och unga som på olika sätt far illa och på att samhället ska fånga upp alla de barn som behöver stöd. Därför vore det rimligt att dessa båda partier nu klargör hur de avser att rösta när det gäller barnkonventionens ställning.

Vi anser att det är nödvändigt att göra barnkonventionen till svensk lag om vi på allvar ska kunna stärka barns rättigheter i Sverige. Detta borde därmed vara en självklar väg att gå för partierna. Särskilt barn i utsatta situationer – så som barn i vårdnadstvister, barn i brottmålsprocessen, samt barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag. Om barnkonventionen blir svensk lag skulle det innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet stärks och att barnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydligare sätt än idag.

De vanligaste argumenten hos dem som är skeptiska till att göra barnkonventionen till lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade. Dessutom att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen, som kan skapa praxis och vägledning. Vi anser dock, i likhet med regeringen, att utmaningarna är hanterbara och att det finns konkreta lösningar i propositionen.

Det förberedande arbetet med att göra barnkonventionen till lag har pågått under många år och bland annat lett fram till en gedigen statlig utredning (SOU 2016:19). Barnombudsmannen har dessutom fått ett uppdrag att genomföra ett kunskapslyft, för att förbereda och utbilda berörda statliga myndigheter och kommuner, i frågor som rör tillämpningen av barnkonventionen.

Det är nu hög tid att flytta fram positionerna för barns rättigheter och stärka barnkonventionens ställning. Vi uppmanar därför riksdagen att noga gå igenom propositionen och rösta för en inkorporering av barnkonventionen.

Barn är rättighetsbärare. Och det tydligaste beviset på att vi menar allvar med det är att göra barnkonventionen till lag.

Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige
Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen

Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 april 2018.

Ännu ett steg närmare barn­konven­tionen som svensk lag

Förra veckan fattade regeringen det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Regeringen har nu lämnat över sin proposition till riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet genom en omröstning i juni. Förslaget måste alltså ha stöd av riksdagen för att inkorporeringen ska bli verklighet.

UNICEF Sverige är en av många remiss­instanser som är mycket positiva till förslaget att barn­konven­tionen ska bli lag. Vi anser att det skulle stärka barns rättsliga ställning och förtydliga att barn­konven­tionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rätts­vårdande myndig­heterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget.

Regeringen har därför gjort en del förtyd­liganden och presenterar nu ett uppdaterat väl genom­arbetat förslag som motiverar varför barn­konven­tionen bör inkorporeras, och hur man kan hantera de svårigheter och utmaningar som har lyfts från kritikerna.

Propositionen förslår i huvudsak följande:

  • Att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag och börja gälla 1 januari 2020.
  • Fortsatt transformering av barn­konven­tionen i svenska lagar. Det anser man är en förut­sättning för att barn­konven­tionen ska få starkare ställning. Den nuvarande trans­formerings­metoden ersätts alltså inte av inkorporering utan båda metoder ska tillämpas.
  • Barnkonventionen ska gälla som vanlig lag och får inte företräde framför annan lag­stiftning. Skulle en så kallad norm­konflikt uppkomma (när två lagar anses mot­stridiga) så ska sed­vanliga tolknings­principer tillämpas.
  • En vägledning ska tas fram som stöd i arbetet med att tolka och tillämpa barn­konven­tionens bestämmelser. Vägled­ningen ska bland annat innehålla en redo­görelse för folk­rättsliga principer och regler, barn­rätts­kommitténs allmänna kommentarer och rekommendationer samt domstols­avgöranden från andra länder.
  • En kartläggning ska genomföras för att se över hur svensk lag­stiftning och praxis stämmer överens med barn­konven­tionen.
  • Det tidigare beslutade kunskaps­lyftet för myndig­heter, lands­ting och kommun och inte minst barn själva pågår fram till 2019. Arbetet leds av Barn­ombuds­mannen.

I samband med förslaget har man även genomfört en nyöver­sättning av barn­konven­tionen till svenska. Utöver rent språkliga ändringar har en del begrepp som tidigare varit svår­tolkade förtyd­ligats.

Till exempel har principen gällande beslut om barnets bästa som i tidigare version lytt ”ska komma i främsta rummet” ersatts med ”ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa” (artikel 3). Original­texterna till kon­ventionen är de som föreslås vara gällande som svensk lag och den svenska över­sätt­ningen ska fungera som hjälp­medel vid tolkning.

Alla sak­artiklarna ska inkorporeras medan de adminis­trativa ligger utanför. Bestämmelsen om att staten är skyldig att sprida kon­ventionen till barn och vuxna tas dock också med i inkor­poreringen.

Regeringen skriver också att de noga kommer att följa upp effekterna av inkor­poreringen. Det är givetvis av stor betydelse. Vi har i vårt remissvar förslagit en utvärdering efter tre år för att framför allt se över effekten av barn­konven­tionens formella status och om så kallade norm­konflikter har uppkommit och hur de i så fall hanterats.

Vi uppmanar nu riksdagen att noga gå igenom propositionen och instämma i regeringens motiveringar om varför en inkor­porering är nödvändig, och slut­ligen ställa sig bakom för­slaget.

Läs hela regeringens proposition här.

 

Barns rättigheter i fokus på barn­konven­tionens dag

I måndags var det barnkonventionens dag och det firades under tisdagen i Gävle genom att Brynäs IF och UNICEF samlade över 2 200 barn i Gavlerinken, för att fira alla barns rättigheter.

För tredje året i rad arrangerade ”En bra start” – en del av samarbetet mellan Brynäs IF och UNICEF – barnkonventionens dag i Gavlerinken Arena. Mer än 2 200 elever från Gävles skolor deltog. Barnen fick ta del av fler olika aktiviteter där barnkonventionen och barns rättigheter stod i fokus.

"Kompisdammen" där barnen fick skriva vad som kännetecknar en bra kompis, och fiska upp andra barns ord. Foto: Brynäs

”Kompisdammen” där barnen fick skriva vad som kännetecknar en bra kompis, och fiska upp andra barns ord. Foto: Brynäs IF.

UNICEF fanns på plats och visade hur vi arbetar i fält för att hjälpa barn i utsatta områden, och Mattecentrum hade en station där barnen kunde skapa stapeldiagram om vilken skolmat som är godast. En annan populär aktivitet var ”Kompisdammen”. Där fick barnen skriva en lapp med egna ord om vad som är en bra kompis och sedan fick barnen fiska fram en lapp som ett annat barn formulerat sina ord på.

Barnens egna ord pryder sarg och matchdräkter

Inför firandet hade alla barn fått olika uppdrag att genomföra i klasserna. Uppdragen gjorde att barnen fick lära sig mer om sina rättigheter samtidigt som de fick öva på sina matematikkunskaper. Dessutom fick alla klasser ett speciellt uppdrag där varje klass skulle svara på frågan ”Hur är en bra kompis?” Barnens svar kommer att synas på sargen i Gavlerinken under Brynäs hemmamatcher, samt på matchdräkterna.

Liksom förra året hade en referensgrupp bestående av elever varit med i planeringsarbetet inför barnkonventionens dag. De hade bland annat önskat fram dagens konferencier, William Spetz, som ledde barnen genom dagens program. Dagen avslutades med hemlig artist, Wiktoria, som framförde sina mest kända låtar.

UNICEFs och Brynäs IF:s samarbete inom ”En bra start” har som mål att ge fler barn möjlighet att delta i konstruktiva och roliga aktiviteter, och att stötta eldsjälar, lärare och ledare i deras dagliga arbete så att fler barn och ungdomar får en bra start i livet.

Ett brev till Annie Lööf

Inför Centerpartiets partistämma i helgen har vi på UNICEF Sverige skrivit ett brev till Annie Lööf. Syftet är att tydliggöra några av våra krav, som vi hoppas att Centerpartiet ställer sig bakom. Framför allt vill vi att partiet ansluter sig till regeringens förslag om att göra barnkonventionen till svensk lag. Läs hela brevet här.

Bästa Annie Lööf,

Det var med glädje som vi tog del av ditt sommartal där det framkom att Centerpartiet sätter fokus på situationen för utsatta barn i Sverige och deras rättigheter. UNICEF Sveriges uppdrag är att säkerställa att barnkonventionen efterlevs och tillämpas i Sverige. Vi har under många år arbetat för att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag. Detta ser vi som en nödvändighet för att barns rättigheter ska förverkligas fullt ut. Vi hoppas därför att Centerpartiet, på er kommande partistämma, beslutar att ställa er bakom regeringens beslut om att göra barnkonventionen till svensk lag.

UNICEF Sverige driver ett antal barnrättsfrågor med utgångspunkt att barns ställning ska stärkas och tillämpas på alla samhällsnivåer. Vi arbetar bland annat för att öka delaktigheten för barn i socialt utanförskap, skydda barn på flykt, motverka våld mot barn, liksom att stärka barnrättsperspektivet i biståndet.

Inför er partistämma vill vi uppmärksamma er på några av våra krav som vi hoppas ni diskuterar och kan ställa er bakom:

  • Våld mot barn

Våld mot barn är en komplex fråga och inbegriper många aspekter. Vad gäller den svenska lagstiftningen ser vi behov av en ändring. Idag är inte barnmisshandel ett specifikt brott utan omfattas av de allmänna bestämmelserna i brottsbalken kring misshandel och ofredande. Vi anser i stället att barnmisshandel ska ses som ett specifikt brott. Vi vill också att barn som bevittnar våld i hemmet ska erkännas som brottsoffer, då forskning visar att det är lika traumatiserande att bevittna våld som att själv bli misshandlad.

  • Skydda barn på flykt

Vi vill att barns egna asylskäl tydliggörs inom asylprocessen. Vi vill ha fler lagliga vägar till Europa för att förhindra att barn utnyttjas och riskerar livet på flyktvägen. Vidare anser vi att den tillfälliga utlänningslagen måste ändras så att barns rätt till sin familj säkras. Vi vill också att den framtida migrationspolitiken har ett tydligt fokus på barns rättigheter.

Med vänlig hälsning,

Véronique Lönnerblad
Generalsekreterare UNICEF Sverige

Vi har skickat brevet till Annie Lööfs stab och hoppas på fortsatt dialog med henne och Centerpartiet om de här viktiga frågorna.

Vill du få mer information om hur vi på UNICEF arbetar för att förbättra barns situation, i Sverige och i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

 

Rättssäkerheten för barn på flykt satt ur spel

Idag överlämnas utredningen som utvärderat hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 till regeringen. Vår chefsjurist Christina Heilborn har ingått i utredningen som expert och berättar här om slutsatserna och lärdomarna ur ett barnrättsperspektiv.

År 2015 kom det 163 000 asylsökande till Sverige. Av dem var 70 000 barn, varav 35 000 var ensamkommande. Utredningen har haft i uppdrag att göra en kartläggning av händelseförloppet under hösten 2015 och att utifrån det analysera regeringens, myndigheternas och kommunernas ansvar och beredskap. Utifrån kartläggningen och analysen har lärdomar dragits för att stärka förmågan hos samhället att hantera en eventuell liknande situation. Fokus för utredningen har varit myndigheternas och civilsamhällets mottagande av de människor som kom.

Utgångspunkterna har varit de krav som måste ställas på mottagandet utifrån Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och barnets rätt och rättssäkerhet. Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet gäller varje individ som tas emot och även i en ansträngd situation. Andra utgångspunkter har varit att all maktutövning måste ha stöd i lag och allas likhet inför lagen.

En utredning har tagits fram som utvärderat hanteringen av flyktingsituationen i Sverige 2015. Foto: © UNICEF/Georgiev

Generellt konstaterar utredningen att ingen i Sverige var förberedd på att ett så stor antal människor på flykt skulle komma till Sverige hösten 2015. Detta trots omvärldsbevakningar och prognoser. De flesta myndigheter och kommuner gjorde dock så gott de kunde trots brister i samordning, styrning och ledarskap. Civilsamhället spelade en stor roll och gjorde viktiga insatser.

Det mest allvarliga som utredningen konstaterar är att rättssäkerheten i flera hänseenden sattes ur spel, särskilt när det gäller de ensamkommande barnen under 18 år. Det handlar till exempel om:

  • rätten att registreras som asylsökande
  • rätten till god man
  • rätten till tillgång till asylprocessen
  • rätten till omvårdnad
  • rätten att skyddas mot exploatering

Utöver dessa rättssäkerhetsgarantier som gäller för varje individ följdes inte barnkonventionen heller när det gäller:

  • rätten till hälso- och sjukvård
  • rätten till utbildning
  • rätten till rehabilitering
  • rätten till skälig levnadsstandard

Kritiken är mycket allvarlig och understryks i Barnombudsmannens rapport som ligger till grund för utredningens slutsatser.

De lärdomar utredningen drar för att uppfylla rättssäkerhetskrav och internationella åtaganden är att barn på flykt måste få och har rätt till:

  • korrekt information
  • tillgång till asylprocessen
  • tryggt och säkert mottagande

Den viktigaste slutsatsen är att internationell rätt, såsom barnkonventionen, även gäller i tider av stor belastning och ansträngning och att det under inga omständigheter är godtagbart att sätta sådana bestämmelser ur spel.

Det är till och med så att i tider av kriskänsla är de här kraven särskilt angelägna att hålla fast vid, så att barns liv och säkerhet inte äventyras. En avgörande faktor för att få rättsstatens maskineri att fungera är ledning och samordning mellan myndigheter och civilsamhället.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

 

 

Onödig oro med barnkonventionen som lag

Igår anordnade UNICEF Sverige ett rundabordssamtal med jurister från myndigheter och domstolar för att prata om möjligheter och utmaningar med barnkonvention som svensk lag. Vår huvudgäst var Arnfinn Bårdsen, domare från Högsta domstolen i Norge, som delade med sig av sina erfarenheter av barnkonventionen som lag i praktiken. Hans huvudbudskap till oss i Sverige var att vi inte ska oroa oss och måla upp stora problem inför att den blir lag. Snarare ska det ses som en möjlighet att stärka barns rättigheter och synliggöra deras perspektiv i en vuxendominerad värld.

Nästa år förväntas barnkonventionen bli svensk lag. Foto: ©UNICEF/Kyllerman

Nästa år förväntas barnkonventionen bli svensk lag. Vi ser detta som en milstolpe i arbetet med att stärka barns rättigheter i Sverige. Visserligen är Sverige redan juridiskt bunden av barnkonventionen genom folkrätten, men att göra den till svensk lag kommer stärka barns rättigheter ytterligare och höja deras status. Vi på UNICEF Sverige är mycket positiva till förslaget men det finns dock en del myndigheter och domstolar som är skeptiska. De anser bland annat att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen som skapar praxis och vägledning.

Barnkonventionen som lag i tolv år

Arnfinn Bårdsen menade dock att vi i Sverige verkar ha en tendens att måla upp onödiga hypotetiska frågeställningar och konflikter som inte nödvändigtvis kommer bli aktuella. Norge har haft barnkonventionen som lag i tolv år.  När barnkonventionen blev lag i Norge trodde många av domstolarna att det inte skulle bli så stor förändring. Innan den blev lag så användes den mycket lite och sågs inte ha stor betydelse i rätten. Det blev inte heller någon stor förändring den första dagen eller till och med första året. Men med tiden så har det påverkat inställningen till barns rättigheter. Under åren har man sett många positiva erfarenheter som visar på att barn får en starkare ställning och att deras rättigheter synliggjorts. Man har både använt barnkonventionen som ett verktyg för att förstärka barnets rättigheter i specifika ärenden och förtydligat hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.

Det är tre områden där barnkonventionen har använts mest i avgörande från Högsta domstolen:

  • Socialtjänsten
  • Brottmål
  • Asyl- och migrationsärenden

De artiklar som prövats är främst art 3 om barnets bästa och art 12 kring rätten att få delta och bli hörd. Domstolarna har i sitt arbete haft stor användning av FN:s barnrättskommittés kommenterar och vägledning på hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.

Rättsfallen visar på att göra barnkonventionen till lag (så kallad inkorporering) inte är tillräckligt utan det måste kompletteras av fortsatt anpassning av övrig lagstiftning (så kallad transformering). Barnkonventionen lägger grunden för en miniminivå för barns rättigheter och är främst tänkt som ett yttersta skyddsnät då övriga lagar inte räcker till. Utbildningsinsatser till rättsväsendet och myndigheter är också avgörande.

Ett nytt kraftfullt verktyg

Efter gårdagens samtal och diskussion är i alla fall jag övertygad om att vi är bra rustade för att göra barnkonventionen till svensk lag. Det svenska förslaget innebär både inkorporering och transformering. Barnombudsmannen har redan nu fått i uppdrag av regeringen att arbeta med att utbilda myndigheter och kommuner kring barnkonventionen och hur den ska tillämpas i deras verksamhet. Istället för oro bör vi därför känna att barnkonventionen som lag blir ett nytt kraftfullt verktyg för att stärka barns rättigheter.

Läs mer om barnkonvention som lag här: https://unicef.se/projekt/gor-barnkonventionen-till-lag

Varför behöver barnkonventionen bli svensk lag?

Barnkonventionen ska bli svensk lag, men fortfarande är många instanser kritiska till det. Idag på barnkonventionens dag bemöter Christina Heilborn, chefsjurist på UNICEF Sverige, några av invändningarna. ”Det är en villfarelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättigheter än de redan har.”

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Nu finns ett gediget lagförslag på hur barnkonventionen kan göras till svensk lag och vilka åtgärder som behövs för att stödja och underlätta en sådan process för rättsväsendet, socialtjänsten och kommunerna. Förslaget från utredningen är en kombination av att göra konventionen till lag genom inkorporering och att fortsätta med transformeringsmetoden (vilket innebär att lagar anpassas till konventionen).

UNICEF Sverige välkomnar förslaget och föreslår i vissa avseenden ytterligare bestämmelser för att stärka barnkonventionens ställning i Sverige, och därmed barns rättsliga ställning. Det finns fortfarande en negativ attityd till och rädsla för att se barn som individer med egna rättigheter. Föräldrarätten väger tungt och ges ofta företräde vid konfliktsituationer.

Det är en villfarelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättigheter än de redan har. Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag.

Av remissvaren att döma är det flera instanser inom rättsväsendet som är kritiska till att göra barnkonventionen till lag. Här är några av invändningarna:

  • Den är otydlig och svår att tolka.
  • Det blir svårt och tidskrävande att genomföra barnkonventionen i praktiken.
  • Det blir dyrt.
  • Det finns risk för domstolsbeslut som försvagar barns rättigheter.
  • Det finns risk för olika tillämpningar i olika domstolar eller myndigheter.
  • Det finns ingen internationell domstol och därmed saknas vägledning.

Låt mig bemöta dessa invändningar:

Den är otydlig och svår att tolka
Majoriteten av bestämmelserna  är tydliga och innehåller konkreta bestämmelser om barns mänskliga rättigheter. Och redan idag finns lagar som är allmänt formulerade såsom socialtjänstlagen, vilket visar att jurister är vana att tolka och tillämpa även lagar som inte är helt detaljerade.

Det blir svårt och tidskrävande att genomföra barnkonventionen i praktiken
Redan idag gäller barnkonventionen och ska tillämpas. Det krävs fortbildning och metodutveckling för att implementera barns rättigheter.

Det blir dyrt
Redan idag gäller barnkonventionen och ska tillämpas. Genomförandet av mänskliga rättigheter kostar pengar och det är något som måste prioriteras i en rättsstat.

Det finns risk för domstolsbeslut som försvagar barns rättigheter
Barnkonventionen innehåller minimibestämmelser, vilket innebär att lagar som ger ett mer långtgående skydd för barns rättigheter har företräde. Om en domstol skulle fatta ett beslut som innebär att barns rättigheter försvagas enligt barnkonventionen finns alltid möjligheten att stifta ny lag som stärker skyddet, i och med att transformeringsmetoden fortfarande är kvar.

Det finns risk för olika tillämpningar i olika domstolar eller myndigheter
Den risken finns alltid i en rättsstat där möjlighet till överklagande finns och där flera domstolar och myndigheter tillämpar samma bestämmelser. Rättssäkerheten i form av att lika fall behandlas lika och förutsägbarheten i beslutsfattandet måste upprätthållas, genom kompetensutveckling av beslutsfattare och nationell vägledning i form av riktlinjer för tolkning av bestämmelserna.

Det finns ingen internationell domstol och därmed saknas vägledning
Det finns en internationell övervakningskommitté som ger rekommendationer till staterna om hur konventionen bör tolkas och genomföras. FN:s barnrättskommitté har tolkningsrätt och tar fram så kallade allmänna kommentarer för vägledning.

UNICEF Sverige anser att det är dags att flytta fram positionerna för barns rättigheter och att stärka barnkonventionens ställning så att den används. Inte bara i den politiska debatten utan även i domstolar, i socialtjänsten och hos myndigheter. Erfarenheterna visar att det inte kommer att ske förrän den får status som lag.

Invändningarna från remissinstanser såsom JO och Kammarrätten visar tydligt varför barnkonventionen behöver bli svensk lag. När det sker år 2018 innebär det både en skyldighet och en möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

Barnkonventionen som lag räcker inte

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. UNICEF Sverige vill dock se att det blir ännu bättre och då räcker det inte med att barnkonventionen blir lag. Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist, förklarar genom att jämföra Sverige med Norge och Irland.

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Att göra barnkonventionen till svensk lag är ett steg i rätt riktning. Det utgör både ett pedagogiskt och juridiskt verktyg för att stärka barns rättigheter. Men för att stärka barns rätt att utkräva sina rättigheter räcker det inte att barnkonventionen blir lag. Låt oss titta på hur situationen ser ut i två andra europeiska länder:

Norge har gjort barnkonventionen till nationell lag men saknar fortfarande effektiva och barnanpassade rättsmedel för barn att utkräva sina rättigheter.

Norge har inte ratificerat barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll som ger barn möjlighet att klaga till FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter inte har uppfyllts.  Det finns inte heller någon tydlig översikt kring vart barn kan vända sig och vilka nationella instanser som är tillgängliga för barn.

Eftersom barnkonventionen är lag kan rättigheterna prövas i domstol, vilket är bra. Men så länge man inte har ett barnanpassat system eller ger barn rätten att självständigt driva en process i domstol så blir den rättigheten mycket begränsad. Barnombudsmannen har precis som i Sverige inte mandat att utreda enskilda ärenden från barn och kan därför inte hjälpa barn att klaga.

Irland har inte inkorporerat barnkonventionen som nationell lag men däremot har de antagit det tredje tilläggsprotokollet. På Irland har barn överlag goda möjligheter att klaga när deras rättigheter kränks. Barnet kan göra det själv eller genom ombud och redan på kommunal nivå. Processen är barnanpassad vilket till exempel innebär att språket, bemötandet och tillgängligheten har anpassats.

Barn har även tillgång till juridiskt biträde vid behov. På nationell nivå har barnombudsmannen mandat att ta emot ärenden från barn och kan stötta dem i att få upprättelse. Ärendena rör myndighetsutövning inklusive rätten till vård och utbildning.

Migrationsfrågor och polisärenden är undantagna eftersom det finns separata instanser för det, vilket innebär en utmaning då de instanserna inte är särskilt anpassade för barn. En annan stor utmaning för Irland är att barnkonventionen inte är lag. Det går därför inte att ta fall till domstol om barns rättigheter enligt barnkonventionen kränkts.

Sverige har ännu så länge varken inkorporerat barnkonventionen eller anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet. Sverige har inte heller barnanpassade instanser på nationell nivå dit barn kan vända sig för att få stöd i att kräva upprättelse när deras rättigheter kränkts.

Alla tre delar är nödvändiga för att barns rättigheter fullt ut ska tillgodoses. Det är dags för Sverige att vakna upp och sätta fart!

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Sverige behöver en fullständig barnkonvention

Barn i Sverige har idag inte fullständiga rättigheter. Därför driver vi på UNICEF just nu en kampanj för att Sverige ska införa en fullständig barnkonvention. Men vad menar vi egentligen med det? Och vad innebär det tredje tilläggsprotokollet? Få svaren i vår film.

Barnkonventionen är till för att skydda alla barn och försvara deras rättigheter. Det tredje tilläggs­protokollet är till för att barn praktiskt ska kunna utkräva sina rättigheter.

Protokollet ger barn rätten att vända sig till FN:s barnrättskommitté och anmäla när deras rättigheter kränks. Men Sverige har hittills valt att inte skriva under det tillägget, och därför har barn idag inte den möjligheten, varken genom FN eller i Sverige.

Barnombudsmannen är den enda ombudsmannen i Sverige som inte kan ta emot enskilda klagomål från sin målgrupp, det vill säga barn. Barn som kränks i Sverige idag riskerar att hamna i ett ingenmansland där det är svårt att få hjälp.

Det tredje tilläggsprotokollet behövs för att barnen ska kunna utkräva sina rättigheter. Det är dags att införa en fullständig barnkonvention.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Barnkonventionen ska bli svensk lag

UNICEF Sverige lämnar idag in sitt remissvar på utredningen kring att barnkonvention blir svensk lag. Vi är mycket positiva till förslagen i utredningen men det finns några brister som är värda att belysa, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist.

Utredningsarbetet har pågått under flera år och de politiska signalerna och beslutet har gått från att utreda om barnkonventionen ska bli lag till ett beslut från regeringen att den ska bli lag. Det är förstås ett beslut som vi ser mycket positivt på eftersom det ger en tydlig politisk signal och ett vassare juridiskt verktyg för att stärka tillämpningen av barns rättigheter i Sverige.

Sammantaget är vi positiva till utredningens förslag, men följande brister vill vi lyfta fram:

  • Barnkonventionens formella status. Om det uppkommer en situation då vanlig svensk lag skulle strida mot barnkonventionen är det inte självklart att barnkonventionen skulle ha företräde. Om regeringen menar allvar med att höja barnkonventionens ställning i Sverige föreslår vi därför att man i den kommande lagen tydliggör att barnkonventionen som internationell konvention är överordnad och har högre rang än nationell lag. Det är en erkänd tolkningsregel enligt Högsta domstolen och FN:s barnrättskommitté.
  • Inga tilläggsprotokoll omfattas av utredningen. Det går emot synsättet att barns rättigheter i konventionen är odelbara och ömsesidigt beroende av varandra. Syftet med tilläggsprotokollen är att förstärka barns rättigheter inom områden där skyddet inte varit tillräckligt starkt i konventionen. Det finns därmed en risk att rättigheterna i protokollen får en särställning inom svensk rättstillämpning, till nackdel för barnet.

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige men det har visat sig inte vara tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter. Det kommer att ställa högre krav på kunskap bland personal på samtliga myndigheter i Sverige att förstå vad barnkonventionen är och hur den ska tillämpas i deras arbete. Barnkonventionen kommer nu även att kunna åberopas i svenska domstolar och ha samma status som övriga svenska lagar.

De vanligaste argumenten som kommer upp bland de som är skeptiska till barnkonventionen som lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, att traditionella förarbeten saknas, och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen och skapar praxis och vägledning. Vi anser dock att utmaningarna är hanterbara och föreslår konkreta lösningar. Läs hela vårt remissvar här.

Förslaget ska nu beredas inom Regeringskansliet och barnkonventionen förväntas bli svensk lag i början av 2018.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Elever samlade in 2,5 miljoner genom Operation Dagsverke

Operation Dagsverke 2016 är nu över och elever runt om i Sverige lämnar ett fantastiskt bidrag efter sig. Tillsammans har de samlat in över 2,5 miljoner kronor som kommer att gå till UNICEFs utbildningsprogram för barn med funktionsnedsättning i Mongoliet.

Över hundra skolor deltog i årets Operation Dagsverke. Eleverna har gjort allt från att klippa gräsmattor och sälja plånböcker gjorda av mjölkpaket, till att anordna disco och uppträda på stan. Vasa Real i Stockholm är en av de skolor som har gjort fantastiska insatser flera år i rad, och var den skola som i år samlade in mest pengar. Hela 161 883 kronor, ett nytt rekord!

– Jag tycker Operation Dagsverke är en otroligt bra kampanj och jag hoppas det är en tradition som kommer att leva vidare här på Vasa Real, säger Christina Karlsson, lärare och ansvarig för elevrådet på skolan.

Men pengarna är inte allt. Eleverna och lärarna arbetar även praktiskt med barnkonventionen och lär sig grundläggande värderingar och mänskliga rättigheter. Unn, 16 år, går på Vasa Real och tycker att det är betydelsefullt att hjälpa till.

– Det är viktigt att visa att vi bryr oss. Vi har det så bra här i Sverige och det är viktigt att kunna hjälpa andra.

Unn och hennes tre klasskompisar befann sig på Odenplan under en hel dag och sålde bullar och kaffe. Foto: © UNICEF

Unn och hennes tre klasskompisar befann sig på stan under en hel dag och sålde bullar och kaffe. Foto: © UNICEF

Saron och Felicia, 15 år, pluggar på Johan Skytteskolan i Stockholm och stod under en hel dag i Gamla stan och spelade samt sjöng tillsammans med två klasskompisar.

– Det har varit kul att se folks reaktioner när vi har spelat och att många bryr sig och är villiga att hjälpa till, säger Saron.

Tjejerna tycker det är bra att deras skola är med i Operation Dagsverke. Deras tips för att skapa ett roligt dagsverke är att komma på någonting tillsammans med sina vänner.

– Det är mycket roligare att göra det i grupp än ensam, säger Felicia.

Klasskompisarna Felicia, Saron, Sara och Sandra ville göra något kreativt med sitt dagsverke Foto: © UNICEF

Klasskompisarna Felicia, Saron, Sara och Sandra ville göra något kreativt med sitt dagsverke. Foto: © UNICEF

Tack vare årets medverkande skolor kan UNICEF se till att fler barn med funktionsnedsättning i Mongoliet får det stöd de behöver. Att de svenska eleverna ökar sin kunskap om barns rättigheter och allas lika värde är också ett viktigt resultat av kampanjen.

2,5 miljoner insamlade kronor är ett fantastiskt resultat som kommer att ge många barn i Mongoliet viktigt stöd och hjälp. Till exempel räcker 262 kronor till att ge ett barn tillgång till ett center för stödundervisning och fysisk träning. Här kan du se resultatet för de tio skolor som samlade in mest till Operation Dagsverke 2016.

Nytt för 2017 är att Operation Dagsverke kommer att ske under höstterminen i stället för på våren. Läs mer om kampanjen här. Stort tack till alla medverkande skolor, elever och lärare!

Regeringen gör fortfarande skillnad på barn och barn

Igår presenterades regeringens omarbetade lagförslag om ny asylpolitik i Sverige. Vissa förbättringar har gjorts efter den omfattande kritiken från bland andra UNICEF, men fortfarande tas inte barns rättigheter tillräckligt på allvar.

Igår presenterades regeringens omarbetade lagförslag om ny asylpolitik i Sverige. UNICEF Sverige noterar och ser positivt på att regeringen tagit till sig delar av den omfattande kritiken från UNICEF och andra remissinstanser och gjort vissa förbättringar vad gäller barns rättigheter. Det är dock beklagligt att de inte nått hela vägen fram.

Fortfarande saknas en ordentlig barnkonsekvensanalys av lagändringarna. Det är nödvändigt och rimligt då inskränkningarna är så pass stora och allvarliga för barn. Visserligen nämns barn och barnkonventionen i underlaget, till skillnad från det tidigare förslaget, men tyvärr utan vidare analys och resonemang. Regeringen poängterar vid ett antal tillfällen är barn är särskilt utsatta och svaga men nämner inte att barn har särskilda rättigheter som måste respekteras och främjas.

UNICEFs remissvar (9 mars 2016) lyfte vi fram tre viktiga områden i lagförslaget som vi inte anser är förenliga med FN:s barnkonvention och barnets bästa. Så här har regeringen bemött de frågorna i det omarbetade förslaget:

  • Rätten till familjeåterförening

Det är mycket anmärkningsvärt att rätten till familjeåterförening fortfarande inte har beaktats fullt ut. Fortfarande kvarstår kraftiga inskränkningar för vissa barn att få vara med sina föräldrar. Alla barn har rätt att förenas med sina föräldrar om det är för barnets bästa – oavsett om det är i hemlandet eller där barnet befinner sig.

Det är en rättighet för alla barn och beslut som inte respekterar det är inte förenliga med barnkonventionen och Sveriges internationella åtaganden. Förslaget öppnar upp för vissa nya möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning, men ger inte möjlighet att använda sig av barnkonventionen för dessa undantag. Hur det ska prövas är också oklart.

  • Särskilt ömmande omständigheter

Regeringen har föreslagit att behålla bestämmelsen kring särskilt ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd, men med kraftiga inskränkningar. Det innebär att en bestämmelse som redan är på undantag och använts mycket restriktivt blir ännu mer restriktiv och begränsande. Frågan blir om den kommer kunna användas alls?

  • Permanenta uppehållstillstånd till barn

Det nya lagförslaget har infört en ny bestämmelse som ger möjlighet att i ytterst svåra fall ge barn möjlighet att få permanent uppehållstillstånd. Det ska dock vara så kallade ”synnerligen ömmande omständigheter” kopplat till mycket svåra hälsotillstånd som är varaktiga.

Vi hade förstås hoppats att regeringen skulle ta till sig vår och övriga remissinstansers kritik och öppna upp för fler möjligheter för barn att beviljas permanent uppehållstillstånd. Detta eftersom det främjar deras rätt till en långsiktig och hållbar lösning, som barnkonventionen förespråkar, och i de allra flesta fall är i enlighet med barnets bästa.

En bit på väg men inte tillräckligt

Det nya förslaget är en bit på väg men når inte ända fram. Vi delar inte regeringens uppfattning om att det omarbetade lagförslaget har följt barnkonventions bestämmelser fullt ut. Barns särskilda rättigheter lyfts inte fram och barns rätt till familjeåterförening uppfylls inte. I praktiken innebär det att regeringen fortfarande gör skillnad på barn och barn. Det är inte acceptabelt eller förenligt med barnkonventionen.

Om Sverige vill leva upp till sitt mål att vara det bästa landet för barn att växa upp i så måste barnkonventionen tas på större allvar och respekteras fullt ut. Barnkonventionens grundläggande principer måste vara vägledande och sättas i centrum vid lagförslag och andra beslut som berör barn – inte åsidosättas för andra intressen.

Förslaget har nu lämnats till lagrådet för deras bedömning och godkännande innan riksdagens omröstning i juni. Lagen föreslås börja gälla från 20 juli 2016 och tre år framåt.