Detta gäller i korthet för barn som flytt från Ukraina:

• Barn som flytt från Ukraina ska registreras hos Migrationsverket så fort som möjligt. 
• Ensamkommande barn har rätt till en god man som hjälper dem i kontakten med myndigheterna samt med rättsliga, ekonomiska och personliga ärenden.
• Kommunen som barnet har blivit anvisad ansvarar för skola och förskola samt för boende för de barn som är ensamkommande.
• Migrationsverket ansvarar för tillfälligt boende för de barn som kommer till Sverige tillsammans med sin familj.
• Barnen har i princip samma rättigheter som andra barn i Sverige vad gäller rätten till sjukvård, utbildning, att få komma till tals och vara delaktig i beslut som berör dem.
• Att beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är inte samma sak som att beviljats asyl.

Varför är det viktigt att barn registreras hos Migrationsverket?

Barn behöver snabbt få tillgång till skola, förskola och fritidsaktiviteter. För barn som upplevt svåra situationer är det viktigt att skapa en lugn, trygg och förutsägbar tillvaro. Rutiner och aktiviteter hjälper barn som har varit med om svåra situationer att hantera stress och oro. Det är också viktigt att myndigheter är i kontakt med barnen för att kunna få en bild av om de är i behov av skydd och stöd, och om de behöver sjukvård och vacciner. 

• Barn som registrerar sig hos Migrationsverket har rätt till skydd och stöd av kommuner och socialtjänst. 

• Myndigheter och kommuner kan kontrollera var barnen befinner sig och hur de behandlas. Det finns en risk att barn som inte är registrerade, särskilt barn som kommit utan en förälder eller annan vårdnadshavare (ensamkommande barn), faller offer för människohandel eller utnyttjas på andra sätt. 

• Möjligheten att komma i kontakt, och återförenas, med anhöriga ökar när barn registreras. 

• Registrering är nödvändig för att få tillgång till mat och logi från det allmänna och för att barn ska få möjlighet att gå i skolan. 

Ukrainska medborgare med biometriska hemlandspass eller Schengenvisum har möjlighet att vistas i Sverige i 90 dagar utan uppehållstillstånd och behöver inte kontakta Migrationsverket efter inresa. Det går alltså för dessa personer att vänta med att registrera sig om de själva har ordnat med boende. 

De personer som kommer till Sverige på flykt från Ukraina kan omfattas av EU:s massflyktsdirektiv, och/eller vara asylsökande. Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för asylprövningen och för registrering av personer som kommer från Ukraina och omfattas av massflyktsdirektivet (se nedan). 

Vad innebär det att vara god man för ett ensamkommande barn?

Då ensamkommande barn inte har någon vuxen företrädare som kan stötta och hjälpa dem har de efter ankomsten till Sverige rätt till en god man. God man ska förmedlas via socialtjänsten, och det ska göras direkt efter att barnet har registrerats och blivit anvisad en kommun.

• Att vara god man för ensamkommande barn innebär att företräda barnet i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det betyder att den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, såväl personliga som ekonomiska och rättsliga. 

• God man har ingen försörjningsplikt för barnet och ansvarar inte heller för den faktiska vården. Det ansvaret har familjehemmet, HVB-hemmet eller stödboendet, eller i sista hand socialsekreteraren. Samma regler gäller för ensamkommande barn som för placerade barn, enligt socialtjänstlagen.

• En god man för asylsökande barn ska hjälpa till i kontakt med Migrationsverket och vara med när barnet söker asyl. Barn som omfattas av massflyktsdirektivet behöver enligt nuvarande tolkning inte någon god man vid registrering enligt direktivet. Däremot behöver de en god man som hjälper dem i andra rättsliga och ekonomiska frågor.

För ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska en kommun anvisas på samma sätt som för asylsökande ensamkommande barn. Den kommun som barnet anvisas till, anvisningskommunen, ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som hen behöver enligt socialtjänstlagen. Kommunen ansvarar då för barnet och ska utreda barnets behov, fatta beslut om insatser, ordna ett lämpligt boende och se till att barnet erbjuds skolundervisning och god man. 

Vem ansvarar för skola, förskola och bostad?  

Kommunen som barnet har blivit anvisad till ansvarar för att barnet får möjlighet att gå i skola eller förskola. Asylsökande barn och barn som omfattas av massflyktsdirektivet har rätt till förskola och skola (dock ej skolplikt). 

Kommunen ansvarar också för att ordna boende åt ensamkommande barn och unga. Det finns olika boenden för ensamkommande barn och unga. Ofta ordnar kommuner plats på så kallade HVB-hem (hem för vård och boende). Barn kan också bo i familjehem. Ibland är familjehemmet hos en släkting eller närstående. Kommunen kontrollerar och tar ställning till om boendet är lämpligt för barnet.

Migrationsverket ansvarar för tillfälligt boende för de barn som kommer till Sverige med sin familj, om de inte kan ordna boende på egen hand. Detta gäller både barn som söker asyl och barn som får ett tillfälligt tillstånd enligt massflyktsdirektivet. Familjen kan inte själva välja ort för boende utan blir anvisade ett boende av Migrationsverket.

Vilka rättigheter har barn som flytt från Ukraina?

Asylsökande barn och barn som omfattas av massflyktsdirektivet har i princip samma rättigheter som andra barn i Sverige vad gäller rätten till sjukvård, utbildning, att få komma till tals och vara delaktig i beslut som berör dem. 

De har också rätt att få information om sina rättigheter under tiden de befinner sig i Sverige. Informationen ska vara tillgänglig på ett språk de förstår samt anpassad efter mognad och utveckling. 

Det svenska regelverket skiljer sig åt inom vissa områden för asylsökande barn som kommer med familj jämfört med barn utan vårdnadshavare, det vill säga ensamkommande barn.

Vilka möjligheter finns att söka ekonomiskt stöd? 

De som har flytt från Ukraina och som får uppehållstillstånd med stöd av massflyktsdirektivet omfattas av lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Det innebär att de har rätt till bistånd i enlighet med den lagen.

Bistånd som ges enligt LMA är boende och ekonomiskt stöd. Det stöd som betalas ut (dagersättning) ska räcka till mat, kläder, sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar samt andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Ensamkommande barn som är under 16 år ansöker om bistånd med hjälp av sin gode man.

Personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, och asylsökande, kan även ansöka om så kallat särskilt bidrag om de är i behov av ekonomiskt bistånd utöver sin dagersättning. Det särskilda bidraget kan exempelvis täcka kostnader för glasögon, mediciner eller andra hjälpmedel.

Vad innebär massflyktsdirektivet?

I början av mars aktiverade EU massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina som flytt efter 24 februari omedelbart ska erbjudas uppehållstillstånd och arbetstillstånd i EU. 

De personer som omfattas av direktivet är medborgare i Ukraina, personer som har fått uppehållstillstånd i Ukraina som flykting eller alternativt skyddsbehövande, och familjemedlemmar till någon av dessa grupper. För att omfattas av direktivet ska man ha lämnat landet den 24 februari 2022 eller senare. Vuxna måste också ha ett giltigt pass eller andra ukrainska id-handlingar. Den grupp personer som omfattas av direktivet kan komma att utökas. 

Någon individuell prövning för uppehållstillstånd och arbetstillstånd behövs inte. Vid ankomst till Sverige ska personerna identifiera sig, registreras, fotograferas och lämna fingeravtryck. I normalfallet räcker det för att få ett uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med direktivet. 

Tillståndet är tidsbegränsat och gäller till och med den 4 mars 2023, med möjlighet till förlängning. Total maxtid för tillståndet är tre år. 

Barn som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har samma rättigheter som barn som söker asyl. Att beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är dock inte samma sak som att ha beviljats asyl. Personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan när som helst välja att även söka asyl. Då sker en individuellt prövning av skyddsbehov. 

Vad gäller för asylsökande från Ukraina?

För att omfattas av de svenska asylreglerna måste en registrering ske hos Migrationsverket.  Den som söker asyl blir då formellt asylsökande och får därmed ta del av de rättigheter som följer under hela asylprocessen.

Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för asylprövningen. Den kommun dit de asylsökande har blivit anvisade efter registrering ansvarar för skolgång, vård och omsorg.

De personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har i princip samma rättigheter som de som söker asyl. Därför gäller det som beskrivs nedan både massflyktingar och asylsökande. 

Att fly från ett krig, att i all hast tvingas lämna sitt hem, är fruktansvärt för alla människor. För barn kan det vara svårt traumatiserande.

Över 1,5 miljoner barn har nu flytt från Ukraina. Nästan 3,5 miljoner är på flykt inom landet. Det betyder att omkring fem miljoner barn har tvingats lämna sina hem sedan krigets början.

Ett av de barn som nu är på flykt är nioåriga Danylo. Men han kämpar inte bara för att överleva ett krig. Han kämpar också för att överleva cancer.   

Att få bra och tillförlitlig behandling mot cancer i Ukraina är just nu nästintill omöjligt. Sjukvården i landet är extremt hårt belastad. Bristen på mediciner och utrustning är akut. Dessutom tvingas mycket av vården utföras i källare eller skyddsrum för att personal och patienter inte ska dödas av beskjutning.

I ett skyddsrum i Kharkiv fick Danylo genomgå en blodtransfusion. I ett annat skyddsrum utförde läkare mikrokirurgi på hans lungor medan bomberna föll.  

Idag är Danylo i Lviv i västra Ukraina, men där finns ingen möjlighet för honom att få den kemoterapi som han behöver för att överleva. Nu hoppas Danylos mamma Inna att de ska kunna ta sig till Polen och få behandling där. Men om det är möjligt vet de ännu inte.

UNICEF arbetar över hela Ukraina för att leverera sjukvårdsmaterial till barnsjukhus och förlossningsavdelningar. Hittills har vi nått fram med 858 ton förnödenheter som mediciner, kirurgiska instrument, första hjälpen-lådor och syrgas, men också vinterkläder till barn, varma filtar och leksaker.

UNICEF fortsätter rädda barns liv i Ukraina. Igår, idag och imorgon.  

Hjälp barnen i Ukraina nu

Barnen i Ukraina är desperat behov av hjälp. Situationen för de över 1,5 miljoner barn som är på flykt är också fortsatt mycket svår.

UNICEF arbetar dag och natt i Ukraina, och i de grannländer dit hundratusentals människor flyr, för att nå barn som är i akut behov av hjälp. Och hjälpen når verkligen fram.

De senaste veckorna har UNICEF skickat mer än 85 fulla lastbilar innehållandes 858 ton förnödenheter. 78 lastbilar har redan anlänt eller är på väg till Ukraina, och sju lastbilar har skickats till närliggande länder.

Nya leveranser till Ukraina från UNICEF väntas nu nästan dagligen.

Leveranserna innehåller bland annat sjukvårdsmaterial, mediciner, hygien-kit, skolmaterial, leksaker och spel för barn, filtar och vinterkläder.

Leveranserna från UNICEF räddar barns liv – varje dag.

Tack till alla som bidrar till vårt arbete i Ukraina. Er hjälp når fram. 

Hjälp barnen i Ukraina nu

Engagemanget för att hjälpa människor på flykt är stort, både i Sverige och i länder som gränsar mot Ukraina. Tusentals volontärer har delat ut mat och kläder och öppnat sina hem. De människor som flyr behöver hjälp, men om det inte sker under kontrollerade och organiserade former riskerar barn att utnyttjas eller falla offer för trafficking varnar UNICEF.

”Det är hoppfullt att så många runt om i Europa vill hjälpa till och öppna sina hem för människor på flykt. Men barnets bästa måste vara i centrum. Under inga omständigheter får barn tas om hand eller placeras i hem utan myndigheters godkännande och kontroll. Utan kontroll på vilka som hjälper, vart barnen tar vägen och hur de behandlas riskerar barn att fara illa, falla offer för trafficking, hamna i barnarbete eller försvinna”, säger UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt.  

UNICEF utökar nu vårt arbete i Ukraina, i grannländer och i Sverige för att ge stöd och kompetens till myndigheter, organisationer och individer som kan komma i kontakt med barn på flykt.

Idag passerar många människor gränserna utan att registreras vilket ökar riskerna ytterligare, särskilt för ensamkommande barn. UNICEF uppmanar stater och myndigheter att omedelbart stärka system för identifiering och registrering av de människor som är på flykt. 

UNICEF uppmanar länder som tar emot flyktingar från Ukraina att:

• Skapa system för att identifiera och registrera barn som flyr, särskilt barn utan föräldrar eller nära anhöriga. Många av dem kommer tillsammans med större grupper och de måste registreras på individnivå.  
• Etablera och stötta trygga platser för barn vid gränsövergångar och där många människor på flykt passerar. På platserna ska socialarbetare och barnpsykologer finns tillgängliga för att kunna hjälpa barn. 
• Utöka system med familjeboenden och andra boendeformer för barn.
• Skapa starka system för kontroll och uppföljning så att barn som placeras i hem eller boenden inte far illa. 
• Arbeta för att återförena barn med sina familjer när det är möjligt.

Vad gör UNICEF

UNICEF arbetar i Ukraina med att nå barn och familjer med akut humanitär hjälp. Bland annat levererar vi vatten, mat, mediciner och sjukvårdsutrustning till samhällen och sjukhus.

För att hjälpa barn på flykt jobbar UNICEF med att sätta upp så kallade Blå punkter vid gränsövergångar där många barn och familjer nu passerar. Där bedömer vi barns situation, vilken hjälp de behöver och vilka risker som finns för dem. Vi identifierar och registrerar även ensamkommande barn. Vid de Blå punkterna får barn mat, mediciner, vatten och sjukvård,    men även psykologiskt stöd och möjlighet till lek och trygghet. Var och en av de Blå punkterna kan ta emot upp till 5 000 personer om dagen.

Hjälp barnen i Ukraina nu

”Jag är djupt skakad av rapporterna om att barn och gravida kvinnor igår dödats och skadats i ett bombanfall mot en förlossningsavdelning i den ukrainska staden Mariupol. 

Hur många som dog i attacken mot barnsjukhuset och förlossningsavdelningen i Mariupol vet vi ännu inte. Men barn dör i Ukraina. Och barn flyr från Ukraina. Mer än en miljon hittills. 3,5 miljoner barn är i akut behov av humanitär hjälp.

UNICEF uppmanar till omedelbart eldupphör och vädjar till alla parter att skydda barn från att skadas. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att skyddas från våld, också i krig. Under inga omständigheter får skolor eller sjukhus attackeras. 

Men även efter ett eldupphör kommer många barn att få leva med konsekvenserna. Varje barn som tvingats lämna sitt hem för att fly kommer få leva med minnena av kriget resten av sitt liv. 

Miljoner barn är just nu livrädda, chockade och i desperat behov av trygghet och humanitära insatser. UNICEF arbetar dag och natt i Ukraina för att nå barn med rent vatten, mediciner, psykosocialt stöd och sjukvård. 

Ett barnsjukhus, en förlossningsavdelning, ska vara platser för trygghet, omtanke och vård. Platser för liv. Inte för död. De ska vara platser för hopp och framtid. Inte för skräck och rädsla. Bomberna måste sluta falla idag. Barnen behöver skydd och fred nu.”

– Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige

80 000 kvinnor i Ukraina förväntas föda barn de kommande månaderna. Många kommer tvingas göra det i skyddsrum eller källare. 

Kievs regionala förlossningscenter är en av flera förlossningsavdelningar som har flyttat ner sin verksamhet i källare för att undgå beskjutning. Nataliya Heynts, chef för förlossningsavdelningen, säger att situationen är katastrofal för de kvinnor som föder på sjukhuset.

”Det är extremt kallt och mörkt här nere.”

Sjukvårdspersonalen förlöser barn under konstant beskjutning, ofta utan stabil elförsörjning. Nataliya måste utföra flera olika uppgifter för att hålla kvinnor och barn trygga.

”Jag arbetar som kock, läkare och kirurg. Det är vårt ansvar att vara här nu och se till att avdelningen fortsätter fungera” berättar Nataliya.

Utöver att fungera som förlossningssjukhus har centret också blivit ett tillfälligt boende för de kvinnor vars hem har förstörts i stridigheterna.

”Mammor som för närvarande ligger på vår intensivvårdsavdelning kan inte återvända hem, för de har helt enkelt inte något hem längre” säger Nataliya.

En av de kvinnor som bara för några dagar sedan födde barn på förlossningsavdelningen i källaren är 38-åriga Yuliya.

”Vi sitter här i källaren, och vi gråter” berättar Yuliya.

”Vi gör allt vi kan för att rädda våra barn, vår framtid.”

Det tog Yuliya två dagar att ta sig till förlossningsavdelningen i Kiev, till fots. 

”Men tack vare Gud och läkarna har jag nu ett barn och jag lever fortfarande.” Med tårar i ögonen lägger hon till:

”Jag vill bara att vi alla ska överleva. Jag vill ha fred.”

I denna svåra situation nådde hjälp från UNICEF just fram till förlossningsavdelningen i sjukhusets källare. 

I samarbete med Kievs stadsförvaltning levererade UNICEF den 7 mars bland annat syrgas, medicinsk utrustning, vågar, skyddskläder och handskar. Utrustning som kommer rädda kvinnor och barns liv, säger förlossningsavdelningens chef Nataliya.

”Allt detta kommer att användas för att hjälpa kvinnor som föder, hjälpa bebisar och hjälpa barn som har fötts för tidigt. Ett stort tack till UNICEF och Kievs stadsförvaltning.”

Hjälpen från UNICEF till barnen i Ukraina når fram. Men behoven växer hela tiden.

Hjälp barnen i Ukraina nu

Nu på torsdag, den 10 mars, kommer insamlingskvällen direktsändas från Kungsträdgården i Stockholm där artister, hjälporganisationer och gäster kommer samla in pengar till de drabbade i den pågående konflikten i Ukraina.

Soraya Lavasani och Pär Lernström kommer att leda oss genom kvällen och på scen kommer vi se artister som Måns Zelmerlöw, Carola och Thomas Stenström. Dessutom kommer Jan Eliasson f.d. ordförande i FN:s generalförsamling kommer att tala under eventet, och fler gäster tillkommer. Läs mer om insamlingskvällen på TV4.se. Sverige samlas & hjälper sänds live på TV4 och TV4 Play.

I konflikter och katastrofer är barnen mest utsatta. Behoven i Ukraina är enorma och eskalerar i takt med konflikten. Genom denna insamlingskväll hoppas vi kunna samla in mer pengar för att kunna hjälpa fler barn och familjer som drabbats av konflikten i Ukraina.

Hjälp barnen i Ukraina nu

Bland förnödenheterna som skickades från UNICEFs katastroflager i Köpenhamn finns mediciner, första hjälpen-lådor, blöjor, sjukvårdsmaterial och förlossningsutrustning. Förnödenheterna transporteras nu från Lviv till över 100 sjukhus i Kiev och Kharkiv. 

Sedan konflikten i Ukraina förvärrades har barn och familjer tvingats bosätta sig i skyddsrum. Sjukhus och förlossningsavdelningar har flyttat ner i källare där kvinnor nu måste föda under svåra förhållanden. Sjukvården i landet lider stor brist på mediciner. 

UNICEF finns på plats där barn behöver oss mest. Våra kollegor i landet arbetar dag och natt för att barn och deras föräldrar ska få mat, kläder och sjukvård samt mediciner och psykosocialt stöd. Inom kort kommer ytterligare en leverans från UNICEF att anlända till Ukraina. Den innehåller bland annat 17 000 filtar och varma vinterkläder till barn.

“Hjälpen når fram. Jag vill verkligen skicka ett stort tack till alla privatpersoner, företag och andra som har bidragit till vår insamling för barnen i Ukraina. Tack vare ert engagemang och stöd kan vi varje dag nå barn som är i desperat behov av skydd och hjälp. Utan er hade vi inte kunnat hjälpa så många barn med medicin, psykosocialt stöd och varma filtar som vi gör just nu” säger UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt.

Vill du ge en gåva som får dubbelt värde?

Ge din gåva här

Vill ditt företag ge en gåva som får dubbelt värde?

Ge er företagsgåva här

UNICEF är på plats i Ukraina och i de länder dit många nu flyr från stridigheterna. Hjälpen når fram. Våra kollegor i Ukraina, vid gränsövergångar och i länder som nu tar emot många flyktingar arbetar dag och natt för att hjälpa barn och familjer som flyr. Vi ser till att de snabbt får akut sjukvård, tak över huvudet, mat, mediciner och rent dricksvatten.

UNICEF har sedan 2014 hjälpt barn och familjer i östra Ukraina som har drabbats av konflikten, bland annat genom rent vatten, sjukvård, reparation av skolor och psykosocialt stöd till traumatiserade barn. Våra redan existerande program, och vår närvaro på plats, gör att vi nu snabbt har kunnat utöka våra insatser för att nå hundratusentals barn och familjer med det mest nödvändiga för deras överlevnad.

Det här gör UNICEF i Ukraina just nu:

• Vi reparerar vattensystem, levererar rent vatten till barn och familjer vars vattenförsörjning har förstörts, och ser till så att människor på flykt får rent vatten där de befinner sig.
• Vi levererar medicin, hygienartiklar, kläder och filtar till människor som flytt eller tvingats lämna sina hem.
• Vi har mobila sjukvårdsteam på plats som snabbt kan hjälpa barn och familjer som drabbas av konflikten. 
• Vi levererar nödhjälp från våra katastroflager. De senaste dagarna har exempelvis fyra ton med blöjor, våtservetter, toalettpapper och andra hygienartiklar levererats till gränsövergångar mellan Ukraina och Moldavien. 
• Vi har mobila team på plats i Ukraina och vid gränsövergångar som ger barn psykosocial hjälp för att hantera trauman.
• Vi sätter upp så kallade Blue Dots, trygga samlingsplatser för barn och barnfamiljer på flykt. På dessa platser får barn och familjer hjälp med medicin, utbildning och vård. Men kanske framförallt är det platser där barn kan leka, återhämta sig, känna sig säkra och få psykologiskt stöd för att hantera trauman som de har upplevt. På samlingsplatserna identifierar UNICEF även ensamkommande och barn som separerats från sina föräldrar, och ger dem skydd och stöd.

Hjälp vår fortsatta insats för barnen i Ukraina – ge en gåva. 

Ge en gåva till barnen i Ukraina

En halv miljon människor beräknas redan har flytt från Ukraina, och hundratusentals barn och familjer är på flykt inom landet. Både barn som är på flykt, och barn som finns kvar i områden där stridigheter pågår, är i stort behov av hjälp. 

UNICEF i Ukraina arbetar dag och natt för att hjälpa barn i nöd. 

– I den akuta situation som råder handlar det om att förse barn och familjer med mat, tak över huvudet och varma kläder, hygienartiklar och medicin. Vi har tankbilar med rent dricksvatten som följer flyktingströmmarna och mobila hälsoteam som ger akut vård och psykosocialt stöd till traumatiserade barn, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare på UNICEF Sverige.

UNICEF Sverige och Akelius Foundation är samarbetspartners sedan 2018. För att möta de enorma behoven i Ukraina och för de människor som flytt landet kommer Akelius Foundation att under mars och början av april dubbla de pengar som UNICEF Sverige och Sverige för UNHCR samlar in från privatpersoner och företag. En gåva på 300 kronor till UNICEF ger nu alltså 600 kronor till vårt arbete i Ukraina. 

Vill du ge en gåva som får dubbelt värde?

Ge din gåva här

Vill ditt företag ge en gåva som får dubbelt värde?

Ge er företagsgåva här

UNICEF är på plats i Ukraina. Vi hjälper barn och familjer vars liv hotas och ser till att barn snabbt får akut sjukvård, tak över huvudet, mat och rent dricksvatten. UNICEF-stödda mobila team erbjuder psykosocialt stöd till barn som är traumatiserade av den kroniska otryggheten.

UNICEF uppmanar till omedelbart eldupphör och vädjar till alla parter att skydda barn från att skadas. Under inga omständigheter får skolor, sjukhus och vattensystem attackeras.

De senaste åtta årens konflikt har orsakat djupgående och bestående skador för barn på båda sidor. 

Barnen i Ukraina är i desperat behov av hjälp.

Ge en gåva nu

Här är några tips till dig som är förälder, eller vuxen med barn i din närhet,  på hur du kan prata med barn om konflikten i Ukraina.

1. Börja med att lyssna på barnet innan du svarar och förklarar. Svara utifrån de frågor som barnet har och visa att du tar oron på allvar.

2. Vifta inte bort barnets oro men försök att inte heller förstärka rädslan. Var ärlig men gör en avvägning av hur detaljerad information du ska ge barnet, och på vilket sätt.

3. Det är helt ok att inte ha svar på alla barnets frågor. Ta reda på mer information tillsammans från betrodda källor, särskilt från medier som riktar sig till barn och unga.

4. Tänk på att barn får information och nås av nyheter från många olika håll. Prata med barnet om källkritik. Sök information tillsammans och diskutera vad den betyder. 

5. Var tydlig med att det är vuxnas ansvar att lösa konflikten. 

6. Alla barn kanske inte vill prata om sin oro, men missa inte att ge dem möjligheten. Ge barn mycket tid om de vill prata med dig.

Läs mer om situationen i Ukraina och UNICEFs arbete i området, i vårat tidigare blogginlägg:

En halv miljon barn redan drabbade av konflikten i Ukraina

I konflikter som exempel­vis Syrien, Jemen, Demo­kratiska republiken Kongo, Nigeria, Sydsudan och Myanmar (Burma) har våld­täkt, tvångs­gifte och att barn rövas bort blivit vanliga tak­tiker. Barn används som mänsk­liga sköldar, dödas, lem­lästas och rekry­teras till att strida.

För att vända den här fruktans­värda trenden måste världen göra mer för att skydda barnen och ställa förövarna till svars.

Hjälp barn i katastrofer

Några exempel från konflikt­zoner 2018:

• Afghanistan: 5 000 barn dödades eller skadades under årets första nio månader. Det är lika många som under hela 2017.
• Central­afrikanska republiken: Våldet har eska­lerat i stora delar av landet och två av tre barn behöver humanitär hjälp.
• Demo­kratiska republiken Kongo: Våldet har fått katastro­fala följder för barnen, bland annat har insat­serna mot ebola­utbrottet all­varligt hindrats av instabili­teten i landet. 4,2 miljoner barn riskerar svår akut undernäring.
• Irak: Även om våldet i stort har minskat, dödades fyra barn i november när de var på väg till skolan. Många familjer som fått möjlig­het att åter­vända hem riskerar att skadas eller dödas av minor och ammunition som inte exploderat. Många på flykt hotas av vinter­kylan och över­sväm­ningar.

• Jemen: Över 1 400 barn har dödats eller skadats i olika attacker, bland annat mot en skol­buss i Sa’ada. Skolor och sjukhus attackeras ofta eller används av stridande styrkor, och hindrar barnen från att få till­gång till den vård och utbild­ning de har rätt till. Var tionde minut dör ett barn av orsaker som kan före­byggas, och 400 000 barn lider av svår akut under­näring.
• Myanmar (Burma): FN fortsätter att få rapporter om brott mot rohingya­folkets rättig­heter i delstaten Rakhine. Bland annat rappor­teras det om mord, försvinnanden och slump­mässiga arres­teringar. Det finns också många restrik­tioner mot rohingyernas möjlig­heter att röra sig fritt och få till­gång till vård och utbild­ning.
• Nordöstra Nigeria: Väpnade grupper, så som Boko Haram, attackerar flickor som våldtas, tvingas bli fruar till soldater, eller används som mänsk­liga bomber.
• Palestina: Mer än 50 barn dödades eller skadades under året, många medan de demon­strerade mot den för­värrade levnads­situa­tionen i Gaza. Barn i Israel och Palestina har skadats och traumati­serats.
• Sydsudan: Den pågående konflikten och osäker­heten har lett till att 6,1 miljoner människor nu lider av extrem hunger.
• Somalia: Över 1 800 barn tvingades in i väpnade styrkor under årets nio första månader, varav över 1 200 barn kid­nappades.
• Syrien: Mellan januari och september dödades 870 barn, den högsta siffran någon­sin under samma period under ett år sedan kon­flikten började 2011.
• Tchadsjöområdet: Utbild­ningen för 3,5 miljoner barn hotas av den pågående kon­flikten. Minst 1 041 skolor är stängda och skolor och lärare attackeras.
• Ukraina: Mer än fyra år av konflikt har fått fruktans­värda konse­kvenser för barns utbild­ning. Hundra­tals skolor har för­störts och över 700 000 barn går nu i skolan under mycket farliga omständig­heter, där de hotas av strider, minor och ammuni­tion som inte exploderat.

Hjälp barn i katastrofer

I alla de här länderna arbetar UNICEF för att se till att de mest utsatta barnen får vård, näring, utbild­ning och skydd. Några exempel på våra insatser under 2018:

• I oktober kunde vi hjälpa 833 barn att bli fri­givna från väpnade styrkor i nord­östra Nigeria och vi arbetar för att hjälpa dem åter­inte­greras i sina sam­hällen.
• I Bangladesh kunde UNICEF under 2018 nå tusen­tals barn från rohingya­folket med psyko­socialt stöd.
• Sedan konflikten i Sydsudan bröt ut för fem år sedan har UNICEF hjälpt omkring 6 000 barn att åter­förenas med sina familjer.

2019 firar barn­konven­tionen 30 år, men idag är fler länder inblan­dade i kon­flikter än någon­sin tidigare sedan barn­konven­tionen antogs 1989.

UNICEF uppmanar alla stridande parter att leva upp till sina skyldig­heter och följa inter­nationell rätt, att sluta bryta mot barns rättig­heter och upp­höra med alla attacker mot civila mål som skolor, sjuk­hus och vatten­infra­struktur.

Du kan vara med och kämpa för barn som drabbas av kata­strofer och kon­flikter, ge en gåva idag:

Hjälp barn i katastrofer

UNICEF finns på plats och ser bland annat till att barnen får psykosocialt stöd för att hantera trauman och skolmaterial för att kunna fortsätta sin utbildning. Men vi behöver bli fler som kämpar för barnen som ingen ser, i katastroferna ingen pratar om.

Just nu kraftsamlar vi på UNICEF för att sätta ljuset på alla de här barnen och få fler att bli Världsföräldrar, genom initiativet #FörSofia.

UNICEF kämpar för varenda unge, även på platser som aldrig uppmärksammas i media eller där rapporteringen har tystnat. Bli Världsförälder idag så är du med och räddar barns liv.