Gå till innehållet
Laddar…

Häng med Anneli, fredsarbetare för UNICEF, till ett krigshärjat Sudan

Det färdiga materialet, efter många timmars arbete: manualen för Fredsambassadörer

Del 4

Klockan 11 på kvällen den 9 November var det sista materialet för den första workshopen för Fredsambassadörer färdigtryckt. Nästa morgon satte workshopen igång. Deltagarna i denna första runda var lärare, hälsoarbetare, UNICEF-personal och representanter från både utbildnings- och hälsoministeriet.

Alla deltagare har tagit på sig ansvaret att integrera fredsfrågor i sitt dagliga arbete, att arbeta fredsfrämjande, att uppmuntra och att underlätta för ungas deltagande i fredsarbete. Under två dagar diskuterades fred, krig, ungas engagemang och betydelse för fredsarbete, och hur man kan främja fred i samhället.

Ett oväntat besked

Under kafferasten på första dagen, kom ett besked från hotellet där vi höll till. Workshopen måste avslutas omedelbart. Tydligen ska särskilt tillstånd sökas från myndigheterna om man vill hålla i en workshop på en allmän plats. Tillståndet ska sökas flera dagar i förväg, något som missats i förberedelserna.

Om hotellet tillåter oss att fortsätta kan det bli riktigt stora problem. Innehållet, materialet och programmet för workshopen ska skickas. Deltagarna blir ombedda att stanna i närheten och återvända till lunch, för att se om det går att fortsätta. Till allas lättnad, kommer beskedet att tillståndet är fixat några timmar senare, och workshopen kan fortsätta efter lunch, med två nya deltagare från enheten som gav tillståndet.

Engagemanget för fred var starkt

Allting fortsatte smidigt, diskussionerna var många och engagemanget för fred var starkt hos alla deltagare. Men avbräcket första dagen blev en tankeväckare för mig. Jag har varit så omringad av människor som talar fred och alla ministrar som jag har träffat har varit helt för fredsarbetet, att jag har glömt att fred faktiskt kan vara ett känsligt ämne här i Sudan.

Jag har glömt att det inte finns en full frihet att säga vad som helst, att göra vad som helst, hur oskyldigt och bra det än verkar. Saker som jag tar för givet- som att jag kan uttrycka mina (ofta starka) åsikter- är inte längre en självklarhet. Detta var ett ämne som uppstod även under workshopen, när vi pratade om att sprida fredsbudskap i samhället.

I Sudan är varje kontrovers en stor risk

Några deltagare tog upp det faktum att vissa budskap kan skapa kontrovers. Detta faktum kanske inte är så oroväckande i andra sammanhang (snarare ett önskemål för att väcka tankar och diskussioner), men här i Sudan är varje kontrovers en stor risk, i vissa fall för livet.

Ämnet kom upp igen några dagar efter workshopen, när jag fick frågan om vilken risk vi utsätter ungdomar för genom att ge dem uppdraget som Fredsambassadörer. Kan det leda till fara för ungdomarna? Kanske är inte risken väldigt stor, men den finns definitivt och den måste övervägas.

Jag har stark tro på att man ska stå för det man tror på och aldrig hålla tyst om det som är rätt, oavsett konsekvenserna. Jag tycker att man bör anstränga sig för att kommunicera budskap på ett bra sätt, men att man ska kunna säga som man tycker oavsett vad reaktionen kan bli. Jag har märkt att min attityd är väldigt lätt att ha i de länder som jag har bott i, som Sverige där yttranderätten är starkt skyddad, men rätt så orealistisk här.

Med det menar jag inte att man inte ska eller kan säga som man tycker, men i ett sammanhang som detta, så ska man vara väldigt medveten om hur man väljer att uttrycka sig och vilka strider som är värda att ta. En UNICEF-arbetares uttalanden för någon vecka sedan skapade mycket kontrovers i media vilket ledde till att samarbetet mellan UNICEF och den omtalade myndigheten hotades att avslutas.

Fredsarbetet är en ständig balansgång

Frispråkighet kan innebära hårda straff, och för en utlänning utvisning från landet, och då gör det inget hur mycket bra idéer man har och hur värdefullt ens arbete skulle kunna vara. Det är en ständig balansgång, mellan att belysa problem, tala om viktiga sanningar, utan att orsaka irreversibla konsekvenser.  För min del, så ser jag allt detta som en dyrbar lärdom i vikten av kommunikation.

– Det är för stort för att förstå. Från Örebros lokalförening till Sudan och ministermöten i fredens namn. Anneli Kastberg bloggar från Sudan.

Del 2

Uppskattade läsare

En vecka har gått på UNICEF:s kontor i Khartoum, Sudan, och jag har så mycket att berätta att jag inte vet vart jag ska börja.

UNICEFs kontor i Khartoum, Sudan

Värmen tar på krafterna och vatten är min bästa vän. Men energin jag får av arbetet som jag tar del av ger mig dubbelt så mycket tillbaka. Tidspunkten för min ankomst kunde inte ha varit bättre. Jag har gett mig rakt in i planeringsarbetet för fredskampanjen som kommer att nå ut till tusentals ungdomar och erbjuda dem möjligheter att engagera sig för fred i denna kritiska tid för Sudans utveckling.

Flickor i skolan i Khartoum State, Sudan. Foto: Kate Holt/UNICEF

I januari röstar Södra Sudan om de fortsätter som del av Sudan eller blir självständiga, och denna historiska händelse ligger i förgrund för allt arbete. Fredstänket är mer angeläget än någonsin, och jag måste säga att jag är djupt imponerad över övertygelsen om att prioritera fredsarbete hos alla som jag möter, från UNICEF:s personal till ministrar.

På ministermöte i urtvättad fredströja

Med mina sandaler, jeans och urtvättade fredströja kliver jag in i socialministerns kontor- som om mina dreadlocks inte är nog för att väcka uppmärksamhet. Mötet var oplanerat och till min förskräckelse kommer en kameraman in i mitten av mötet för att filma oss. Visserligen är jag inte någon som lägger större vikt på utseende och klädsel, men sanningen är att jag hade gjort ett annat klädval om jag hade vetat om mötet i förväg. Speciellt då jag är medveten om den vikt klädseln kan ha för andra, inte minst i dessa sammanhang. Men jag blev positivt överraskad, och blev bemött med ödmjukhet och respekt.

Jag var bättre förberedd för mötet med hälsoministern och utbildningsministern, och blev bemött med samma respekt även där. På enstaka timmar bestäms samarbeten kring barn med funktionsnedsättningar, nationella hälsoundersökningar, ungdomar (barnsoldater) i risk av dödsstraff, program för återförening av familjer, och implementeringen av fredstänket och fredskampanjen för unga i sociala sektorn, utbildning- och hälsosystemet och samtliga ministerier (bara för att nämna några punkter).

Det är för stort för att förstå

Jag tackar innerligt för mitt år som ordförande i Peace Works, för annars hade jag inte klarat hänga med i svängarna. Men jag hänger inte bara med, jag har någonting att tillföra också! Utbildningsministern frågar om min åsikt angående fredskampanjen för unga, och jag har hennes fulla uppmärksamhet när jag pratar med entusiasm om min erfarenhet av ungas fredsarbete. Jag berättar om hur möjligheten att engagera mig för fred har öppnat dörrarna för mig, hur jag har sett ungdomar växa och ögorna lysa i upptäckten av att allting är möjligt, att de har möjligheten att förverkliga alla sina drömmar. Mitt engagemang började i en liten lokalförening i Örebro, och aldrig hade jag tänkt mig att det skulle leda mig till där jag är idag, i möte med Sudans utbildningsminister för att övertala henne att satsa på ungas fredsengagemang. Det är för stort för att förstå.

Pojke i El Khatima Village, Sudan. Foto: Kate Holt/UNICEF

Alla behövs och alla kan vi göra skillnad

Det handlar inte bara om ministrar, utan först och främst om alla ungdomar som kommer att få förutsättningarna och möjligheten att påverka, att delta i landets utveckling och forma sin framtid. Det handlar om att skapa fredsambassadörer, människor som aktivt väljer att ta ställning för fred, där ungdomar och barn ligger i fokus. Det verkar inte finnas någon tvekan om att det inte bara är våran rätt, utan en självklar del av ett samhälle i fred. Så från botten av mitt hjärta, kära läsare, jag uppmanar er- ge inte upp! Det är väl värt mödan, ditt engagemang går inte förtappat. Alla behövs och alla kan vi göra skillnad, hur långt bort det än kan kännas i de mörkaste stunderna av våra liv. Vandra på vägen till fred med mig och alla fredsarbetare runtom i världen. Satsa stort, håll huvudet högt och kom ihåg att det finns kraft att få från dina medmänniskor. Våga tro på din insats och din betydelse i det globala sammanhanget. Våga tro våran gemensamma möjlighet att skapa en hållbar värld i fred!

/ Anneli Kastberg