UNICEF i Libyen har genomfört intervjuer med barn som befinner sig i landet som flyktingar eller migranter. Deras berättelser vittnar om odrägliga saker de utsatts för. Våld, trakasserier, övergrepp, trafficking, sexuella övergrepp och tvångsarbete är några exempel. 75 procent av barnen berättar att de utsatts för våld och övergrepp från vuxna någon gång under resan. 50 procent att de har utsatts för sexuella övergrepp, som ofta skett vid upprepade tillfällen och vid olika tidpunkter. Vissa barn har till exempel tvingats utföra sexuella tjänster för att korsa gränsen in till Libyen. Många av barnen är ensamma och är då ännu mer utsatta.

– Min resa från Nigeria till Libyen var fruktansvärd. Genom öknen utan mat eller vatten. Mannen som satt bredvid mig dog. Nu har jag varit i det här ungdomsfängelset i Libyen i sju månader. De slår oss, de ger oss ingen bra mat eller rent vatten, de trakasserar oss. Det är så många människor som dör här, från sjukdomar eller fryser ihjäl.

Det här är fjortonårige Jons berättelse om sin flykt från Nigeria. Han kom ensam till Libyen och befinner sig nu i förvar där.

Barn sätter sina liv i händerna på människosmugglare
Antalet människor som flyr från Libyen till Italien ökar kraftigt. Den centraleuropeiska rutten anses vara den farligaste rutten för kvinnor och barn som befinner sig på flykt. Den styrs av människosmugglare och människohandlare. Brist på säkra lagliga vägar gör att de inte har några alternativ. Barn sätter istället sina liv i händerna på människosmugglare som utnyttjar deras utsatthet.

92 procent av de barn som anlänt till Italien är ensamkommande. Majoriteten av dem har varit frihetsberövade i Libyen, placerade i fängelser med vuxna och utsatta för allvarliga övergrepp. Fängelserna är överfulla och det råder brist på mat, rent vatten och sjukvård för barnen.

2016 rapporterades 4 579 personer ha omkommit i Medelhavet, varav 700 var barn. Hittills i år har 228 dödsfall rapporterats. Bara i januari har 40 barn omkommit i Medelhavet enligt UNICEF.

UNICEF uppmanar inblandade parter
Det krävs säkra och lagliga vägar för att förhindra att fler allvarliga övergrepp och dödsfall sker. Barn ska inte behöva tvingas förlita sig på människosmugglare för att söka en tryggare plats. UNICEF uppmanar därför aktörer på båda sidor av Medelhavet och alla Libyens grannländer att:

• Utveckla och stödja regional samverkan kring den centraleuropeiska rutten som erbjuder ett fullgott socialt skyddssystem för barn samt förhindrar att barn utsätts för våld, övergrepp och utnyttjande.

• Gemensamt arbetar för att öppna upp för fler säkra lagliga vägar för barn som flyr undan konflikter, förföljelse och våld, som via humanitära visum, familjeåterförening och vidarebosättning.

• Investera i grundläggande service som utbildning, sjukvård, socialt skydd och rent vatten i de samhällen som tar emot barn på flykt, både på genomresa eller strandsatta i Libyen.

• Respektera barns rätt att söka internationellt skydd och stå fast vid principen om ”non-refoulement”, det vill säga att inte skicka tillbaka en person till en situation där deras liv eller frihet är i fara.

Läs hela rapporten här.

Vill du veta mer om hur UNICEF arbetar för att förbättra situationen för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Att det endast finns två fall av människohandel med barn i nuvarande praxis är en tydlig indikation på att lagen inte kan tillämpas som avsett. Enligt utredningen har inga åtal om människohandel med barn väckts mellan 2012 – 2015 trots 82 polisanmälningar och 39 inledda förundersökningar. Människohandel är ett mycket allvarligt och grovt brott som innebär en stor utsatthet för de barn som drabbas och en allvarlig kränkning av deras rättigheter. Enligt barnkonventionen ska staterna vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att skydda barnet mot alla former av våld och övergrepp, utnyttjande samt förhindra handel med barn.

Barns skyddsintresse är större än vuxnas i enlighet med barnkonventionen. Detta måste framgå tydligt av den svenska lagstiftningen. För att barn ska få ett starkare skydd från att utsättas för människohandel föreslår vi följande:

• En särskild bestämmelse om människohandel med barn i brottsbalken

Detta skulle öka tydligheten och underlätta rättstillämpningen samt stärka barns rättsliga ställning. Kriterierna för vad som är brottsligt är olika för vuxna och barn. Att skilja på människohandel mellan vuxna och barn ger även en viktig pedagogisk effekt och signal till allmänheten om brottets allvar och särskilt allvarliga inverkan på barn.

• Strikt ansvar införs för människohandel med barn

Gärningsmannen ska inte under några omständigheter kunna undgå att frias från ansvar om brottet gäller ett barn. Ansvar ska ligga på den vuxna att försäkra sig om att offret inte är under 18 år.

• Förtydliga exploateringsformerna

Det måste framgå av lagtexten vilka former av hänsynslösa utnyttjanden som barn kan utsättas för. Större hänsyn bör tas till barns särskilda utsatthet och omfatta former av exploatering som är specifika för barn.

• Ökade utbildningsinsatser

Utbildningsinsatser till polis, rättsväsende och övriga myndigheter prioriteras där fokus på barns särskilda utsatthet, behov och rättigheter ska vara en central del. Specialiserade enheter inom polisen måste inrättas med fördjupad kunskap kring att identifiera barn som är, har varit, eller riskerar bli offer för människohandel.

Läs hela vårt remissvar här.

Läs mer om handel med barn här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

– Vi oroade oss för ökad handel med barn efter de två jordbävningarna. Förlorade arbeten och förvärrade livssituationer kan göra det lättare för människohandlare att övertyga föräldrar att ge upp sina barn, genom att lova dem skolgång, mat och en bättre framtid. Men verkligheten innebär tyvärr för många barn exploatering och övergrepp, säger Tomoo Hozumi, chef för UNICEF i Nepal.

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar med Nepals regering och andra partners för att trappa upp insatserna mot handel med barn:

• UNICEF har etablerat 141 barnvänliga trygga platser där 14 000 barn får en chans att återhämta sig från traumatiska upplevelser. Här kan också barn som riskerar att utsättas för trafficking identifieras och skyddas.
• Vi har också satt upp tillfälliga skolor och levererat skolmaterial som hjälper barn att stanna i skolan trots katastrofen. Skolorna skyddar barn från exploatering och utnyttjande och informerar om hur barnen kan hålla sig trygga och friska.
• Efter jordbävningarna lanserade UNICEF en informationskampanj om hur barn kan skyddas i Nepal. Vi har bland annat delat ut 40 000 flygblad med information om hur man kan förebygga att familjer separeras, i de drabbade distrikten, på polisstationer och i flyktingläger med mera. Information går också ut till omkring 70 procent av befolkningen via Radio Nepal.

Efter katastrofer som jordbävningar ökar risken för handel med barn. Det finns också en ökad risk att familjer skickar sina barn till barnhem efter löften om säkerhet och utbildning. Före jordbävningen levde omkring 15 000 barn i barnhem i Nepal och riskerade potentiellt osäkra adoptioner, exploatering och övergrepp. Mer än 85 procent av dessa barn hade minst en förälder i livet.

Volontärresor till barnhem oroar

UNICEF uttrycker oro över att familjer runt om i världen uttryckt önskan om att hjälpa barn i Nepal genom att adoptera dem eller komma och besöka barnhem.

– I vissa fall tas barn från sina familjer och placeras på barnhem för att locka adoptivföräldrar, betalande volontärer och andra givare, säger Tomoo Hozumi. Även om många volontärer vid barnhem har goda intentioner är de ofta inte medvetna om att de ofrivilligt kan utsätta barn för fara. Ofta kontrolleras inte heller volontärernas bakgrund vilket ytterligare kan utsätta barn för risker.

För att sprida kunskap om riskerna med volontärer som reser till barnhem (så kallad ”volonturism”) samarbetar UNICEF med bland annat turismsektorn. Till exempel har vi kontaktat 40 nationella och internationella organisationer som rekryterar volontärer till barnhem i Nepal och uppmuntrat dem att avbryta volontärprogrammen. Åtta av dem har redan stoppat verksamheten.

– Det absolut bästa sättet att hjälpa barn återhämta sig från jordbävningarna i Nepal är att återuppbygga samhällena på plats och hjälpa familjer att hålla samman, avslutar Tomoo Hozumi.

Var med och kämpa för barnen i Nepal och i andra katastrofer. Ge en katastrofgåva idag.

Människohandel, eller trafficking, finns över hela världen och drabbar ca 1,2 miljoner barn varje år enligt FN. Det är den tredje största brottsliga verksamheten, näst efter narkotika- och vapenhandel, och den ökar.

Både flickor och pojkar utnyttjas sexuellt, som billig arbetskraft och soldater, adopteras bort eller tvingas stjäla, tigga och smuggla narkotika. De har många gånger levt i omgivningar med våld, missbruk och förtryck och kanske inte gått i skolan. Offret är i en beroendeställning till människohandlarna och ser ofta inget annat alternativ än att leva det liv som han eller hon lever just nu. Av rädsla för repressalier berättar därför sannolikt inte heller den som är offer om sin situation. Barnen vågar inte göra annat än dem är tillsagda.

Fattigdom och diskriminering är orsaker till brottsligheten men den frodas också på grund av att risken för förövarna att upptäckas och straffas är liten. Många barn luras och tvingas in i handeln, andra lockas av löften om jobb och ett bättre liv. Vissa anar oråd, men är så desperata att hitta ett sätt att försörja sig att de är beredda att pröva i princip vad som helst. Efterfrågan när det gäller att köpa sex är ett annat skäl till att barn utnyttjas i prostitution.

Även i Sverige finns människohandel med barn som lever i social misär och utnyttjas i kriminell verksamhet, tiggeri och prostitution. Ingen myndighet känner huvudansvar utan barnen lämnas åt sitt öde. Om de får hjälp beror på vilken tjänsteman de råkar komma i kontakt med. Barnen beter sig inte som svenska myndigheter förväntar sig. De ser sig inte själva som offer för ett brott och ber inte om hjälp.

Detta var fallet med en 15-årig flicka från Rumänien som tiggde på Stockholms gator, dels för att köpa mat, dels för att betala tillbaka på sin brudskuld. En polis beskrev henne som aktiv, självständig och driftig. Tingsrätten fick intrycket att hon var mycket kavat. Hovrätten höll med och friade de åtalade. Resonemanget hos domstolarna handlar om att det inte rör sig om tvång eller hot, utan att flickan både är van vid och själv valt misären och utsattheten. Detta fall visar att kunskapen inom rättsväsendet måste öka. Det krävs nämligen varken tvång eller hot, och samtycke är irrelevant, när det handlar om brottet människohandel med barn.

Enligt barnkonventionen har barn samma rättigheter oavsett bakgrund, vilket måste bli klart och tydligt i svensk lag och rättstillämpning.

UNICEF arbetar globalt för att stoppa människohandeln genom att påverka lagstiftning, driva rehabiliteringsprojekt och utbilda ansvariga myndigheter. I Sverige kräver vi att regeringen antar en handlingsplan mot handel med barn, bättre samverkan mellan myndigheter och att barnkonvention blir svensk lag.

Bli Världsförälder så stöder du vårt arbete med att skydda barn mot våld, övergrepp och människohandel.

Hon var fjorton år när hon lämnade hemmet. Hennes pappa hade börjat dricka igen och misshandlade henne, hon sökte hjälp hos polisen men fick ingen. Till slut jagade pappan bort henne. Hon hade inget annat val än att prostituera sig. Hon var femton år då. Hon och en kompis fick hjälp att hitta kunder. Hon fick veta att hon skulle tjäna bättre om hon åkte till Sverige så hon reste med färjan. Det var uttalat att hon skulle prostituera sig och det förekom inga direkta hot. Första gången var hon i Sverige i ungefär en månad. Sedan reste hon hem igen, sedan tillbaka till Sverige. Så höll det på. Hon började arbeta för en kvinna i Sverige som en kompis kände. Det var tungt. Hon hade precis genomgått en operation men tvingades börja arbeta efter bara några dagar. Det var inte ett direkt tvång, men hon kände ett indirekt tvång. Kvinnan hittade kunder åt henne och hon kunde inte säga nej. Det var en viss hotfullhet i situationen. Hon hade ingen annan utväg.

Så berättar ett av de barn som har utnyttjats inom människohandel i Sverige. FN uppskattar att ungefär 1,2 miljoner barn utsätts för människohandel varje år, exempelvis inom sexhandel, som arbetskraft, för att delta i stöldligor eller för att tigga. Det saknas statistik över hur många barn som förs till Sverige varje år för att utnyttjas inom människohandel. Så länge barnen inte syns i någon statistik, finns de inte. De är ett osynligt problem.

Sannolikheten att barnen själva ska berätta om sin situation och be om hjälp är liten. Barnen är oftast helt utlämnade till och står i beroendeställning till människohandlarna, de ser inget annat alternativ än att leva det liv de lever just nu. Risken för att brotten ska upptäckas och människohandlarna straffas är också väldigt liten. I dagarna kom en friande dom från hovrätten gällande en fjortonårig flicka. Ett gift par friades från människohandel efter att ha fört in flickan i Sverige till deras 24-årige handikappade son (läs rättsfallet).

Att barn köps och säljs som handelsvaror är både obegripligt och oacceptabelt. Ett av de krav vi ställer för att synliggöra dessa barn är att statistiken ska förbättras så att överblick skapas kring hur många barn som faller offer för människohandel i Sverige. Vi kräver också att barnkonventionen blir svensk lag så att barnrättsperspektivet stärks i myndighetsutövningen kring dessa barn.

I dag på internationella brottsofferdagen vill UNICEF uppmärksamma barn som begår brott men som själva är brottsoffer.

Runt om i Sverige finns det barn som tvingas stjäla i butiker eller begå fickstölder och som är utsatta för människohandel, eller trafficking. Människohandel är en omfattande och lönsam handel som finns överallt i världen. FN uppskattar att omkring 1, 2 miljoner barn utsätts för människohandel varje år.

Gemensamt för många drabbade är att de systematiskt bryts ner av förövarna så att de till slut inte längre ser sig själva som offer. De känner istället en lojalitet till förövarna som de ofta är utlämnade till och helt beroende av. Att utnyttja barn i människohandeln är mycket lukrativt och risken för att upptäckas och straffas är liten.

Skydd och stöd till drabbade
Det borde vara självklart för myndigheter att barn som begår brott under påtryckningar och tvång inte själva ska ställas till svars för dessa brott. De borde istället ses som brottsoffer och erbjudas skydd och stöd.

I den nyligen publicerade UNICEF-rapporten ”Child Trafficking in the Nordic Countries” framgår att det behövs mer kunskap om detta. Vi uppmanar socialarbetare, poliser och åklagare att vara medvetna om att barn som begår brott, själva kan vara brottsoffer.

Alla barn under 18 år har enligt såväl barnkonventionen som socialtjänstlagen rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjanden och måste få hjälp. Detta gäller alla barn som befinner sig i Sverige oavsett nationalitet eller juridisk status.

Idag anordnar vi på UNICEF Sverige ett rundabordssamtal med representanter från bland annat Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Migrationsverket, Tullen och Barnombudsmannen. Syftet är att diskutera handel med barn utifrån vår rapport ”Child Trafficking in the Nordic Countries”, som vi släpper idag. Det har bland annat SR Ekot, DN och SvD rapporterat om (även i dagens papperstidningar).

Rapporten visar att ingen vet hur många barn som utsätts för människohandel. Osäkerheten är stor hos myndigheter om mandat och ansvar. Trots många insatser för ökad kunskap är handlingsförlamningen påfallande när det gäller stöd för enskilda barn som kan vara utsatta för människohandel. Både socialtjänstlagen och barnkonventionen är tydliga med att alla barn som vistas i Sverige ska få hjälp om de far illa. Men ändå utnyttjas barn mitt framför ögonen på tjänstemän från olika myndigheter utan att upptäckas. Det handlar framförallt om de barn som utnyttjas för att tigga eller begå brott. Det verkar som om man tar en slags kulturell hänsyn som medför att barns universella mänskliga rättigheter helt plötsligt inte gäller för alla barn i praktiken. Ett svenskt barn får en typ av insats medan ett romskt barn får ett annat bemötande eller bedömning av sina behov.

Häromdagen kom en uppmärksammad dom där åtalet om människohandel ogillades. Det handlar enligt åklagaren om en 14-årig flicka från Serbien som tagits till Sverige för att bli fru till en man med fysiska och psykiska funktionshinder, något som bland annat SR Ekot och SVT Nyheter rapporterat om. De åtalade var mannen och hans föräldrar. Domen utgör ett utmärkt stöd för människohandlare för hur de ska gå till väga för att undgå ansvar genom att lägga hela ansvaret på flickan. Det är slående hur stor kunskapsbristen fortfarande är när det gäller vad människohandel handlar om och hur den kommer till uttryck. I detta fall framkommer tydligt hur flickan står i beroendeställning till familjen här i Sverige och inte vågar berätta om vad som hänt för myndigheter eller sina föräldrar i hemlandet. Hon varken vågar eller kan stå emot kraven, som ibland sker under hot, på att utföra alltifrån städning till sexuella handlingar. Att hon är ett barn som berövas flera av sina rättigheter och inte får skydd och stöd av samhället blir uppenbart.

UNICEF kräver därför att
•    barnkonventionen blir svensk lag så att diskrimineringsförbudet blir tydligt och barnrättsperspektivet stärks
•    regeringen antar en handlingsplan mot människohandel med barn för alla former av exploatering
•    en samordningsfunktion inrättas där fakta samlas och där enskilda tjänstemän kan få rådgivning i enskilda fall

Läs rapporten i sin helhet här.

Stöd vår kamp mot handel med barn genom att gilla och dela denna post vidare!

Gratis skola på gång till alla barn i Haiti

Efter den stora jordbävningen arbetar vi långsiktigt för att bygga upp samhället. För att förbättra utbildningen i landet och skapa ett skolsystem som är gratis och tillgängligt för alla barn, arbetar vi med olika myndigheter och organisationer. Och det ger resultat. Haitis regering har tagit ett stort steg framåt när det gäller att avskaffa skolavgifterna för alla barn i landet. När höstterminen startade i oktober fick 772 000 barn gratis skolundervisning. Vi utbildade 15 000 nya lärare och gav eleverna skolmaterial och ryggsäckar. Allihop får nu kunskap för livet.

Trafficking stoppas vid gränsen

Efter  jordbävningen 2010 lever många barn i Haiti fortfarande i riskzonen för övergrepp och exploatering. För att förhindra att människohandlare tar med sig barn över gränsen till Dominikanska republiken stödjer vi en särskild grupp inom Haitis polisstyrka, Brigade de Protection des Mineurs. Gruppens uppgift är att regelbundet patrullera gränsen som är mycket svårbevakad. De barn som hittas tas om hand i något av våra trygga barncenter i väntan på att vi hittar deras familjer. Över 7 000 ensamma barn har hittills registrerats i Haiti och 2 000 har återförenats med sina familjer. Vi ger inte upp förrän alla ensamma barn har fått hjälp.

Läs mer om resultaten och vårt långsiktiga arbete i Haiti här.

”Jag vill inte att vuxna män ska få göra elaka saker mot mig”, säger ”Sandra”i en intervju i Aftonbladet. Vid 14 års ålder har hon sålts av sin egen familj till tre olika män, enligt henne själv och åklagaren. När hon har vägrat att vara dem till lags har de misshandlat henne och tvingat sig på henne.

Enligt barnkonventionen ska barn skyddas från att utsättas för människohandel och utnyttjas som handelsvara. Trots det har vi under de senaste dagarna kunnat läsa i media om flera misstänkta fall av människohandel i Sverige, bland annat i Aftonbladet där en 14-årig flicka enligt artikeln sålts och våldtagits och nu hotas av utvisning.  Dagens Nyheter har också rapporterat om ett fall där en annan 14-årig flicka hållits som ”sexslav” i Göteborg under ett år och som befriades av polisen förra i veckan. Samtidigt visar en granskning gjord av Expressen att 722 av Sverige 788 ordinarie domare struntat i regeringens specialutbildning för att höja kompetensen inom prostitution och människohandel  Undanflykterna till domarnas frånvaro är bland annat att ”de inte hann”, ”minns inte varför” eller ”kände inte till den”.

UNICEF/Jim Holmes

– När man läser vissa domares argumentation, det är då man ser att dessa domare inte har förstått lagstiftningen och att de inte har satt sig in tillräckligt i alla förarbetena. Att de inte förstår mekanismerna bakom människohandel och att de inte skaffat sig de kunskaperna heller, säger Lise Tamm, vice chefsåklagare vid Stockholms internationella åklagarkammare, till Expressen. Hon hade hand om några av de första människohandelsfallen i början på 2000-talet och har varit en av föreläsarna på brottsoffermyndighetens internationella utbildningsdag.

UNICEF har under flera år krävt ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller brottet människohandel med barn. Denna brottslighet är komplicerad och kan vara svår att upptäcka. Barnet ser sig själv ofta inte som brottsoffer utan snarare som tjuv eller tiggare och är lojal med förövaren och vågar inget annat än att lyda. För förövarna är det en lukrativ verksamhet att köpa och sälja barn och risken att bli upptäckt och dömd är liten. Det krävs tillit för att ett barn ska våga berätta sin historia för myndighetspersoner och släppa känslan av skuld och skam. Tillit tar tid och kräver att de som pratar med barnet, och som har ansvar för att avgöra om det barnet varit utsatt för innebär människohandel och därmed exploatering, har särskild kompetens om barns behov och rättigheter. Att delta i utbildningar som anordnas borde då vara en självklarhet. Här kan du läsa mer om hur UNICEF jobbar för att motverka handel med barn.

Protestera mot undanflykter när barns rättigheter kränks på vår Facebooksida (skriv under med din profilbild, det tar bara en minut) och tipsa dina vänner om att göra detsamma. Gilla denna bloggpost och dela den gärna vidare.

På vårt seminarium ”Trafficking – barn som slavar även i vår närhet” diskuterade barn- och äldreminister Maria Larsson tillsammans med Maria Åsenius, chef för EU-kommissionär Malmströms kabinett, Bengt Svenson, rikspolischef, Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande, Riksdagens tvärpolitiska barngrupp och Christina Heilborn, chef opinion och påverkan, UNICEF Sverige, vad som krävs för att bekämpa trafficking i Sverige, vilka som är ansvariga och hur situationen ser ut. Moderator var UNICEF-ambassadören David Hellenius.

Ett återkommande ämne var samarbete, dels mellan olika myndigheter i Sverige men också inom EU. Åsenius berättade att i England kan man köpa ett barn för 20 000 Euro, som sedan drar in 160 000 Euro per år. En skrämmande bild, som enligt Årenius kan ändras genom nya EU-regler som kommer att underlätta samarbetet mellan länderna. Hon berättade även om ett projekt där England och Rumänien tack vare ett bra samarbete mellan länderna lyckats avslöja och bekämpa organiserad brottslighet. Rikspolischefen betonar dock att trafficking är svårt att utreda och att det ofta handlar om just organiserad brottslighet.

Fredrik Lund Sammeli (S), poängterade vikten av att införa barnkonventionen som lag för att på så sätt också gynna de barn som drabbats av trafficking. Detta är också en fråga som vi driver sedan länge som vi därför välkomnar. Även ministern är positiv till detta och tycker att man bör titta på Norge som infört barnkonventionen som lag, för att dra lärdomar av hur det har gynnat de norska barnen.

Regeringen har sedan tidigare en handlingsplan för hur man bl a hanterar barn som drabbats av sexuell handel. Vi menar att den inte är tillräcklig, eftersom trafficking är mycket mer omfattande än så. Som Christina Helborn, vår chef för Opinion & Påverkan också påpekade kräver vi att handlingsplanen utvidgas för att omfatta all handel med barn, även de som säljs för att t ex arbeta, tigga osv. Barnkonventionen omfattar alla barn och de drabbade ska först och främst ses som barn. Det är högsta prioritet. Dessutom kräver vi att regeringen utser EN minister som ansvarig som sedan tar fram en utvidgad handlingsplan som innefattar ALLA barn och all form av trafficking. Vi ser också att det bör inrättas en hjälplinje som stöd till de som möter de drabbade barnen i sitt arbete.

Sammanfattningsvis är vi glada över att barn- och äldreministern Maria Larsson berömde det arbete vi gör kring trafficking och att vi fortsätter att driva frågan.

Barnhandel förekommer i hela världen, även i Sverige. Barn köps och säljs bland annat för att utnyttjas i sexindustrin, för att begå brott och för att tigga.

Imorgon, tisdag den 5 juli, lyfter UNICEF problemen med trafficking i Almedalen under ett seminarium med politiker och experter. UNICEFs ambassadör David Hellenius är moderator.

— Vi kommer att fokusera på vad svenska politiker anser att man kan göra för att stoppa handeln med barn och vad vanliga människor kan göra, säger David.

En annan fråga som kommer att diskuteras är varför trafficking omsätter så mycket pengar.

Deltagare på seminariet är Maria Larsson (KD), barn- och äldreminister, Maria Åsenius, chef för EU-kommissionär Malmströms kabinett, Bengt Svenson, rikspolischef, Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande, riksdagens tvärpolitiska barngrupp, Véronique Lönnerblad, UNICEF Sveriges generalsekreterare, och Christina Heilborn, chef för opinion och påverkan hos UNICEF Sverige.

Tid och plats för seminariet: 14:30–15:30, Länsstyrelsens trädgård, Strandgatan 1, Visby.

Twittra gärna från seminariet och ange #almedalen #trafficking #svpol

Fler seminarier

UNICEF arrangerar tre seminarier under årets Almedalvecka. Idag, tisdag, 11.45 till 12.45, pågår ett seminarium om företagens sociala ansvar (CSR) i Länsstyrelsens trädgård, Strandgatan 1.

På onsdag, den 6 juli, diskuteras Afrika och millenniemålen mellan 12-13.30, under ett seminarium på samma plats.

Senare på onsdag eftermiddag blir det debatt och nätverksmingel med representanter från Sveriges barnorganisationer. Mellan 16 och 18 hålls seminariet Gör barnkonventionen till svensk lag! Arrangörer är Adoptionscentrum och Nätverket för barnkonventionen.

Här hittar du hela UNICEFs program i Almedalen 2011.

Välkommen!

/Maria Ahlsten, informations- och pressekreterare

Ja det hoppas vi alla fall. Nu är vi ett gäng från oss som drar till Almedalsveckan Evenemangen är fler än någonsin, vissa kallar det för politisk cirkus, andra det bästa tillfället under året att nätverka och påverka. Vi tror på det sistnämnda och hoppas på många intressanta möten med politiker, opinionsbildare och företag. För andra året i rad är vi på plats. Förra året arrangerade vi ett seminarium om barnkonventionen som lag, en fråga vi fortfarande driver. I år har vi valt att ordna tre seminarier: det första på temat CSR (med bland andra Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten och Sara Damber från Kinnevik Playing for Change). Med på seminariet är även vår egen CSR-specialist Bo Victor Nylund, som vi är glada för att ha med.

Trafficking är också en av våra prioriterade frågor och temat för vårt andra seminarium. David Hellenius, en av våra ambassadörer, är moderator, där också bl a Maria Larsson (KD), barn- och äldreminister, Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande, Riksdagens tvärpolitiska barngrupp och vår chef för opinion och påverkan Christina Heilborn deltar. 

Att prata om millenniemålen med politiker är en självklarhet. Det gör vi på vårt tredje seminarium tillsammans med UNDP, där bl a Claes Johansson, statistikexpert på UNICEF i New York, och Staffan Landin, frilansande utvecklingsföreläsare med bakgrund i UNDP, ger oss olika bilder av hur det egentligen går med millenniemålen. Medverkar gör även Carin Jämtin (S), partisekreterare, f d biståndsminister, Mattias Johansson, vice vd för den gröna, liberala tankesmedjan Fores och Mikael Olsson, programledare för P1:s Konflikt.

Du kommer att kunna följa våra seminarier här på bloggen men också via Twitter. 
Vill du själva delta i diskussionen på Twitter under seminarierna, använd dessa hashtags:
#almedalen #CSR #svpol
#almedalen #trafficking #svpol
#almedalen #MDG #svpol

Hela vårt program med tid, plats mm, hittar du här. 
Vi ses!
/Petra Hallebrant, informationschef

Nu är det dags att presentera en ny UNICEF-ambassadör här på bloggen! Förra veckan skrev vi om Shakira och hennes besök i Bangladesh, och idag handlar det om ännu en känd sångerska som ger röst åt barnen: västafrikanska Angélique Kidjo.

Angélique utsågs till UNICEF-ambassadör 2002 och har speciellt lyft fram frågan om flickors rätt att gå i skolan, en åtgärd som effektivt minskar fattigdomen i världen. Hon har grundat Batonga-stiftelsen som ger flickor i Afrika en möjlighet att utbilda sig och menar att just detta är lösningen på många av kontinentens problem: ”För mig är utbildning helt avgörande eftersom det ger så många positiva konsekvenser i form av en sund politik och utveckling”, säger hon.

Angélique i Benin

Den världsberömda sångerskan och låtskrivaren kommer från Benin, och i december 2009 gjorde hon en resa till sitt hemland för att besöka UNICEF-stödda projekt som ger boende, utbildning och yrkesträning åt utsatta barn. I Cotou besökte Angélique centret ”Hindé” där barn som utsatts för trafficking får bo och gå i skolan, och frisörskolan ”Black Style” som genom sina kurser ger barn en möjlighet att försörja sig. Hon var även hos ”Minor Protection Brigade” som varje år tar hand om fler än tusen barn som blivit övergivna, utnyttjade och utsatta för trafficking, något som drabbar tiotusentals barn i Benin varje år. I huvudstaden Porto Novo träffade sångerskan barn från ”Don Bosco’s Centre” där de som utsatts för övergrepp kan få hjälp och skydd.

Angélique pratar om hur viktigt det är att alla barn får gå i skolan:

Lyssna på Spotify på låten som Angélique tillägnat UNICEF:s arbete: Angelique Kidjo – Mutoto Kwanza

Vi gillar Angélique, gör du?