Öka ungas chans att påverka samhällsutvecklingen i en hållbar riktning
Andra veckan av FN:s högnivåforum om hållbar utveckling går mot sitt slut. Sofia Constanza Brännström och Daniel Samuelsson, utsedda av Sveriges ungdomsorganisationer att representera de ungas röst, gästar UNICEF Sveriges blogg för att delge sina erfarenheter och betona vikten av att ge unga möjlighet att delta, få inflytande och makt på internationella arenor.
Visste du att världens länder har åtagit sig att arbeta för mål som minskad fattigdom, ökad jämställdhet och minskade klimatutsläpp, för att uppnå en hållbar utveckling för alla människor på jorden till år 2030?
Det är det Agenda 2030 handlar om. Med 17 globala mål och 169 delmål sätter agendan fingret på hur faktorer som utbildning, jämställdhet, biologisk mångfald, produktion och konsumtion hänger ihop – och vilka åtgärder som krävs för att samhällen ska kunna ställa om och bli hållbara. Under FN:s årliga högnivåforum (HLPF) samlas länder, civilsamhälle och företag för att utvärdera arbetet så här långt, och planera för hur agendan gemensamt ska föras framåt.
Vi, Sofia Constanza Brännström och Daniel Samuelsson, blev utsedda av 86 barn- och ungdomsorganisationer att representera barn och unga i hållbarhetsforumet, samt att ingå i Sveriges delegation till HLPF. Under de här veckorna har vi bland annat hållit anförande där vi lyft att världen måste fokusera mer på att bekämpa ojämlikhet, att resurser måste omfördelas och att klimatarbetet måste prioriteras.
I möten med beslutsfattare har vi också lyft att barns och ungas chanser att påverka, både sina egna liv och samhällsutvecklingen, måste öka. Vi vet att om unga får möjlighet att påverka, så får det avsevärda positiva synergieffekter på samhällsutvecklingen.

Daniel och Sofia från Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) representerar de ungas röst under HLPF.
HLPF och covid-19
Covid-19 har slagit hårt världen över, och de som drabbas allra värst är de som redan innan var mest utsatta och marginaliserade. Årets HLPF är därför extra oroväckande att följa, eftersom så stor del av rapporteringen handlar om hur akut läget är – humanitära kriser och konflikter som eskalerar, fattigdomsbekämpning som går bakåt, mäns våld mot kvinnor som ökar och unga som blir nedtystade i spåren av pandemin.
Världen står inför stora utmaningar, men samtidigt som vi agerar på de akuta situationerna måste vi tänka långsiktigt och preventivt. Vi har nu sett hur fort det går att ställa om samhällen, om bara den politiska viljan och kraften finns.
Sveriges frivilliga granskning
I år rapporterar Sverige till FN om hur arbetet för att nå de globala målen i Sverige går. Av den frivilliga rapporteringen (VNR) framgår att Sverige måste bli bättre på bland annat klimatarbete, att motverka de växande ojämlikheterna samt hållbar konsumtion och produktion.
Unga har inkluderats i granskningen genom konsultationer och en enkät, och av de unga som nåtts framgick att klimat, jämställdhet och internationellt samarbete är högst prioriterat. Däremot finns det stora möjligheter för Utrikesdepartementet att förbättra VNR-rapporteringen genom att satsa mer resurser på att involvera barn och unga i god tid och på så vis nå ut till en större mångfald barn och unga.
Barn under 18 år behöver inkluderas mer och det behöver framför allt ske mer systematiskt. Vid granskning av Sveriges genomförande av Agenda 2030 behöver regeringen också inkludera fler nationella perspektiv från barn och ungas vardag – verkliga erfarenheter av hur det är att vara barn i dagens Sverige.

Om unga får möjlighet att göra sina röster hörda och påverka, får det avsevärda positiva synergieffekter på samhällsutvecklingen. Foto: © UNICEF/Aliaga Ticona
Klimaträttegångar
Under veckan som gick anordnade vi även ett officiellt sidoevent till HLPF tillsammans med ungdomsdelegater från Tyskland, Nederländerna, Belgien och Irland. Inbjudna talare och panelister fick diskutera ett initiativ från World Youths for Climate Justice och studenter från önationer, om hur mänskliga rättigheter kan användas för att ställa stater till svars för konsekvenserna av klimatförändringarna. Ett förslag är att använda sig av så kallade klimaträttegångar, som ett verktyg för ansvarsutkrävande och för att få medlemsstater att utveckla en internationell lag. Liknande exempel är lagen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen, som länder redan har skrivit under och ska följa.
Som ungdomsrepresentanter vill vi ge några rekommendationer till Sveriges regering:
- Sverige behöver visa att de prioriterar samtal och konsultationer med det unga civilsamhället, både genom att bjuda in till dialog och välja att delta när ungdomsrörelsen själva bjuder in.
- Det är viktig att barn och unga stärks i alla delar av Sverige. Kom ihåg att det finns fler än ett ungdomsperspektiv!
- Sverige behöver bli bättre på att värdesätta inspel som barn och unga bidrar med och skapa förändring utifrån dessa. Unga är experter på sina liv och på olika samhällsfrågor samt har värdefull kunskap om vilka konsekvenser olika förslag kan få för unga idag.
- Vi ser positivt på att barn och unga är i fokus för Sveriges rapportering, men vi anser att unga hade kunnat involverats i de politiska processerna på ett mer strukturerat och systematiskt sätt.
Vi vill att världens regeringar, civilsamhälle och företag ska ta till vara på ungdomsrörelsers engagemang och kraft. Förutom att vara experter på att vara ung idag har barn och unga åsikter och kunskaper inom andra områden som är nödvändiga för arbetet med Agenda 2030.
För att beslut och initiativ ska bli långsiktigt hållbara är det helt avgörande att barn och unga driver på förändringarna och är delaktiga i processerna. Det är en demokrati- och rättighetsfråga!
Sofia Constanza Brännström, LSU
Daniel Samuelsson, LSU
Nina Rung: Vart tionde barn i Sverige lever i hem med våld
Just nu kraftsamlar UNICEF för att sätta ljuset på det faktum att inte allt våld mot barn är straffbart i Sverige. Idag gästbloggar Nina Rung, kriminolog och grundare av ideella föreningen Huskurage, om barn som utsätts för våld i hemmet, och vad vi tillsammans kan göra för att stoppa våld mot barn.

Nina Rung, kriminolog och grundare av Huskurage. Foto: Infinity Studio.
Vart tionde barn i Sverige lever i hem med våld. För flera barn i varje klass är det vardag att se sin älskade förälder bli slagen och att själv bli utsatt.
Vi vet att det får stora konsekvenser för barn att leva i hem med våld. Inte bara för att barn löper stor ökad risk att senare under livet utveckla psykisk och fysisk ohälsa, utan också därför att det får fysiska effekter i barns ännu inte fullt utvecklade hjärnor. De här effekterna leder till att barn får svårare att koncentrera sig, kontrollera impulser och att använda sina minnesfunktioner. Barnen får helt enkelt mycket svårare att klara både skolan och sina sociala liv.
Att tvingas uppleva våld i hemmet har dessutom tydliga samband med att utöva våld senare i livet. Flickor som vuxit upp i hem med våld löper 3,5 gånger större risk att bli våldsutsatta av en partner i vuxenlivet, medan pojkar löper nästan fyra gånger större risk att själva bli våldsutövare.
Vi skulle alltså kunna förhindra ytterligare våld och lidande om vi lyckas stoppa våldsspiralen redan när barnen är små. Frågan är bara hur vi ska lyckas med det så länge barnen osynliggörs.
Vi vet alltså att var tionde barn lever i hem med våld, men hur många barn känner du som är utsatta? Hur många gånger har du agerat på oro genom att knacka på hos grannfamiljen eller ringt socialtjänsten? Jag är rädd att svaret på båda frågorna är ingen gång. Och det hade ju kunnat vara bra i ett annat sammanhang att inte ha behövt möta barn i utsatthet. Nu ser ju dock statistiken ut som den gör och då handlar det nog dessvärre mer om vuxenvärldens oförmåga att synliggöra och uppmärksamma utsatta barn.
När barnagaförbudet infördes 1979 följdes den av en omfattande kampanj som gjorde att lagen blev allmänt känd och fick genomslag i människors beteende. Nu behöver vi se en lika omfattande kampanj som belyser de oerhört negativa konsekvenserna för barn som utsätts för våld och ge vuxna både kunskap och verktyg för att både uppmärksamma och agera vid oro. Vi behöver alla rustas med kurage och en känsla av ansvar. Att agera genom att knacka på hos grannen när du är orolig för att barn far illa kan alltså bidra till att rädda både barns tilltro till vuxenvärlden, att familjen kan få hjälp och att förebygga att fler utsätts senare i livet.
Att nu bidra till kampen för barns rättigheter, ökad trygghet och frihet från våld genom att stödja UNICEFs arbete för en starkare rättslig ställning och upprättelse för barn är en självklarhet. Vi ska kämpa för att barn ska få rätt till ett bättre skydd, ett tillämpat rättssystem, mer kunskap hos personal som möter barn, bättre samordning mellan myndigheter och att barnperspektivet alltid kommer i första rummet.
Samtidigt som vi gör allt det, så behöver vi också påminna oss om kraften i våra egna handlingar. Du kan vara skillnaden! Genom att knacka på, fråga barnet hur det är, göra en orosanmälan till socialtjänsten och ringa polisen vid pågående våld kan du rädda liv. Det är samtidigt det minsta och absolut största vi kan göra för våra barn.
Nina Rung, kriminolog och grundare av Huskurage – en ideell förening med mål att förebygga och förhindra våld i nära relationer
Allt våld mot barn måste förbjudas och bli straffbart enligt lag. Skriv under UNICEFs krav och hjälp oss att sätta press på politikerna:
”Ingen plats är säker för ett barn i östra Aleppo”
Efter mer än fem år av krig i Syrien har våldet trappats upp kraftigt de senaste veckorna. Idag gästbloggar Kieran Dwyer, talesperson för UNICEF i Syrien, om situationen för barnen i östra Aleppo.
Mer än 100 000 barn lever just nu i östra Aleppo. När den här tätbefolkade delen av staden attackeras är risken alltid stor att barn kommer till skada. Barn och deras familjer gömmer sig i källare, men inte ens här är de säkra nu när kraftigt explosiva vapen används. Ingen plats är säker för ett barn i östra Aleppo.

Mer än 100 000 barn lever under ständigt dödshot i östra Aleppo i Syrien. Foto: © UNICEF/Al-Issa
Skadade barn ligger ensamma på sjukhusens golv då det inte finns tillräckligt med läkare eller sjukvårdsmaterial. En läkare berättade för mig att på hans klinik är de så överbelastade att de ofta hamnar i den omöjliga situationen att tvingas lämna de mest allvarligt skadade barnen att dö, utan behandling. Det är inte ett beslut som någon sjukvårdare ska behöva fatta. Det saknas läkare, mediciner och utrustning – sjukhusen själva är under attack.
Situationen förvärras hela tiden. Attackerna har också skadat vattensystemet som levererar vatten till 250 000 människor i östra Aleppo. Utan tillgång till rent vatten ökar risken för vattenburna sjukdomar, något som kan förvärra en redan desperat situation ännu mer.
UNICEF har lyckats laga systemet delvis, men ju fler attacker som sker, desto större är risken att vattensystemen förstörs helt igen.
Tillsammans med partners finns vi redo med livräddande vatten, näringsprodukter, mediciner och sjukvårdsutrustning till barnen och deras familjer, men våra konvojer släpps inte in i östra Aleppo. Barnen är i akut behov av hjälp.
Under den senaste vapenvilan fick vi en kort paus. Barnen kunde till och med leka utomhus igen. De kunde gunga och bara få vara barn för en stund. Men nu är det över och de är i stället livrädda dygnet runt. Barnen vet att om de blir skadade så är det inte säkert att de kan få någon hjälp.
För barnens och deras familjers skull – attackerna måste upphöra. Det fruktansvärda våldet mot barnen måste få ett slut.
Kieran Dwyer, UNICEF i Syrien.
UNICEF kämpar dygnet runt i Aleppo och över hela Syrien för att rädda barns liv. Vi vädjar till alla parter i konflikten att sluta attackera civila. Våra hjälparbetare måste få komma fram till de belägrade områdena.
Behoven i Syrien är enorma. Stöd våra katastrofinsatser. Barnen behöver dig nu.