Ökat intresse för att testamentera till organisationer
Vi vet med säkerhet att livet inte varar för evigt. Men precis när det tar slut är omöjligt att veta. Därför är det klokt att inte vänta med att skriva ner dina önskemål om vad som ska hända när dagen väl kommer. Den rätta tidpunkten för att upprätta ett testamente är helt enkelt nu.
Idag är det cirka 21 procent av alla svenskar mellan 30-65 år som har skrivit ett testamente (uppgift från Novusundersökning, 2017). Endast 4 procent av dem har valt att skänka delar av sin kvarlåtenskap till en organisation. Men det håller på att förändras. År 2019 var det över 40 procent fler testamentsgåvor som registrerades, än året innan.
Vi kontaktade juristen Arne Larsson på Familjens Jurist för att höra hur de ser på utvecklingen.
Varför väljer allt fler att testamentera till organisationer, tror du?
-– Det finns sannolikt flera orsaker till det. Organisationernas marknadsföring i ämnet syns allt mer, möjligheten att snabbt, enkelt och till en låg kostnad kunna skriva ett testamente med hjälp av digitala juridiska tjänster har ökat. Flera av nättjänsterna har till och med ett särskilt formulär, som till exempel Familjens Jurists ”Testamentsgåva”, i sin digitala tjänst, som helt är avsedd för ändamålet. Samtidigt blir världens problem och katastrofer synligare och kommer allt närmare genom våra telefoner.
Juristen Arne Larsson tror att synliggörandet av världens problem och katastrofer direkt i våra telefoner har bidragit till det ökade intresset att testamentera till organisationer.
Finns det något särskilt man ska tänka på när man vill testamentera till en organisation?
– Till att börja med är det viktigt att ange organisationen med korrekt namn och organisationsnummer, så att det inte finns några tvivel om vilken organisation som avses. Man bör inte skriva instruktioner om hur dödsboet ska skötas, hur fastigheter, värdepapper och andra tillgångar ska säljas eller fördelas, utan låta dödsbodelägarna bestämma detta. Då många organisationer är befriade från kapitalvinstskatt kan sådana instruktioner innebära skattemässiga nackdelar för organisationen.
Att testamentera till UNICEF är att ge barn som Althea Jane i Filippinerna, möjlighet till utbildning och en bättre framtid.
Om jag väljer att testamentera till en organisation, vad händer då med mina bröstarvingar?
– Bröstarvingar, det vill säga barn (om barnen är avlidna; barnbarn och så vidare), har alltid rätt att få sin laglott, om de begär att få den. Laglotten är alltid hälften av arvslotten och arvslotten är den andel som bröstarvingen skulle ha ärvt om det inte hade funnits något testamente. Om bröstarvingar begär sina laglotter kan det alltså hända att organisationen får ett mindre arv än vad som står i testamentet. Men bröstarvingen kan också välja att godkänna testamentet och inte begära att få sin laglott och då fördelas arvet enligt testamentet.
Två olika sätt att testamentera till en organisation
En särskild summa eller sak
Här anger du att en organisation ska få en viss summa eller en viss ägodel, exempelvis en fastighet, en bil eller ett konstverk. Detta är då ett legat och organisationen är legatarie.
En andel ska skänkas
Du kan också välja att ge en andel av arvet till en organisation. Andelen kan vara en kvotdel eller en procentandel, alltifrån hela till kanske endast en procent av arvet. Organisationen är då universell testamentstagare och delägare i dödsboet.
Alla testamentsgåvor till UNICEF är välkomna, stora som små. Och du, som testator, kan vara helt säker på att det blir en gåva som gör skillnad för barn världen över då vi är en av organisationerna som är med i Goda Testamentet.
Läs mer om att testamentera till UNICEF:
Ordlista
Arvslott
Den del av en kvarlåtenskap som en arvinge ärver enligt lag. Hälften av arvslotten kan testamenteras bort. Den andra halvan är bröstarvingens laglott.
Boutredning:
I utredningen ingår bouppteckning över tillgångar och skulder, och efter avveckling av dödsboet görs ett arvskifte, där tillgångarna fördelas.
Bröstarvinge:
Arvlåtarens barn, barnbarn och så vidare, i rakt nedstigande led.
Dödsbo:
Kvarlåtenskapen efter en avliden person.
Kvarlåtenskap:
Egendom som tillhört en avliden person.
Legat:
En viss egendom eller ett visst belopp som i testamente tilldelats någon särskild person. Alltså inte allt som en person lämnar efter sig.
”Det känns bra att testamentera till en organisation”
Att prata om testamenten kan vara svårt och tungt. Men så behöver det inte vara. Man kan se det som en möjlighet att själv bestämma vad som ska hända när ens eget liv är slut. Möt Solveig, en av våra fantastiska Världsföräldrar, som har valt att testamentera till UNICEF.
Solveig är månadsgivare till UNICEF sedan flera år tillbaka. Redan som liten inspirerades hon av sin mamma som var en förebild gällande att hjälpa andra och att ställa upp för dem som hade det svårt.
– För länge sedan bodde mina föräldrar i Tyskland och där fanns en UNICEF-butik som vi brukade besöka. Än idag har jag kvar och använder en UNICEF-väska därifrån som jag fick av min mamma, säger hon.
Solveig har inga egna barn, men barnens bästa ligger henne ändå varmt om hjärtat.
– När jag var yngre ville jag ha barn själv men det blev aldrig så. Då bestämde jag mig istället för att jag ville hjälpa barn på andra sätt. Därför känns det extra bra att kunna säga att jag är Världsförälder, för då är jag förälder till alla världens barn istället för till ett eget.
Att testamentera till UNICEF innebär att du hjälper barn över hela världen även när du inte längre finns kvar.
Ett trovärdigt och tryggt givande
Hon berättar att hon tidigare undrat om pengarna hon skänker verkligen kommer fram, men nu känner hon sig trygg. Genom den information som UNICEF regelbundet skickar ut till Världsföräldrar har Solveig kunnat läsa om den nytta hennes gåvor gör för barnen.
– Det ni rapporterar med tydliga exempel och bilder från världen gör att det känns bra och på riktigt. Att mitt stöd verkligen hjälper. När katastrofer händer, när barn behöver vaccineras, för att barn ska få gå i skolan och mycket mer.
Vill fortsätta att hjälpa barnen
Utöver sitt månadsgivande har Solveig nu valt att testamentera en del av sina tillgångar till UNICEF. Något som hon funderat länge på, och diskuterat med sin bror som även han tyckte att det var en bra idé.
– Jag tycker att det är viktigt och känns bra att testamentera till en organisation. För mig känns det självklart, jag skänker pengar till UNICEF nu för att jag vill hjälpa barnen och då kan jag lika gärna testamentera också – fortsätta ge fast jag inte längre finns så att säga.
Och på frågan om hon har något önskemål om vad som ska hända med hennes pengar, svarar Solveig.
– Jag vill bara att de ska gå dit stödet behövs mest. Jag litar på att ni på UNICEF vet vart mina pengar kan göra störst skillnad.
Ett stort varmt tack från oss på UNICEF till dig Solveig! Din gåva skänker liv till världens barn.
Vill du veta mer om hur du kan testamentera till UNICEF?
Beställ vår kostnadsfria broschyr och läs mer om hur du kan efterlämna en gåva som förändrar liv. Genom att testamentera till UNICEF är du med och ser till att barn får en trygg uppväxt, möjlighet till fortsatt utveckling och vaccin mot farliga sjukdomar. Och viktigast av allt: ditt bidrag räddar barns liv.
Mark Levengood: ”I mitt testamente försäkrar jag mig om att livet fortsätter”
Idag gästbloggar Mark Levengood, ambassadör för UNICEF Sverige, om sin älskade mamma som gick bort i våras och om hur man kan påverka barns framtid även när man inte längre finns kvar.
Mark Levengood vill, genom att skriva in UNICEF i sitt testamente, försäkra sig om att livet fortätter för barn, även när han själv inte längre finns kvar.
När morfar dog var han 89 år gammal. Och min moster, som är rysligt sentimental på ett finländskt sätt, hon tyckte att vi i dödsannonsen skulle skriva såhär: ”Varför?” Morfar var alltså 89. Och min mamma, som inte alls var sentimental, svarade ”Nej, vi skriver såhär istället: Varför inte?”.
Jag kan tycka att mamma hade rätt. Ett liv har en början, ett innehåll och ett slut. Morfar hann under sina dagar delta aktivt i både första och andra världskriget, han tog sig från fattigdom till välstånd och hann även med en älskarinna efter mormors bortgång (älskarinnan pratade i ett så gällt tonläge att hon kunde ha drivit den ihärdigaste i en alltför tidig grav). Morfar var nog rätt nöjd som det var.
Ett tabubelagt ämne
Efter många år här i Sverige tänker jag att det är konstigt att livets slut är så tabubelagt här. De första åren i Sverige arbetade jag inom långvården, och kom att se att en naturlig död är organisk och i regel lugn, vacker och fridfull. Lättast var det för dem som accepterat sin förgänglighet, och planerat för hur de ville ha det.
Marks mamma fick ett händelserikt liv innan hon i våras somnade in. Saknaden blandas med tacksamhet. Dels över henne, dels över att hon fick chans till ett liv.
I våras somnade mamma in, efter ett långt och händelserikt liv. Det var sorgligt och jag var (och är väl än) ledsen. Men saknaden blandas, just när det gäller min mamma, med tacksamhet. Dels över henne, hon var underbar (och jobbig. Och underbar igen), och dels över att hon fick en chans till ett liv.
Hon föddes till en ogift mor och okänd far 1943, hamnade på barnhem vid födseln och blev adopterad först efter krigsslutet. Tack vare det då nybildade UNICEF fick hon vaccin. Mat hade hon, till all lycka, i hemmet. Mamma fick växa, gå i skola, gifta sig (några gånger) och få barn. Starten på hennes liv kom att bli beroende av främlingars välvilja, av sådana som blev föräldrar till den som ingen förälder hade.
Jag blir glad av att veta att mitt liv kan bidra till att nya barn får chansen.
Därför är jag noga i mitt testamente. En dag är det min tur att ligga på sotsängen, och jag kommer bli gladare av att veta att min död, och framför allt mitt liv, kan bidra till att nya barn får chansen. Genom att komma ihåg UNICEF i mitt testamente försäkrar jag mig om att livet fortsätter, vare sig jag är här eller inte. Och det, ser ni…det känns bra.
Mark Levengood
Vill du veta mer om hur du kan testamentera till UNICEF?
Beställ vår kostnadsfria broschyr och läs mer om hur du kan efterlämna en gåva som förändrar liv. Genom att testamentera till UNICEF är du med och ser till att barn får en trygg uppväxt, möjlighet till fortsatt utveckling och vaccin mot farliga sjukdomar. Och viktigast av allt: ditt bidrag räddar barns liv.
Testamente – för alla barn
Testamenten är sällan något man pratar om. Det kan kännas tungt och privat, ett ämne man knappt berör med varken vänner eller familj. Men om man ser ett testamente som en framtidssäkran istället, kanske det upplevs ljusare. Att du har möjlighet att påverka när du inte längre finns kvar.
Visste du att det går att skriva in organisationer, som exempelvis UNICEF, i ditt testamente? Då är du med och fortsätter bygga en bättre värld för alla barn trots att du vandrat vidare. Du möjliggör på så sätt skolgång, du vaccinerar mot livshotande sjukdomar och gör att smutsigt vatten går att dricka. Så om du ser dig som en möjliggörare av allt detta kanske det inte känns så tungt ändå?
Genom att testamentera till UNICEF är du med och ser till att barn som Joshua får en trygg uppväxt, möjlighet till fortsatt utveckling och vaccin mot farliga sjukdomar.
Hur mycket måste man testamentera?
En vanlig missuppfattning är att man måste ha väldigt mycket pengar för att kunna testamentera, men så behöver det inte alls vara. Mindre gåvor är precis lika viktiga för barnen. En gåva på exempelvis 5000 kronor, räcker till cirka:
- 3 000 doser poliovaccin, eller
- 1 400 påsar näringsrik nötkräm, eller
- 1 300 doser mässlingsvaccin, eller
- 54 000 vattenreningstabletter.
För det är faktiskt sant som det slitna uttrycket säger, att många bäckar små, bildar en stor å. Tillsammans kan vi skapa långsiktig förändring för barn världen över.
Att skriva ett testamente är väldigt personligt, och det har vi på UNICEF full förståelse för. Därför har vi tagit fram en broschyr med information som du kan ta del av i lugn och ro, när tiden känns rätt. Vår förhoppning är att innehållet i den ska kunna hjälpa dig, när du överväger att upprätta ett testamente.
Bosses testamentsgåva blev en skola i Mali
Läraren Bo Söderlund från Arvika brann för utbildning under hela sitt liv. I sitt testamente valde han att donera en betydande del av sitt arv till UNICEF. Tack vare Bosses generösa testamentsgåva går nu 190 barn i skolan och har möjlighet att förändra sina liv.
Den nya skolan i Kegnebougou. Foto: © UNICEF
Att eleverna ska lära sig läsa är högt prioriterat. Foto: © UNICEF
Nya toaletter installerades för flickor och pojkar, för att barnen ska ha tillgång till rent vatten, god sanitet och hygien på skolan. Foto: © UNICEF
Kadoué Sacko är nio år och går i tredje klass. Foto: © UNICEF
Barn springer in mot skolan igen efter rasten. Foto: © UNICEF
Lala Diaby är tio år och går i femman. Hennes föräldrar tror att hon kommer bli en högt uppsatt chef en dag. Foto: © UNICEF
Eftersom utbildning är en väg ut ur fattigdom och utsatthet arbetar vi på UNICEF för att alla barn världen över ska få gå i skolan och utveckla sina möjligheter till ett liv med god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka. Läraren Bo Söderlund från Arvika, som under många år skänkt till UNICEF, valde att i sitt testamente donera en miljon kronor till vårt arbete för barnen. Pengar som han önskade skulle användas för att främja just utbildning där behoven är som allra störst.
Få barn i Mali har tillgång till utbildning
Efter Bosses bortgång bestämdes det att hans gåva skulle användas i Mali, ett av världens fattigaste länder. Väldigt få barn i Mali har tillgång till skola och betydligt färre flickor än pojkar är inskrivna. Undervisningen håller oftast låg kvalitet, med överfulla klassrum och få lärare. De flesta skolor saknar vatten och toaletter och klassrummen saknar bänkar, böcker och annat utbildningsmaterial.
Tack var Bosses gåva kunde en ny skola byggas i byn Kegnebougou, i regionen Koulikoro, i södra Mali. Skolan som redan fanns där var i så dåligt skick att den riskerade att rasa. Arbetet avslutades i juni 2013 och nu har 190 elever, varav 55 är flickor, tillgång till sex fullt utrustade klassrum med skolbänkar, katedrar, svarta tavlor, böcker och annat undervisningsmaterial. Pengarna användes också till att köpa in hygienpaket och skolmaterial till andra närliggande skolor.
Genom att fattiga barn, främst flickor, från utsatta områden prioriteras ökar närvaron i skolorna. Det ökar i sin tur barnens möjligheter att skapa förändring för sig själva och sina samhällen. Alla barn har rätt till utbildning och tack vare Bosses generösa gåva har nu fler barn fått möjlighet att gå i skolan och en chans att förändra sina liv.
Att testamentera en gåva är att ge livet vidare
– Vi är mycket tacksamma för att Bo Söderlund tänkte på UNICEF i sitt testamente. På så sätt får hans livslånga engagemang för barns rätt till utbildning både här hemma och ute i världen en fortsättning, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare för UNICEF Sverige. Tusentals elever får i många år framöver en möjlighet att gå i skolan. Den här historien värmer i hjärtat och vår förhoppning är att detta initiativ kan inspirera fler att tänka lika långsiktigt som Bo Söderlund.
Att skriva in UNICEF i ditt testamente är ett fint sätt att vara med och kämpa för att alla barn i världen ska få en bättre framtid. Läs mer om testamentsgåvor här.